Tema: Användbart nr 4 2022 Tema Vibrationer

Med vibrationsdatabasen vill Hans Pettersson förhindra att skadorna uppstår eftersom det inte finns någon bot. Foto: Vidar Nord

Vibrationsdatabasen ska minska skadorna

20 december, 2022

Den nationella vibrationsdatabasen ska leda till fler riskbedömningar och färre vibrationsskador.
– En riskbedömning är viktig för att få en uppfattning om hur mycket de anställda på ett företag utsätts för vibrationer. Om någon är i riskzonen måste man vidta olika åtgärder, säger Hans Pettersson, forskare på Umeå universitet.

I samarbete med arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och arbets- och miljömedicinska kliniker har Hans Pettersson, uppdaterat den nationella vibrationsdatabasen och förbättrat designen på hemsidan. Projektet startade 2018 och avslutades sommaren 2020.
– Förenklade bedömningar av vibrationer är ett viktigt verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Hans Pettersson som forskar på hur buller och vibrationer från maskiner tillsammans med kyla påverkar hälsan hos arbetare och hur risken för ohälsa kan minskas.

Förhindra att skador uppstår

Den nationella vibrationsdatabasen utvecklades redan på 1980-talet på Arbetslivsinstitutet. Till en början i pappersform för att sedan digitaliseras på 1990-talet. I takt med att allt färre använde hemsidan tyckte Hans Pettersson att det var dags att förbättra och förenkla designen, så att vibrationsdatabasen fungerar som ett stöd för de som utför riskbedömningar på företag eller inom företagshälsovården. Målet är att det ska blir enklare att få fram olika mätvärden för att kunna bedöma riskerna vid arbete med vibrerande verktyg och maskiner som leder till ett förbättrat förebyggande arbetsmiljöarbete.
– När man gör medicinska kontroller kan ju skadan redan vara ett faktum. Om vi kan se till att ingen går över gränsvärdena för vibrationer kan vi förhindra många av skador.

Fältmätningar ger bättre riskbedömningar

Förutom deklarerade mätvärden från tillverkaren som alla maskiner som säljs i EU ska ha, innehåller databasen också fältmätningar. De deklarerade mätvärdena kommer från laborativa miljöer och det är inte säkert att de mätvärdena stämmer när maskinerna väl används ute i fält.

– Om vi gör många fältmätningar med samma maskin eller maskintyp, så kan vi få en uppfattning om spridningen av var mätvärdena kan ligga när maskinen väl används, vilket leder till bättre riskbedömningar, säger Hans Pettersson.

Många måste sluta arbeta

Problemet med vibrationer har varit känt länge. Den aktuella forskningen tog fart på 1970-talet när man bland annat såg hur skogsarbetare inte kunde använda bestick när de åt på grund av sina vibrationsskador. Ibland fick de till och med amputera delar av eller hela fingrar.

En del av de Hans Pettersson träffar i sitt kliniska arbete, har drabbats av vibrationsskador redan i 20-30-årsåldern.

– Plötsligt ska jag förklara att de inte kan jobba mer och det är ett väldigt tufft besked att få. Vi vill ju förhindra att skadorna uppstår, eftersom det inte finns något bra sätt att läka dom.

Mötet med alla som drabbats av vibrationsskador motiverar Hans Pettersson att hitta en lösning. Också hans egen pappa har drabbats av ohälsa efter att ha jobbat med tunga maskiner under sitt yrkesliv.

– Utvecklingen har i alla fall gått framåt i Sverige. Ingen behöver längre få ett finger amputerat, men fortfarande drabbas många av skador och måste sluta jobba. Också fritiden påverkas. Kanske kan du inte längre fiska och åka skoter på grund av smärtan, säger Hans Pettersson.

Ragnhild Larsson

Timmerbilsförare utsätts för helkroppsvibrationer och riskerar att drabbas av värk i nacke och rygg, hjärt- och kärlsjukdomar liksom diabetes. Foto: Yusuf Onuk

Modell ska minska risker med helkroppsvibrationer

20 december, 2022

Helkroppsvibrationer ger smärta i ländrygg, axlar och nacke. I kombination med stillasittande kan det leda till hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Timmerbilsförare är en utsatt grupp. Ett forskningsprojekt på Umeå universitet ska utveckla en modell som minskar riskerna.

Helkroppsvibrationer drabbar framförallt lastbilschaufförer, busschaufförer och förare av entreprenadmaskiner i byggbranschen och i skogsindustrin. De som kör olika typer av fordon inom militären drabbas också.
Vibrationerna påverkas av hastigheten och av underlaget. Att köra saktare och på ett bra underlag ger lägre grad av helkroppsvibrationer.
– Det kan vi ju försöka påverka. Annars är det väl som med så mycket annat, att vi måste ta utgångspunkt i vårt systematiska arbetsmiljöarbete, säger Jens Wahlström, som är verksamhetschef vid Region Västerbottens interna företagshälsa och adjungerad lektor och forskare vid Hållbar hälsa på Umeå universitet.

Bristfällig kunskap

Kunskapen om helkroppsvibrationer är bristfällig, men precis som för hand- och armvibrationer, finns det föreskrifter som gäller i hela EU, med fastlagda gränsvärden. Det finns också ett antal vetenskapliga studier som kopplar samman helkroppsvibrationer med besvär, framförallt i ländryggen men även i nacke och skuldra.

– Att det inte finns så mycket forskning om helkroppsvibrationer kan bero på att det inte har upplevts som ett stort problem eller det faktum att det är svårt att åtgärda, säger Jens Wahlström.

I sitt arbete inom företagshälsovården har Jens Wahlström mött många som betalat ett väldigt högt pris för att de utsätts för olika risker i sin arbetsmiljö.

– Jag blir mer och mer övertygad om att för varje år vi kan ha en stabil grund med en god arbetsmiljö på en arbetsplats, finns det förutsättningar att skapa en god kvalitet och en god produktivitet på det man producerar oavsett om det handlar om tjänsteproduktion eller varuproduktion.

Stillasittande och vibrationer

Nu står Jens Wahlström i begrepp att dra igång ett forskningsprojekt som undersöker de kombinerade riskerna med helkroppsvibrationer och stillasittande hos timmerbilschaufförer och andra transporter inom skogsnäringen. De som kör timmerlastbilar tillbringar en stor del av arbetsdagen stillasittande och utsätts samtidigt för helkroppsvibrationer i fordonen.

–Vibrationerna gör att chaufförerna riskerar att drabbas av smärta och värk i rygg och nacke. Stillasittandet ökar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, säger Jens Wahlström.

Modell för förebyggande arbete

Tillsammans med branschen ska Jens Wahlström och hans forskarkollegor utveckla en modell för förebyggande arbete som ska minska riskerna för ohälsa och olycksfall på grund av helkroppsvibrationer och långvarigt stillasittande. Forskningsprojektet ska också beskriva hur exponeringen för helkroppsvibrationer och stillasittande ser ut hos timmerbilsförare. Än så länge finns inga aktuella uppgifter om exponeringen gör att vibrationerna hamnar över eller under gränsvärdet.

– Det är en del av problematiken. Vi behöver hjälpa företagen att göra tillräckligt bra riskbedömningar och ta fram förslag till åtgärder som inte är för dyra och krångliga, för att de ska bli av.

Svårt att åtgärda

Jens Wahlström har jobbat en hel del med att försöka dämpa vibrationerna i sätet på lastbilar och entreprenadmaskiner, men det finns inget riktigt bra sätt att skydda sig mot vare sig arm-och hand eller helkroppsvibrationer, till skillnad från buller där det går att använda hörselkåpor.

Men utvecklingen går framåt. I USA finns det företag som satsar på förarstolar för att dämpa vibrationer, där chauffören ställer in stolen som sedan justerar automatiskt för gupp på vägen och dämpar bort vibrationen.

