Forskningsområde: Aj & oj

Arbetsolyckorna
En del bussförare får ibland hot och glåpord från passagerare i stället för den självklara betalningen för resan.

Hot och glåpord vardag för förarna

Vad som är psykiskt påfrestande på jobbet handlar både om kropp och själ.

Den som blir utsatt för hot och våld i tjänsten kan också bli mycket trött. Ett exempel på detta är personalen i kollektivtrafiken.

Forskaren Anna Anund och hennes kollegor har studerat deras arbetsmiljö.

Förlossningsläkare och barnmorskor kan drabbas av posttraumatisk stress när ett barn dör. Beredskapen bör förbättras, menar forskaren Åsa Wahlberg.

Dödsfall på förlossningen kan ge posttraumatisk stress

När det som skulle bli det lyckligaste ögonblicket i livet vänds till katastrof. När ett barn dör på förlossningen.

Då finns en barnmorska och ofta en läkare där som kan drabbas av skuld och skam och kan få psykiska skador på liknande sätt som krigsoffer.

- Det gjorde så ont att jag inte kunde hålla i ett instrument, säger Susanne. Foto: Anna Holmgren

Susanne bytte yrke och kunde fortsätta jobba heltid

Susanne jobbade i många år som tandhygienist. Besvären kom successivt. Så småningom blev jobbet som tandhygienist omöjligt att utföra. För några år sedan bytte Susanne jobb på mottagningen till tandsköterska och receptionist. Hon klarar fortfarande att jobba heltid trots att händerna numera värker dygnet runt.

– Fler har högre smärta och kroniska besvär i äldreomsorgen än i industrin, säger forskaren David Hallman.

Belastning – mer än bara tunga lyft

Ojämn arbetsfördelning, hög stress och ont om tid för återhämtning. Det är några av omständigheterna som kan öka risken för fysiska belastningsskador.

Det tror forskaren David Hallman, som genomför en stor studie om hur psykosociala faktorer påverkar smärta och sjukfrånvaro i äldreomsorgen.

Medarbetarna på äldreboendet Älvbacken i Vindeln kanske kommer att ha nytta av stresskursen i framtiden. Foto: Jenny From

Kurs ska minska stressen i Vindeln

Att minska eller hantera stressen i arbetslivet kan vara en nyckel till att få ner sjuktalen. Både när det gäller stressrelaterade tillstånd, och kanske även för att minska belastning och smärta.

I Vindelns kommun pågår ett pilotprojekt där offentligt anställda med hög belastning får gå stresskursen “Kraft och balans” under arbetstid.

– Det är ett helt annat tankesätt, vi ska jobba förebyggande och främjande med stress, snarare än rehabiliterande, säger Tom Norrgård, HR-partner.

laptops Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.

Foto: Skeeze, Pixabay

Olyckor bland unga män allt vanligare

Antalet arbetsskador som resulterar i sjukskrivning har legat på ungefär samma nivå det senaste decenniet, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Men för unga män har olyckorna nästan fördubblats sedan 2009.

Ann-Beth Antonsson i färd med att utveckla en webbplats med goda råd till svetsare. Foto: IVL

”Man kommer jäkligt långt med standardåtgärder”

Det säger Ann-Beth Antonsson. Hon har i fyrtio år jobbat som forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i Stockholm. Oftast har hon ägnat sig åt att skapa handfasta konkreta lösningar på småföretagens arbetsmiljöproblem. Några exempel på det är användbara webbplatser som KemiRisk, Alltomstäd, Svetsarätt och ArbetsmiljöVA.

Bild på kvinna med huvudet i händerna framför en datorskärm. Vem har sett? Att inte veta vem som har läst påhoppen i sociala medier kan vara plågsamt.

Negativa beteenden flyttar ut på nätet

Mobbning pågår inte bara öga mot öga på våra arbetsplatser. Kritik och aggressioner levereras minst lika effektivt digitalt. Forskning visar att var tionde yrkesarbetare har utsatts för någon form av nätmobbning kopplat till sin arbetsplats.

Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.

Stöd på nätet för att förebygga ohälsa

Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se.

Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay

Ohälsa kostar miljarder

Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år.