Den ökande mängden elektronikskrot ställer krav på återvinning med säkrad arbetsmiljö. Foto: Michael Dziedzic/Unsplash
Nu ökar trycket på att vi ska ta hand om gammal elektronik – laga, demontera, mala och smälta. Därmed kommer gamla hälsohot tillbaka på arbetsplatserna, och nya tillkommer.
Anneli Julander har studerat exponering i många år. Nu ska hon rita en ”vägkarta” för återvinningsbranschens arbetsmiljöer.
Miljöpolitik och ekonomiska intressen driver mot ökad återvinning. Samtidigt växer digitalisering och elektrifiering snabbare än kapaciteten i den branschen.
‒ Innan jag började var jag väldigt nervös, men jag blev lugn när jag kom hit, berättar Lucia Yacoub som bytte från förskola till verkstad för ett halvår sedan. Foto: Roland Cox
‒ Jag blev faktiskt chockad över hur mycket jag gillar det här jobbet. Det var mycket kollegerna som gjorde det.
För ett halvår sen lämnade Lucia Yacoub, 24, jobb på en förskola för att bli industriarbetare på Scanias motorverkstad. Företaget har en utförlig plan för hur nya ska komma in i jobbet.
Lucia Yacoub är utbildad barnskötare.
‒ Det är ett stort hopp. Jag kände några som jobbade på Scania som pratade gott om jobbet, om att alla är så hjälpsamma här. Jag blev intresserad, fast det är ett tekniskt jobb.
MS, parkinson, fibromyalgi… Det finns många funktionsnedsättningar som inte syns. Berätta eller inte? Foto: Austin Distel/Unsplash
MS, parkinson, ADHD…
Säg att du har en funktionsnedsättning som inte syns. Vill du berätta om det på jobbet? Svårt val! Du kan råka illa ut både om du berättar och om du inte gör det.
Och omvänt: det kan finnas fördelar med bägge valen. Forskaren Maria Norstedt tycker att varje arbetsplats ska se till att göra valet lättare för dem med osynliga funktionsnedsättningar.
Om allt detta berättar tio personer med egna erfarenheter, som sociologen Maria Norstedt har djupintervjuat i en studie
Jobba hemma, i liftkön, på Konsum... Det sägs vara stressande, men kan vara lugnande. Foto Victoria Heath
Ny teknik suddar ut gränsen mellan jobb och fritid. Men alla i arbetslivet kan inte flexa lika mycket och det egna inflytandet är ojämnt fördelat.
Och därhemma finns en klyfta mellan den partner som kan flexa och den som inte kan.
Stressforskaren Constanze Leineweber har studerat detta.
Nätverk är småföretagarens bästa stöd och kan användas även för att förbättra arbetsmiljön, menar forskarna. Arkivfoto: Romain V
Spontana och organiserade nätverk av småföretag kan bidra till bättre arbetsmiljö för ledare och anställda.
Det har Stig Vinberg och Bodil Landstad kommit fram till i sin forskning.
Borraggregat i LKAB:s gruva i Kiruna.
Gruvarbetarna i Kiruna tycks inte lida mer av vintermörkret än de som jobbar ovan jord.
Det tyder preliminära resultat på från Stressforskningsinstitutet. De presenterades vid ett seminarium om skiftarbete och hälsa, som handlade mycket om ljus och mörker.
Anställda från Gimoverken och Ovako berättade hur de omsätter rönen i praktiken. Ett råd: Använd solglasögon när du går av skiftet i gryningen.
Arbetsmiljöforskning.se
Tidskriften Användbart! har fått bidrag för tre år framåt. Den ges ut av Arbetsmiljöforskning.se och har nu fått 720 000 kr från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
– Det här ger en bra grund för utgivningen 2014 till 2016. Användbart! är ett unikt medium, vi är de enda som skriver enbart om forskning på arbetsmiljöområdet, säger Eva Ekelöf, ansvarig utgivare.
Logga in, klicka ‒ och öka ditt lugn. Ett aktuellt forskningsprojekt har målet att producera ett webbaserat e-hälsoprogram som ska hjälpa stressade att ändra sina beteenden.
Djupare samtal om verksamheten är bättre än checklistor mot stress, anser forskare.
Om en psykosocial skyddsrond ska ge gott resultat så bör den handla om verksamheten, inte bara om chefen eller om enskilda personer.
Ett öppet samtal är bättre, menar arbetsmiljöforskaren Lisbeth Rydén som varnar för en övertro på enkla checklistor.
Restaurangchefen Lena Adolfsson åter i arbete tack vare företagshälsan. Foto: Roland Cox
Stress hemma. Stress på jobbet. Dödsfall i familjen.
Till slut blev belastningen för hård för Lena Adolfsson, 39.
Nu är hon på banan igen, bland annat tack vare coachning från S:t Erikshälsan. Men kommer hon tillbaka till samma jobb efter mammaledigheten?
Jonas Källström på S:t Erikshälsan. Foto: Roland Cox
‒ Företagshälsans roll är att vara en katalysator för dialog.
Det säger Jonas Källström vid företagshälsovården S:t Erikshälsan/Avonova. Där finns en metodik för tidiga insatser.
För att ett förebyggande hälsoarbete ska lyckas måste arbetsgivaren och de anställda själva se problemet och äga det, menar han och beteendevetaren Madelene Malvezzi.
Träning
− Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.