Bristfällig kunskap

Det är inte säkert att företagen kommer att satsa på just helkroppsvibrationer och stillasittande.

– Kanske upplever de att stress är ett mycket större problem och då behöver de prioritera den risken i första hand. Det är ju väldig viktigt att vi hjälper företagen att själva komma fram till vilka åtgärder de vill man ska genomföra.

Ragnhild Larsson

”Tillverkare har ett jätteansvar att optimera sina maskiner”

23 december, 2022

Hilti är en av de maskintillverkare som arbetar med vibrationsreducerande teknik.

*Isabella Lantz. Foto: Anders Ebefeldt/Studio E*

Det finns tre olika tekniker för att minska på vibrationerna, berättar Isabella Lantz som är företagets produktchef för arbetsmiljöutbildning. Det finns stötdämpande handtag som är frånkopplade från den vibrerande maskindelen, inkapsling av motorn som motverkar att vibrationer sprids till chassit och en teknik med en inbyggd motvikt som jämnar ut en del av vibrationerna.
– Tillverkare har ett jätteansvar att optimera maskinerna, konstaterar Isabella Lantz.
Eftersom också implementering och användning av maskinerna inverkar på vibrationsvärdet satsar bolaget på att informera och utbilda användarna.
– Vi utbildar till exempel i tidiga symtom, åtgärder för att minska exponer ingen, hur maskinen ska användas rätt och betydelsen av att arbeta med torra och varma händer, säger hon.
Hon varnar ändå för att stirra sig blind på endast vibrationsvärdet. Det behöver sättas i relation till maskinens prestanda, eftersom det inverkar på exponeringen. Hon påpekar att också maskinens ålder, vilket skick den är i och hur den är servad har betydelse för hur mycket den vibrerar.

Jonna Söderqvist

Foto: Arbetsmiljöverket

Gränsvärdet borde halveras

23 december, 2022

Vibrationer skadar även när de ligger under gränsvärdet, visar en kunskaps översikt från 2017.
– Inte mycket har hänt sedan dess, säger Tohr Nilsson, docent i arbets och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna till kunskapsöversikten.

Gränsvärdet ligger fortfarande på samma nivå, och vibrationsskador är fortsättningsvis den vanligaste godkända arbetssjukdomen i Sverige, enligt AFA Försäkrings statistik.
Arbetsmiljöverket ansvarar för att fastställa de hygieniska gränsvärdena. Enligt myndigheten är det svårt att ange en exakt gräns för när en maskins vibrationer blir skadliga. Därför finns två värden för vibrationsexponering: ett insatsvärde och ett gränsvärde. Insatsvärdet får inte överskridas
Insatsvärdet ligger på 2,5 meter per sekundkvadrat under en åttatimmars arbetsdag. Om det överskrids ska arbetsgivaren genomföra åtgärder. Det kan vara kortare exponeringstid men också bättre verktyg. Arbetsgivaren ska också erbjuda medicinsk kontroll för de anställda. Gränsvärdet ligger på 5 meter per sekundkvadrat under en åttatimmars arbetsdag. Om vibrationerna är högre än så måste arbegivaren omedelbart göra en ny riskbedömning.
En arbetstagare får inte utsättas för vibrationer över gränsvärdet. Men Tohr Nilsson, som forskat i vibrationer i mer än 35 år, konstaterar att värdena är alldeles för höga. Gränsvärdet är fastställt för det som kallas vita fingrar, alltså att blodtillförseln tillfälligt försämras vid kyla och fingrarna blir vita.
Men vibrationer orsakar också nervskador, som domningar, pirrningar och nedsatt känsel i händerna, visar forskning. I en färsk kunskapsöversikt från i höstas som Tohr Nilsson är författare till, hittades samband mellan vibrationer och ihopdragna fingrar, eller vikingasjuka som det också kallas. Det visade sig att det finns en drygt fördubblad risk för ihopdragna fingrar vid arbete med vibrerande maskiner.

Omöjligt sätta gränsvärde för alla

Det är oklart vilket gränsvärde som skulle skydda mot andra skador än vita fingrar.
– Gränsvärdet borde åtminstone halveras, säger han.
Tohr Nilsson påpekar dessutom att det är så många faktorer som spelar in att det är omöjligt att sätta ett gränsvärde för alla som utsätts. Därför betonar han vikten av att förebygga exponering.
Det är individuellt hur en person påverkas av vibrationer, en del kan få skador av vibrationer snabbare än andra.
– Det kan till exempel behövas ett riktvärde för en ung person och ett annat för en medelålders, eller män respektive kvinnor, säger Tohr Nilsson.
För att komplicera det ytterligare, påverkar också kyla, tobaksrökning och stress uppkomsten av vibrationsskador. För att fånga upp vibrationsskador är de medicinska kontrollerna viktiga. I Arbetsmiljöverkets föreskrift ställs också krav på det. Men en stor andel går inte på kontrollerna har forskningen visat.
– En orsak kan vara att arbets givaren inte efterlever kravet på att informera om och erbjuda medicinska kontroller, säger Tohr Nilsson.

Rädsla att förlora jobbet

Andra förklaringar kan enligt Tohr Nilsson vara att arbetstagaren har dåliga erfarenheter av bristfälligt utförda medicinska kontroller, att personen helt enkelt inte känner till de tidiga symtomen eller är rädd för att förlora jobbet.
I höstas kom en uppdaterad guide för företagshälsovården hur medicinska kontroller vid vibrationer ska utföras.
– Det har visat sig att det finns stora skillnader i kunskap bland läkare på företagshälsan somskulle göra de medicinska kontrollerna, säger Tohr Nilsson.
Nytt i den uppdaterade guiden är bedömningen av hur allvarliga skadorna är. Förhoppningen med den uppdaterade guiden är att den ska vara ett verksamt verktyg för att förebygga skador och uppmärksamma reella risker.
– Det finns en stor brist i återkopplingen till arbetstagaren efter en medicinsk kontroll och hur arbetsgivaren tar till sig informationen så att det leder till förbättringar på arbetsplatsen.
Tohr Nilsson konstaterar att en del av det förebyggande arbetet består av att just upptäcka tidiga tecken på skador och på så sätt kunna förkorta sjukdomstiden. Där spelar företagshälsovården en väsentlig roll.
– Vibrationer är en av de vanligaste skadorna. Därför ska allt som kan förebygga skador göras.

Jonna Söderqvist

MTA minskar mängden vibrerande verktyg. Ulrika Lejdström och Andreas Östling med de båda skruvdragarna som är tänka att ersätta slagskruvdragaren. Foto Anders Andersson

De tog bort de värst vibrerande verktygen

23 december, 2022

MTA Bygg och Anläggning har tagit krafttag för att minska de anställdas exponering för vibrationer. Företaget har tagit bort de mest vibrerande verktygen från den personliga utrustningen och utbildat
alla anställda om vibrationer. Det har gett resultat.

Slagskruvdragaren, tigersågen och sticksågen fick ryka från arbetarnas personliga verktygs lådor förra året.

– De tre verktygen har visat sig ha högst vibrationer. Vi tog bort de verktyg som är sämst, säger huvudskyddsombud och snickare Andreas Östling på MTA Bygg och Anläggning.
Numera finns verktygen att hyra in genom företagets eget maskinförråd, men endast vid de jobb där de verkligen är väsentliga.

Byggjobbare drabbas mest

MTA Bygg och Anläggning bygger bland annat bostäder och fabriksbyggnader. På anlägg
ningssidan anlägger företaget vägar, drar vatten och avlopp med mera. På företaget, som finns i Skåne och Halland, jobbar drygt 300 personer.
Byggarbetare hör till de yrken som drabbas mest av vibrationsskador. MTA Bygg och Anläggning att satsa på att få ner de anställdas exponering. Inför varje jobb planerar platsledningen, alltså plats eller produktionschef, arbetsledare och byggarbetsmiljösamordnare, tillsammans med dem som ska utföra arbetet, vilka verktyg som behövs vid olika arbetsmoment.
– Vi vill ge arbetarna de bästa och rätta verktygen till rätt jobb, säger huvudskyddsombud Andreas Östling.

Värsta maskinerna mest populära

*Martin Andersson sågar gips med tigersåg. Foto: Anders Andersson.*

Tidigare användes de mer vibrerande, och därmed mer skadliga verktygen, slentrianmässigt som allroundverktyg. Till exempel har slagskruvdragaren varit ett populärt verktyg bland snickarna, även när verktyg som är mer skonsamma för händer och armar funnits tillgängliga, enligt Andreas Östling.
Genom att göra de mest vibrerande verktygen mer svårtillgängliga, strävar företaget efter att ta bort källan till vibrationer.
Beslutet, som togs för arbetarnas hälsas bästa, var ändå inte helt populärt.
– I början förekom det en del knorr, men man vänjer sig, säger Andreas Östling.
Ulrika Lejdström är arbetsmiljöansvarig på företaget och leder arbetet med att förebygga vibrationsskador.
– Vi styr möjligheten att arbeta med rätt slags maskiner, så att inga ”ska bara”moment uppstår med vibrerande verktyg när det finns skonsammare, säger hon.

Ökad kunskap minskar vibrationer

Företaget har också arbetat med att öka med vetenheten och kunskapen kring maskinval och vibrationer.
Redan innan fjolårets satsning hade företaget länge arbetat med att ta fram mallar och stöddokument för att minska vibrationerna, och riskbedömningar gjordes. Arbetsledningen utbildades. Arbetsrotation förespråkades. Men arbetet föll inte ut riktigt som tänkt, konsta terar Ulrika Lejdström. Det var svårt att nå ut med budskapet kring farorna och riskerna med vibrationer, och att få arbetarna att använda snällare maskiner.
– Man förstår att man skadar sig om man trillar ner för en kant. Att jobba en lång stund med en vibrerande maskin är inte en direkt fara på samma sätt, utan skadorna kommer smygande, säger Ulrika Lejdström.
Därför lyftes frågan förra året och flera sats ningar gjordes.
– Vi insåg att vi behöver få en större förståelse bland de anställda kring varför vi gör arbetet med att minska vibrationerna och sprida kunskap om dem, säger Ulrika Lejdström.
Utöver att de mest vibrerande maskinerna togs bort från verktygslådan, ordnade företaget en vibrationsutbildning för alla yrkesarbetare och platsledningen. Under utbildningen fick persona len lära sig om de olika maskinernas vibrationsvärde och hur de används på rätt sätt, till exempel hur man håller i maskinen.

Många faktorer spelar in

Utbildningen genomfördes tillsammans med en arbetsmiljöutbildare från maskintillverkaren Hilti som jobbar med teknik för vibrationsdämpande verktyg. Även om maskinens vibrationsvärde är känt, konstaterar Andreas Östling att många faktorer spelar in.
– Om vi arbetar ute och har kalla och blöta händer kan man få ännu mer symtom av vibra tionerna.
Också andra faktorer har betydelse för hur skadliga vibrationerna är. Till exempel kan tobaksrökning och stress förvärra effekten av vibrationer, har forskning visat.
Också på MTA Bygg och Anläggning finns arbetare som fått problem på grund av vibrtionsskador.
– Nästan alla i byggbranschen känner någon som har skadat sig och opererat händerna, konstaterar Andreas Östling.

