Arbetsgivare har ansvar för beredskap och hantering av kriser. Det handlar om förebyggande arbete, men också om att ha rutiner och planera för krisstöd om något väl händer.
Forskningsområde: Säkerhet och olycksfall
Verktyget Human Factor Tool används bland annat i sjöfarten. Foto: Michael Kazarnowicz/Flickr
Räkna med mänskliga faktorn
Den mänskliga faktorn spelar en viktig roll i krishantering på arbetsplatserna, visar forskning. Ändå hamnar den lätt i skymundan. Det vill den finska professorn Anna-Maria Teperi ändra på. Hon har tagit fram ett konkret verktyg för att beakta den mänskliga faktorn.
Personer med funktionsnedsättning måste inkluderas i krisberedskapsarbetet. Foto: MikeW/Flickr
Notis: Funkisar glöms bort i krisberedskapen
Personer med funktionsnedsättningar förbises ofta i krisberedskapsarbetet. De involveras sällan i beredskapsplaneringen och de betraktas som framförallt sårbara istället för som en resurs i aktiv krishantering.
Tsunamin i Thailand 2004 är en händelse som kom att påverka
många människor även i Sverige. Foto: Telemal/Flickr
Krisberedskap är en färskvara
Precis som vi måste öva hjärt-lungräddning regelbundet, måste vi uppdatera våra kunskaper om hur våra hjärnor klarar extrem stress i en krissituation. Sunt förnuft räcker inte när vi behöver ta hand om oss själva, våra arbetskamrater, och andra som berörs. Kunskap vi en gång förvärvat, finns inte självklart kvar.
Terrordåd är exempel på en "extraordinär händelse" som påverkar arbetsmiljön för många.
Bilden är från dagen efter terrorattacken på Drottninggatan. Foto: Tommy Feldt/Flickr
Vi behöver öva för nya typer av kriser
Kriser och katastrofer påverkar arbetsmiljön, men det är alltför vanligt att de som arbetar med krisberedskap inte gör den kopplingen.
Det säger Jonas Borell, som är forskare i arbetsmiljöteknik och har doktorerat på samhällets krishantering.
Akutvården behöver öva mer på att hantera osäkerhet, säger Jason
Murphy som forskat på krishantering inom vården.
Dålig beredskap i vården
Jason Murphy står på Drottninggatan, gågatan i centrala Stockholm. Här mejade en terrorist i en vansinnesfärd i lastbil, ner människor en fredagseftermiddag våren 2017. Jason Murphy har studerat hur beredskapssamordnare på akutsjukhus hanterade läget.
Med elbilar och apparater som kan laddas följer en ökad användning av litium. Foto: Ernest Ojeh/Unsplash
Grön våg som kan ge nervskador
Flera metaller som finns i elektronikskrot kan skada nervsystemet, orsaka cancer och troligen ALS.
Karin Broberg är genetiker och ska borra djupt i hur de anställda kan påverkas när gamla datorer och mobiltelefoner ska återvinnas.
Tidigare arbetsmiljöforskning kan svara på frågor när nya system ska införas på arbetsplatsen.
Ny teknik utmanar som förr
Tidigare arbetsmiljöforskning kan ge goda råd, när AI och robotisering ska införas på våra arbetsplatser. Industri 4.0 skiljer sig från tidigare industriella revolutioner, ändå är utmaningarna liknande, enligt två professorer i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.