– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
– Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för
Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.
”Arbetsmiljön är idag satt på undantag”, anser regionala skyddsombudet Gerhard Wendt. Möt honom i ett personligt porträtt om ungdomsprotester, hur första skyddsombudsuppdraget ledde till uppsägning och kampen mot hot och våld på mackar och värdetransporter.
Men han åker även nedkabbat till olika teater och musikfester.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Undrar du hur mycket du ska röra på dig under dagen, för att inte riskera problem för att du belastar din kropp för lite i ditt arbete? Här får du råd från en rad holländska forskare.Rekommendationerna för fysiska aktiviteter i arbetet är grundade på forskningsfakta och diskussioner med experter. Råden gäller arbeten där människor står eller sitter på samma ställe, har litet fysisk aktivitet, få rörelser och få variationer i rörelserna av huvudet, nacken och skuldrorna, låg kraftansträngning i händerna, händer som ofta är fixerade vid uppgiften och ögon som är fixerade vid resultatet. Det är många typer av arbete som berörs av rekommendationerna: allt datorarbete, arbete med mikroskop, lätt monteringsarbete, kassör, musiker, tandläkare, kirurger, förare av tåg, buss, bil och tunnelbana, maskinförare. Råden berör alla som arbetar minst 75 procent av dagen med sådant arbete .
Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.
Buller är ett arbetsmiljöproblem som orsakar sju procent av arbetssjukdomarna, främst hos män. Men det ökar mest hos kvinnorna. Det traditionella industribullret kvarstår, medan det störande oljudet växer på andra arbetsplatser som skolor, förskolor och servicenäringen.
Ventilation, kollegornas och elevernas samtalston stör allt mer.
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren
Gerhard Wendt på Transport
Hörselskador av buller
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare