djupt men lätt om användbara resultat i praktiken
Det gäller att ha koll på kroppen efter 43 år i yrket, säger Elsa Pariainen. Foto: Eva Ekelöf
En städerska som går och står nästan hela sin arbetstid. En sophämtare som går 17 000 steg på sitt pass. Varenda dag. Kan de arbeta till 65 och längre? Det undersöker forskare vid Danmarks forskningscenter för arbetsmiljö. Individuell anpassning av arbetet är kanske en del av svaret
Unga arbetstagare kan få belastningsskador redan de första åren i arbetslivet, visar nya norska studier. Frisörer och elektriker som arbetar med armarna upplyfta är särskilt utsatta.– Att yngre får ont i axlar och nacke så tidigt visar hur viktigt det är att uppmärksamma deras arbetsförhållanden, säger Therese Hanvold, vid Statens arbetsmiljöinstitut.
Träning
− Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga, säger överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Osäkra anställningar och högre krav på att vara känslomässigt engagerad i jobbet, kan vara delar av förklaringen, tror överläkare Kristina Glise, på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Vibrerande verktyg ger skador för livet, därför finns gränsvärden. Foto: sxc.hu
Förebyggande arbetsmiljöarbete är lönsamt för alla. För arbetstagaren, för arbetsgivaren och för samhället. Den kunskapen är väl förankrad inom vetenskapen men ändå rustas det förebyggande arbetet ner. Arbets- och miljömedicin i Lund har tagit fram siffror.
Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med svårt sjuka och döende patienter, säger Agneta Grimby. Foto: Ragnhild Larsson
Akut- och ambulanspersonal ska både kunna ge fysisk omvårdnad och trösta sörjande anhöriga. Den psykiska belastningen är högst på akutmottagningar med många svårt sjuka och döende patienter.
Det visar en ny studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet.
– Jag vill skapa en rättvis arbetsmarknad för dem som jobbar i bemanningsbranschen, säger Pernilla Tindvall.
Foto: Ragnhild Larsson
Risken att drabbas av arbetsskador är högre för den som jobbar som inhyrd. De inhyrda upplever dessutom att de har en lägre anställningstrygghet än de ordinarie anställda. Å andra sidan är de nöjda med sin lön, enligt en ny studie från Göteborgs universitet.
Ryggen tar stryk. Foto: Eva Ekelöf
Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – även internationellt sett. Den listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
Det kostar på att stå hela dagen i butiken.
En tredjedel av de anställda i en stor livsmedelskedja fick minst en diagnos av forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund när de blev undersökta. Undersökningen var en del av en studie av arbetsmiljön. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer.
Sortering av sidfläsk för att minska knivtiden, här för Patrik och Mattias. Foto: Annica Jönsson
Rotation, kortare stycktider, vassare knivar och en ökad kunskap om belastningsskador har gett ett friskare Scan i Kristianstad. En ständig koll på ergonomi och risker hos både styckare och olika arbetsmoment under flera år har gett resultat.
– Det gäller att ständigt arbeta vidare för att förebygga, och att ha alla med på tåget, säger Peter Ekström, huvudskyddsombud. Möjligheten att påverka är viktigast för ett gott arbetsklimat, plus ett lyhört ledarskap.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.