Ser ständigt över verktygslådan

*Johan Friberg, maskin- och lagerchef i samtal med Ulrika Lejdström. Foto: Anders Andersson.*

Ulrika Lejdström påpekar att det är svårt att veta om skadorna uppstått under arbete på företaget eller tidigare.
– Oavsett om skadan uppstått här eller någon annanstans gör vi vad vi kan för att arbetsanpassa.
På MTA Bygg och Anläggning kan det till exempel handla om att se över den personliga verktygslådan ytterligare, med verktyg som är ännu snällare mot händerna och armarna, eller att personen inte utför vissa arbetsmoment alls.
Genom företagshälsovården utförs de medicinska kontroller som är lagstadgade, och de som har känningar i händer eller armar får gå på ytterligare medicinska kontroller vid behov.
På MTA Bygg och Anläggning har de förebyggande åtgärderna börjat ge resultat. Satningarna har ökat både kunskapen om vilken betydelse maskinvalet har och medvetenheten om riskerna med vibrationer, konstaterar både Andreas Östling och Ulrika Lejdström.
– Vi får samtal från snickarna som frågar hur länge det är okej att köra med olika maskiner, så vi har skapat en dialog kring det här, säger Ulrika Lejdström.
– Det är viktigt att frågan lyfts och hålls levande hela tiden, säger Andreas Östling.
Målsättningen är att inga skador smyger sig på.

Jonna Söderqvist

Hans Lindell har jobbat i över 30 år med att minska vibrationsskadorna. Här visar han en mejselmaskin som används i stenbrott för att spräcka stenblocken. Foto: Ragnhild Larsson

Vibrationsskador är helt onödiga

23 december, 2022

Vibrationsskador är den vanligaste anmälda arbetssjukdomen i Sverige.
– Det är ett onödigt problem. Med ett regelverk som säger hur mycket en maskin får vibrera hade problemet varit löst, säger Hans Lindell, forskare på vibrationsskador på RISE, Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

När Hans Lindell 1990 började jobba på IVF , Institutet för verkstadsteknisk forskning, satte han en lapp ovanför skrivbordet med texten: Om fem år ska vi ha alternativ till 95 procent av de maskiner som skadar människor.
– Jag förstod inte problemets vidd.
På Volvo Flygmotor, där han hade jobbat tidigare, ledde vibrationerna till att jetmotorerna och rymdraketerna gick sönder.
– Vi lyckades få bort vibrationerna i jetmotorerna och rymdraketerna, därför tyckte jag att det borde vara enkelt att få bort dem även i vinkelslipar och borrmaskiner som är så mycket mindre komplexa.

Bristande lagstiftning och otillräckliga krav

De högfrekventa vibrationerna är enkla och billiga att ta bort vid tillverkning av nya maskiner. Även på befintliga maskiner är problemet lätt att åtgärda, till exempel genom att klä in maskinerna med ett tunt skummat material. 1991 lyckades Hans och hans kollega Niklas Fröjd få bort en stor andel av alla vibrationer som kommer från roterande maskiner, som till exempel slipmaskiner, genom att utveckla så kallade balansringar, där kulor i en ring gör att vibrationerna försvinner.

Hans Lindell visar balansringar — *Hans Lindell har utvecklat balansringar som tar bort de skadliga vibrationerna. Foto: Ragnhild Larsson*

Hans Lindell menar att det största problemet är bristande lagstiftning och otillräckliga krav från myndigheterna. I nästa led handlar det om att användaren inte ställer krav och därför gör maskintillverkarna inte tillräckligt för att minska vibrationerna. När det gäller buller är kraven mycket tydligare. För en bensindriven bergborrmaskin finns det en absolut gräns för hur mycket den får låta.
– Av någon outgrundlig anledning är det fritt fram när det gäller vibrationer. Istället är det upp till den stackars användaren att hålla koll på hur länge maskinen används . Det är ett systemfel.

Noll vibrationer

Ett av projekten Hans Lindell driver heter Noll vibrationsskador. Men är det verkligen möjligt att helt få bort de skadliga vibrationerna? Nästintill, menar han. Vi kan få en avsevärd förbättring, på samma sätt som med bullerskador.
– Med ett regelverk som begränsar “vibrations-utsläppen” och om marknaden börjar ställa krav på maskintillverkarna, skulle antalet vibrationsskador minska till en bråkdel.

