Balans. Ungefär lika många jobb som försvinner tillkommer under den gröna omställningn
Foto: Pexels, Pixabay
Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox
‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.
För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.
Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.
‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.
Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket
Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.
Fall i trappa är en vanlig arbetsolycka. Foto: Anna Sullivan.
Den vanligaste arbetsskadan är att ramla, ute eller inne. En sådan olycka leder ofta till lång sjukskrivning och till och med till invaliditet. Det visar AFA Försäkrings senaste statistik över godkända arbetsskador. Långa sjukskrivningar drabbar kvinnor mer, speciellt de som arbetar inom industrin och som städare. Men när det gäller kvinnors arbetssjukdomar är det få som blir godkända.
Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Arbetsmiljöverket har tagit fram en app för att mäta ljudnivån. Foto: Magnus Moström/AV.
Bullerföreskfrifternas syfte är att förebygga hörselskador, men också andra risker för ohälsa som trötthet och förhöjt blodtryck. Arbetsgivaren har mer långtgående skyldigheter än att bara erbjuda hörselskydd, påminner Kjell Holmberg, som är bullerexpert på Arbetsmiljöverket.
De finska forskarna överraskades av att buller inte bekämpas mer i industrin. Foto: eyesfoto/iStock
Höga ljudnivåer i industriarbete är känt sedan länge, liksom kunskapen om hur man kan skydda sig. Ändå fortsätter oljudet att skada de anställda. Ny finsk forskning visar att det finns en tyst acceptans för buller inom industrin.
– Det överraskade oss hur lite det görs för att bekämpa buller, och hur lite man talade om buller och oljud på fabrikerna med tanke på hur allvarligt det är, säger Anu Järvensivu.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.
– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.
En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.
Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Arbete dygnet runt i pappers- och massaindustrin - hur gör man skift med minst hälsorisker? Foto: Jan Nordström
Hur man förlägger arbetstiden har blivit en tydligare arbetsmiljöfråga. I pappers– och massaindustrin har Industriarbetsgivarna och facken länge arbetat partsgemensamt om skiftarbete och hälsa. Och de har gjort det i ett nära samarbete med forskare.
Forskning visar på många risker med skiftarbete, allt från hjärt–kärlsjukdomar till diabetes. Nattarbete är oundvikligt i vård och omsorg, transporter och processindustri, men går att utforma på olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår fast: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”.