Risken att drabbas av arbetsskador är högre för den som jobbar som
inhyrd. De inhyrda upplever dessutom att de har en lägre
anställningstrygghet än de ordinarie anställda. Å andra sidan är de
nöjda med sin lön, enligt en ny studie från Göteborgs universitet.
– Både ordinarie anställda och inhyrda tjänar på att alla får en bra arbetsmiljö. Vi
behöver fler inhyrda som engagerar sig fackligt, säger Pernilla Tindvall,
klubbordförande i Transportarbetareförbundet, som jobbar på uthyrningsföretaget
Trapenad som lagerarbetare.
Kristina Håkansson och Tommy Isidorsson på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, vid Göteborgs universitet, har forskat på bemanningsbranschen i över tio år. På en workshop vid institutionen i slutet av maj, presenterade de resultaten från sina senaste studier av hur den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ser ut för de bemanningsanställda. Inbjudna var både andra forskare, fackliga företrädare, arbetsgivare och bemanningsanställda.
Högre skaderisk för uthyrda
I sin studie om arbetsskador i bemanningsbranschen, där forskarna har gjort en kunskapsöversikt över den forskning som finns nationellt och internationellt, visar det sig att skaderisken är högre för inhyrda jämfört med ordinarie anställda. Arbetsmiljöverkets kartläggning från 2011
visar också att arbetsskadorna ökar mest i bemanningsbranschen jämfört med andra branscher. Antalet arbetsskador som orsakat tre till fyra dagars sjukfrånvaro är högre inom bemanningsbranschen jämfört med andra branscher. Sysselsättningen i branschen har visserligen ökat
med 20 procent men arbetsskadorna har ökat ännu mer.
– Det finns dock inga studier som visar att ålder i sig är avgörande, utan det handlar om hur ny man är på jobbet. Studier från Kanada visar att det är fyra till sex gånger högre skaderisk för
nyanställda jämfört med de som varit anställda ett år.
Typen av uppdrag spelar också in, säger Kristina Håkansson. Inhyrningen ökar i skadedrabbade branscher, och i redan riskfyllda arbeten ökar risken för inhyrda medan de minskar för ordinarie anställda.
Sedan är variationen stor mellan olika branscher. En förklaring kan vara att de inhyrda är yngre än övriga anställda och yngre drabbas oftare av arbetsskador.
Mer repetitiva arbetsuppgifter
StefanTörneberg,
regionalt skyddsombud på Transportarbetarförbundet i Göteborg, tror att antalet skador egentligen är fler än de rapporterade eftersom det ofta brister i rutiner och kunskaper i att göra en anmälan. Dessutom är det svårt att få ersättning för vissa typer av arbetsskador, till exempel förslitningsskador.
Att underrapporteringen kan vara större i bemanningsbranschen tror han beror på att inhyrda får ta jobben med störst risker. Forskningen visar också att de inhyrda får
mer repetitiva arbetsuppgifter med tröttande arbetsställningar och sämre möjligheter att påverka valet av arbetsuppgifter.
– De egna anställda vill inte ha de tyngsta jobben och de fackliga representanterna är inte alltid solidariska med de inhyrda och tycker därför att det är bra att de egna medlemmarna slipper. Vi har sett att man inte roterar mellan lika många arbetsuppgifter när man är inhyrd, säger Stefan Törneberg.
Ekonomisk stress ger ökat risktagande
En annan orsak till den högre skaderisken, tror Stefan Törneberg kan bero på att många är unga och nya på arbetsmarknaden. De vågar inte alltid rapportera risker, tillbud eller olycksfall eftersom de inte vill riskera sin anställning. Det finns också en högre andel nysvenskar i bemanningsföretagen, som inte alltid kan ta till sig information om säkerhet, på grund av språksvårigheter.
Transportarbetareförbundets enkät till förbundets skyddsombud från 2012 visar också att det sällan förekommer någon arbetsmiljöintroduktion. Stefan Törneberg tror att bemanningsbranschen är extra utsatt.
– Att skaderisken ökar för de inhyrda kan till exempel bero på att inhyrda känner en större
ekonomisk stress och därför tar genvägar för att kunna öka arbetstakten, vilket innebär risker, säger Kristina Håkansson. Hon menar också att en annan orsak kan vara brister i kommunikationen och i ledarskapet, samt en bristfällig reglering av branschen. Och för att det finns utrymme för oseriösa företag som hoppar över säkerheten och introduktionen.
Bland de inhyrda tjänstemännen är de psykosociala skadorna vanligast.
– Det är lätt att göra checklistor för den fysiska arbetsmiljön, men våra studier visar att de
psykosociala frågorna är svåra att få in i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Kristina Håkansson.
Lägre anställningstrygghet
I en enkät till 221 personer på ett företag, har Kristina Håkanson och Tommy Isidorsson, tagit
reda på hur den inhyrda personalen uppfattar sin arbetsmiljö jämfört
med de ordinarie anställda. 21 procent är inhyrda och 79 procent ordinarie. Av de 221 antällda är 169 arbetare, 18 procent inhyrda och 82 procent ordinarie. Svarsfrekvensen på enkäten var mycket hög. I det stora hela upplever de inhyrda sig ha en lägre
anställningstrygghet. Å andra sidan är de väldigt nöjda med sin lön.
