Varje år dör cirka 50 personer av olyckor i arbetslivet i Sverige.- En miljard om året skulle kostnaden för dödsolyckor i arbetslivet vara om vi räknade på samma sätt som man gör inom vägtrafiken, sade professor Eskil Wadensjö från Institutet för social forskning vid Arbetsmiljöriksdagen.
Etikett: arbetsskador
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren
Affärsnytta intressantare än pengar
– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.
Halksäkrare skor på G
Var tredje allvarlig arbetsolycka är fallolyckor, oftast vid halka. Chuansi Gao på Lunds tekniska högskolas institution för designvetenskap ska studera sambandet mellan friktion på olika underlag,
arbetsskor och balansförmåga.
Det ska ge bättre arbetsteknik och mer utvecklade skor, det senare i samarbete med skotillverkare som Arbesko och Ecco. Man söker även samarbete med arbetsplatser som vid Skanske, Posten med flera.
Bra säkerhetsklimat skyddar mot olyckor
”Herregud, är det problem nu igen!” eller ”Vad bra att du pekar på en risk”. Chefens bemötande skapar förutsättningar för ett bra eller dåligt säkerhetsklimatet och det kan vara avgörande för att undvika olyckor. Det visar forskning i Göteborg.
Istvan Balogh utvecklar teknik för att mäta vibration hos alltfler yrkesgrupper
Forskare och företagshälsor avslöjar fler vibrationsrisker
Många riskerar skador av vibrationer i arbetet. Dagliga störningar på hela kroppen är lättare att mäta.
Svårare att skydda är alla dem som har upprepade korttidspåverkan på främst armar och händer. Som det är för trädgårdsarbetaren, bilreparatören och tandteknikern.
Forskaren Istvan Balogh är en av forskarna som söker medicinska kunskaper, metoder och mätinstrument i ämnet, i samverkan med företagshälsovården.
Brukarstyrt webbverktyg ska ge bättre gruv- och byggarbetsmiljö
Tillgänglig forskning ska hjälpa gruv- och byggarbetare att själva förbättra sin arbetsmiljö via en interaktiv webbsida hos Yrkesmedicin, Umeå universitet.
Det är ett AFA-projekt som leds av forskaren Bengt Järvholm, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, i samarbete med kollegorna Lage Burström och Helena Lindgren.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Mätmetod Meba ger friskare slakteri
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Vibrerande verktyg ger skador för livet, därför finns gränsvärden. Foto: sxc.hu
Alla tjänar på att förebygga arbetsskador innan de uppstår
Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.
Omväxlande arbete i brädgård – men var tredje kvinna arbetsskadad
Inom träindustri och sågverk arbetar bara 18 procent kvinnor. I en
undersökning som GS-facket gjort uppvisar kvinnorna sämre arbetsmiljö
jämfört med männen. Men Hanna Samsioe tycker det är omväxlande och
rörligt att vara brädgårdsarbetare. Hon är också skyddsombud på en
trävaruhandel.
Anna Weigelt och Michel Normark. Foto: Roland Cox
Arbetsolyckorna blir fler – håller trenden i sig?
De allvarliga arbetsolyckorna har ökat i flera år i rad, har Afa Försäkring rapporterat. Ny statistik kommer i sommar.
‒ Det verkar vara en ökning även denna gång, men det vet vi inte förrän vi har gått igenom siffrorna ordentligt, säger Michel Normark, analyschef.
Mikael Forsman stoppar ner en sensor i Lars Hansons smarta tröja. Sensorn känner av ryggens vinkel och en röst talar om när han jobbar felaktigt.
Smarta arbetskläder kan minska belastningsskador
I Sverige beräknas belastningsskador kosta 50 miljoner kronor årligen.
Smarta arbetskläder kan minska problemet avsevärt.
– Tekniken ska minska arbetsskadorna och göra jobbet mer effektivt, säger Lars Hanson, produktionsingenjör på Scania och professor vid Högskolan i Skövde, som är drivande i forskningsprojektet, Smarta textilier för ett hållbart arbetsliv.
Repetitiva och monotona rörelser orsakar många arbetsrelaterade belastningsskador som leder till sjukskrivning och förtidspensioneringar. Värst utsatta är de som arbetar med tunga, repetitiva uppgifter, till exempel inom industrin, vården och transportsektorn.
Skadorna beror på dåligt designade arbetsplatser och anställda som använder ergonomiskt felaktiga tekniker. På Scania är fordonsmontörerna en utsatt grupp.
Foto: Skeeze, Pixabay
Olyckor bland unga män allt vanligare
Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.