Felaktig märkning av verktyg

För att komma till rätta med de skadliga vibrationerna krävs gemensamma regler på EU-nivå, för hur mycket maskiner får vibrera. Skaderiskbedömningen måste också förändras. Än så länge saknas bedömningar av maskiner som har slående och högfrekventa vibrationer, vilket är en stor andel av de maskintyper som används.

– Dessutom utgår bedömningen från att de vibrationer du inte kan känna är oskadliga, vilket inte stämmer. De celler i nerver och kärl som går sönder ligger helt oskyddade bara en tiondels millimeter under skinnet. Det är de nerverna som styr finmotoriken, beröringssinnet och temperaturen.

Tandläkare, tandhygienister och tandtekniker får till exempel stickningar och domningar i fingrarna som troligen är vibrationsrelatarade, men när vibrationer på olika tandläkarverktyg mäts med dagens ISO-standard visar mätgivarna noll.

– Därför säljs tandläkarverktyg där det står noll vibrationer, vilket ju inte är sant. När vi mäter på dom så ser vi ju att de vibrerar, men eftersom bara vibrationer med en frekvens upp till 120 Hz räknas och dessa verktyg ligger på 2000 till 6000 Hz så faller verktygen helt utanför ramen.

Nytt maskindirektiv införs

Även om utvecklingen för att få bort de skadliga vibrationerna går långsamt, finns det några ljusglimtar. I april 2021 lyckades RISE och Arbetsmiljöverket få in en skrivning i det nya förslaget till EU:s maskindirektiv som reglerar all kravställning på maskiner som säljs på den europeiska marknaden. I direktivet står det också att maskintillverkaren även ska deklarera värdet på de kortvariga slående vibrationerna som är högfrekventa och bland annat finns i mutterdragare.

I juli i år gick skrivningen igenom i EU-parlamentet, EU-kommissionen och i EU-rådet. Nu har den europeiska standardiseringsmyndigheten meddelat att det nya maskindirektivet med största sannolikhet blir verklighet i början av 2023. När skrivningen går igenom har maskintillverkarna 30 månader på sig att uppfylla kraven.

– Det är otroligt glädjande. Fördelen är att maskintillverkarna nu måste deklarera även de högfrekventa vibrationerna, vilket gör att de får ett incitament att få ner dem. Samtidigt blir det möjligt för maskinanvändarna att ställa krav på att slippa maskiner med de här skadliga vibrationerna.

Forskning på cellnivå behövs

För att lösa problemet med högfrekventa vibrationer behöver man också förstå vad som händer på cellnivå, men det är väldigt svårt att få loss forskningsmedel.
– Med tanke på hur stort problemet är så är forskningen extremt underfinansierad.

Vi vet verkligen inte vad det är som går sönder inne i vävnaden. Vi vet att nerverna blir skadade och någorlunda vilka typer av nerver det är, men varför det är så och vilka mekanismer som egentligen gör det, det vet vi inte, säger Hans Lindell.

Han jämför med elektromagnetiska fält där det satsades enorma resurser på forskning och åtgärder under 1980 och 1990-talet.

– Till skillnad från vibrationsskadorna drabbade ju detta tjänstemän.

Alla har rätt till en god arbetsmiljö

Hans Lindell tycker att alla har rätt till en god arbetsmiljö och han uppskattar till exempel sitt ståbord, även om han inte alls använder det så mycket som han borde.
– Att inte vibrationsexponerad personal kan få sitt ”ståbord” i form av bättre verktyg som inte vibrerar och skadar deras händer, är ofattbart. Mitt ståbord gick lös på minst fyra tusen kronor. Samtidigt kan det snålas in på en maskin med bra vibrationsisolering som kanske kostar 2000 kronor när den sämre kostar tusen kronor. Det är inte okej.