En stor andel av kundföretagets personal, tycker att inhyrda ska ha samma möjligheter till utveckling som den ordinarie personalen. I dag har de till exempel färre utvecklingssamtal än de ordinarie.
– Jag har inte sett något företag som har en utvecklingsplan för kompetensutveckling av sin personal. Ofta anser man att själva bytet av uppdrag innebär en kompetensutveckling, säger
Carina Cajander, ombudsman på IF Metall i Göteborg.
Hon märker ändå att solidariteten mellan inhyrd och ordinarie personal har ökat.
– Fler inhyrda blir en del av gänget, även om de inte är en del av förändringsarbetet. Vi jobbar mycket med att alla ska rotera mellan alla arbetsuppgifter. Det gagnar alla. Tidigare satte man de inhyrda på de allra enklaste arbetsuppgifterna. Det blev negativt för den ordinarie personalen också.
Säker anställning som uthyrd
Det finns många myter om hur det är att vara anställd i bemanningsbranschen, tycker Fatima Hollander, förhandlare på Almegas kontor i Göteborg. Hon påpekar att bemanningsbranschen är reglerad som alla andra branscher. För den inhyrda personalen finns det både ett tjänstemanna-
och ett arbetaravtal. Dessutom ger branschen unga utan utbildning, och andra som har svårt att komma in på arbetsmarknaden en möjlighet till jobb.
– Många av de problem som förekommer finns på arbetarsidan, som fortfarande är en mindre del av branschen. Dessutom är det en ung bransch som kommer att utvecklas. Då kommer förutsättningarna för branschen och de som arbetar inom den att förbättras. Här har också
facket en viktig roll, säger Fatima Hollander.
Peter Bording, ordförande för Unionenklubben på
Manpower var med och förhandlade fram ett kollektivavtal för de bemanningsanställda
1998.
– Anställningarna i vår bransch är lika säkra som i alla andra branscher. Det är en myt att det inte finns några säkra anställningar i bemanningsbranschen.
Viktig roll för facket
Pernilla Tindvall har jobbat i bemanningsbranschen i fem år, efter att ha hoppat av gymnasiet strax före studenten. Det fanns inga andra jobb. Hon jobbar på lager och kör
ofta truck. Just nu tömmer hon en butik, där det bara är bemanningsanställda.
– Många ser oss om slavarbetare, men jag är tillsvidareanställd och har ett genomsnitt av lönen för alla anställda på arbetsplatsen, säger Pernilla Tindvall som samtidigt tycker att hon och hennes kollegor i branschen blir orättvist behandlade jämfört med de fast anställda.
Att hon är kvar beror till stor del på att hon började engagera sig fackligt för drygt två år sedan.
– Jag vill skapa en rättvis arbetsmarknad för dem som jobbar i bemanningsbranschen.
Samarbete inom LO
När det gäller lagen om anställningsskydd, LAS, finns det till exempel en hel del som kan förbättras tycker Pernilla Tindvall.
– På mitt kundföretag finns det två bemanningsföretag. När någon blir uppsagd på
grund av arbetsbrist hos ett av företagen, så får de börja jobba hos det andra hos samma kund. Det är ju väldigt fel.
Hittills tycker hon inte att fackförbunden har tagit tag ordentligt i de uthyrdas situation. Ett samarbete är påbörjat inom LO-familjen för att få pli på branschen. Att inhyrda ska få rätt lön och en bättre arbetsmiljö, är prioriterade frågor.
Ragnhild Larsson
FAKTA ENKÄT:
I en enkät till personalen på en arbetsplats, har
Kristina Håkanson och Tommy Isidorsson, tagit reda på hur den inhyrda
personalen uppfattar sin arbetsmiljö jämfört med de ordinarie anställda på
samma arbetsplats.
• Bland den ordinarie personalen var medelåldern 48 år, medan den var 31 år bland de inhyrda.
• 79 procent av de inhyrda tjänstemännen är missnöjda med sin anställningstrygghet, jämfört med noll procent av de ordinarie tjänstemännen.
• 97 procent av de ordinarie tjänstemännen säger sig vara nöjda med sin anställningstrygghet, medan ingen av de inhyrda tjänstemännen är nöjda.
• När det gäller lönen är de inhyrda arbetarna mer nöjda med sin lön än de ordinarie arbetarna. 90 procent av de inhyrda arbetarna är nöjda jämfört med 56 procent av de ordinarie.
• De inhyrda tjänstemännen tycker sig ha sämre möjlighet att bestämma hur en arbetsuppgift ska utföras jämfört med de ordinarie anställda.
• 31 procent av de inhyrda tjänstemännen tycker också att de har sämre möjlighet att påverka arbetstakten jämfört med 14 procent av de inhyrda arbetarna.
• 97 procent, av de tillfrågade ordinarie tjänstemännen tycker att de har lika eller bättre möjligheter som de inhyrda tjänstemännen att lära sig nya saker medan 56 procent av de inhyrda tjänstemännen tycker att de har sämre möjligheter än den ordinarie personalen att lära sig nya saker.
• 48 procent av de inhyrda arbetarna tycker att de har sämre möjlighet att medverka i förändringsprojekt och utvecklingsarbete. 62 procent av de inhyrda tjänstemännen tycker att de har bättre eller lika stora möjligheter.
– Det är första gången siffran är högre för tjänstemän än för arbetare, säger Tommy Isidorsson.