Inom hemtjänsten i Sverige tar 185 000 undersköterskor och vårdbiträden dagligen hand om 250 000 omsorgstagare. Arbetet inom hemtjänsten beskrivs ofta som tidspressat och minutstyrt. Samtidigt krävs att tillsynen ska anpassas till omsorgstagarnas behov och dagsform.
– Utifrån varje liten insats hos omsorgstagaren sätter man en tid för besöket. Hur arbetet ska utföras står i detalj i en genomförandeplan, säger forskaren Margareta Carlén.
Hon har tidigare varit chef för FoU Sjuhärad Välfärd och medverkar nu i ett Forte-projekt vid Högskolan i Borås. Det handlar om att studera hur styrningen påverkar omsorgens praktik utifrån omsorgstagarnas och undersköterskornas perspektiv.
– I hemtjänsten finns en tilltro till genomförandeplanerna. Man vill att alla undersköterskor ska jobba på samma sätt, både tiden det tar och hur arbetet ska utföras. Det passar dåligt in i omsorgsarbetet säger hon.
Margareta Carlén tar ett exempel ur projektet. En ledningspersonal sade vid en arbetsplatsträff att genomförandeplanerna ska vara så detaljerade att det inte ska spela någon roll om undersköterskan och omsorgstagaren träffats en eller tusen gånger.
– Men det spelar stor roll. Detta synsätt tar inte hänsyn till undersköterskornas yrkeskunnande, säger hon.
Oförutsägbart
Synsättet tar inte heller hänsyn till oförutsägbarheten i omsorgen i arbetet. Omsorgstagaren kan ha olika dagsform, önska olika mat eller behöva olika tjänster. Och oförutsedda saker kan inträffa i ett hem. I hemtjänsten är hemmen dessutom undersköterskornas fysiska arbetsmiljö.
Motsättningen mellan detaljstyrningen och behovet av att tillgodose oförutsedda behov får undersköterskorna försöka lösa på egen hand.
– Det skapar en stress hos undersköterskorna. De beskriver en känsla av otillräcklighet och en frustration över att deras kunnande inte tas tillvara av andra yrkesgrupper inom omsorgen, säger Margareta Carlén.
Hon skrev sin doktorsavhandling om styrningen av arbetet inom bilindustrin och ser paralleller med styrningen inom omsorgen.
I bilindustrin räknar man tiden för montering respektive rörelser i varje balans. Tiden för montering ska maximeras och tiden för rörelser ska minimeras.
Inom hemtjänsten kan chefen se hur många minuter undersköterskan tillbringar hos omsorgstagaren.
– De undersköterskor som har lång erfarenhet i hemtjänsten säger att när beställare och utförare skildes åt och lagen om valfrihet infördes så ökade stressen, säger hon.
Allt ska dokumenteras
– Det har byggts upp en slags ängslighet som leder till att allt ska dokumenteras. Det har skapat en styrning som inte bottnar i någon tillit till undersköterskorna.
I projektet fanns en arbetsgrupp som träffats fyra gånger per år där delresultat har diskuterats. Där ingick undersköterskor och omsorgstagare, men också en verksamhetschef, enhetschef, biståndshandläggare, administrativ personal och politiker. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Under två av åren har 13 undersköterskor skrivit arbetsdagbok.
– Målet med projektet är att hitta en balans där kostnaderna inte skenar samtidigt som omsorgstagarna får den hjälp behöver, säger Margareta Carlén.
– Det ska finnas ekonomiska ramar och rättssäkerhet inom hemtjänsten samtidigt som det behövs ett större handlingsutrymme för undersköterskorna där deras yrkeskunnande tas tillvara, säger hon.