Ragnhild Larsson

För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå på maskinerna som utgångspunkt. Foto: Hans Lindell

Värstingmaskiner går att undvika – vi listar de bättre alternativen

23 december, 2022

Genom att undvika de mest vibrerande maskinerna och i stället använda skonsammare alternativ kan skador förebyggas. Här är listan på de värsta maskinerna och bättre alternativ till dem.

– Några maskiner är värre än andra, och det är tigersågen och bilningsmaskiner. Vi ser folk som nästan kan säga när de blev skadade, eftersom vibrationerna är så enormt höga att skadorna kommer snabbt, säger Jakob Riddar som är forskare och yrkeshygieniker vid Arbets och miljömedicin Syd i Skåne.
Likaså uppmanar han att undvika alla slående maskiner, som slagskruvdragare. Slag kan nämligen inte mätas med dagens standard.
– Vid mätningar ser slående maskiner inte utan att vibrera speciellt mycket, vilket leder till en falsk trygghet.
Men slag ger skador, och skadar mer än vibrationer, konstaterar Jakob Riddar, som också är med i ett forskningsprojekt som arbetar med att ta fram en standard för just mätning av slag.
– Ofta klarar man sig utan slag, men man kopplar in det för att arbetet ska gå snabbare, säger han.
Han har gjort otaliga vibrationsmätningar på olika maskiner och verktyg. Samma verktyg kan vibrera mer eller mindre beroende på tillverkare, som ska uppge maskinernas CE-deklarerade mätvärden i bruksanvisningen.
Ibland används maskinerna utomhus i fukt och kyla. Även om det kan påverka uppkomsten av symtom från vibrationerna har mätningarna inte visat på att det skulle påverka maskinernas vibrationsvärde, enligt Jakob Riddar.
För att minska exponeringen är det bra att ha lägre vibrationsnivå på maskinerna som utgångspunkt i stället för kortare exponeringstid.
– Att minska vibrationsnivån är dubbelt så effektivt som att minska exponeringstiden, säger Jakob Riddar.
Han ger ett exempel: Om man går från en vibration på 10 meter per kvadratsekund till 5 kan maskinen användas fyra gånger längre.
En del av maskinerna, vars vibrationer han mätt, kan endast användas en kort stund under en arbetsdag för att ligga under gränsvärdet.
– Jag är frustrerad att över att det får finnas maskiner som är så farliga att det är lagligt att använda dem bara några minuter under en arbetsdag, säger han.
Han jämför med en barnleksak av plast som vore så giftig att ett barn endast skulle få använda det några minuter. Han önskar att EU ställer krav på maskinernas maximala vibrationsnivå, så att de maskiner som finns på marknaden vore tryggare att använda.

Jonna Söderqvist

Det här är de värsta maskinerna

Slående skruvdragare/mutterdragare
Använd i stället: Segdragande utrustad med vridmomentsstopp så att handleden inte vrids.

Tigersåg
Använd i stället: Stationär såg så långt som möjligt, annars cirkelsåg, sticksåg, bärbar bandsåg, eller vad som passar jobbet. Tänk på att långa blad ger mer vibrationer.

Slående bilningsmaskin/kombi-/borrhammare/slagborrmaskin
Använd i stället: Ett fjärrstyrt alternativ vid rivning när det är möjligt. Går det att göra jobbet utan slagfunktion, gör det. Använd maskin utan slag, till exempel kärnborrmaskin. Om dammuppsamling finns, använd det, minskar både damm och vibrationer.

Vibratorstamp
Använd i stället: Vibroplatta, helst fjärrstyrd eller med packningsindi- kator, eller en rundpadda.

Multicutter (Fein)
Använd i stället: En lågvibrerande version. Använd en så kort tid som möjligt, byt ut till annan maskin där det går.

Bult/spikpistol
Använd i stället: Kan vara svår att byta ut, sträva efter att korta ner användningstiden (om något ska bort, ta bort den här).

Källa: Jakob Riddar.