kretskort Den ökande mängden elektronikskrot ställer krav på återvinning med säkrad arbetsmiljö. Foto: Michael Dziedzic/Unsplash

Gamla hälsohot i nya kläder

Nu ökar trycket på att vi ska ta hand om gammal elektronik – laga, demontera, mala och smälta. Därmed kommer gamla hälsohot tillbaka på arbetsplatserna, och nya tillkommer.

Anneli Julander har studerat exponering i många år. Nu ska hon rita en ”vägkarta” för återvinningsbranschens arbetsmiljöer.

Miljöpolitik och ekonomiska intressen driver mot ökad återvinning. Samtidigt växer digitalisering och elektrifiering snabbare än kapaciteten i den branschen.

Gamla gifter dyker upp i nya sammanhang. Anneli Julander ser unga killar som anställts som försäljare i elektronikbutiker, och som sätts att laga mobiler. Och företag som nu börjat sortera.

Anneli Julander, IVL Svenska Miljöinstitutet, ska undersöka återvinningsbranschens arbetsmiljöer. Foto: Christin Philipson

‒ Det är nya sätt att samla in elektronik, som inte är med i den vanliga insamlingskedjan.

Det finns stora företag där demontering och återvinning är små verksamheter, och små företag som är nya på banan. Anneli Julander och hennes kolleger på miljöinstitutet IVL har fått pengar för att under ett par år undersöka hur återbruk påverkar den här verksamheten.

Kartlägger

‒ Vi ska kartlägga aktörerna och hjälpa dem att identifiera faror och problem och även visa goda exempel. Målet är att producera en ”vägkarta”, en plan för hur företagen kan göra en grön omställning för elektronik utan att arbetstagare exponeras för skadliga kemikalier eller utsätts för hot, säger hon.

Från små arbetsplatser som Teknikmagasinet till stora återvinningsföretag som Ragnsells och Stena Recycling. Forskarna ska kontakta de minsta och de största, bilda en referensgrupp och rekrytera nio företag för intervjuer och provtagning.

Svenskarna är bra på återvinning jämfört med andra europeiska länder. Anneli Julander skrev 2004 sin avhandling om bromerade flamskyddsmedel, ämnen som kan påverka sköldkörtelns hormonproduktion. En hel del värstingar har bytts ut sen dess.

‒ Flamskyddsmedel finns fortfarande, men industrin vill inte ha dåligt rykte om sig att de skadar människor, så ämnena byts ständigt ut. Lagstiftning inom EU har även tillkommit, säger hon.

Värst i tredje världen

När det gäller elektroniksopor och exponering så ser hon god kontroll inom Sverige idag. EU:s så kallade Baselkonvention innebär förbud mot export av farligt avfall utanför unionen. De värsta exemplen har Anneli Julander sett i tredje världen.

‒ Familjer med barn som sitter och doppar kretskort i syra för att få loss metaller.

Det ska inte förekomma i Sverige, men myndigheterna behöver ha kontroll på de lastbilar som uppges innehålla produkter för återvinning, menar hon.

Ökad materialåtervinning kan minska behovet av ny utvinning, vilket kan vara en vinst för arbetsmiljön främst i andra länder.

‒ Just nu finns inte så bra metoder för att ut metaller ur telefonerna, det behövs mer forskning. I och med elektrifieringen så blir det ett väldigt sug efter kobolt och nickel.

‒ De största koboltfyndigheterna ligger i Kongo, och det är inte en bra arbetsmiljö där, säger Anneli Julander.

Brist på kunskap

De problem hon räknar med att kunna se i Sverige handlar främst om felaktig hantering på grund av kunskapsbrister.

‒ När det uppstår nya branscher så kanske man inte alltid tänker hela vägen. Och större företag kan ha jättestora kunskaper högt upp i organisationen, men som inte alltid trillar ner till dem som står på golvet.

‒ Men generellt finns det mer kunskap ju större företaget är, eftersom man har någon som ansvarar för arbetsmiljön. Det går inte att jämföra med småföretag och egenföretag.

Även ergonomin behöver ses över. När Anneli Julander började studera flamskyddsmedel år 2000 så snubblade hon över arbetsmiljöer där det löpande bandet hade återinförts.

‒ Där satt de och skulle snabbt demontera saker, alternativt tvingades till tunga, vridande lyft. Vi stod bara och tittade. Sånt här skulle ju inte förekomma i svenskt arbetsliv längre.

Forskarna på IVL Svenska Miljöinstitutet ska även titta på organisatorisk arbetsmiljö och på säkerhetskultur. De metaller som utvinns kan vara värdefulla, som guld och kobolt. Det kan alltså finnas risk att utsättas för stölder och rån. Äldre tiders stölder av kopparkabel finns ännu kvar, och nu kommer nya ämnen.

Roland Cox

Fyra saker att tänka på

 

  • Tänk på dammet. Damm är bärare av kemiska ämnen.
  • Tänk på huden. Tänk inte bara på lungorna, utan även det som kommer in via huden.
  • Tänk på bullret. Det kan låta en hel del. Öronskydd är bra.
  • Tänk på ergonomin. Undvik dåliga arbetsställningar så att inte gamla belastningsskador kommer tillbaka.

Råden kommer från Anneli Julander. Hon arbetar på IVL Svenska Miljöinstitutet. Det är ett fristående och oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet. IVL arbetar med tillämpad forskning och konsultuppdrag som bidrar till att uppfylla såväl de globala hållbarhetsmålen som de svenska miljömålen.

Projektet om arbetsliv och grön omställning finansieras av forskningsrådet Forte.