Författare: Eva Ekelöf

Brist på jämställdhet gör kvinnor sjuka

Den segregerade arbetsmarknaden och bristen på jämställdhet i arbetsfördelningen ligger bakom att kvinnor drabbas av mer belastningsbesvär än män.

När kvinnor och män utför samma arbetsuppgifter får de i stort sett samma belastningsbesvär och i lika stor utsträckning.

Omväxlande arbete i brädgård – men var tredje kvinna arbetsskadad

Inom träindustri och sågverk arbetar bara 18 procent kvinnor. I en
undersökning som GS-facket gjort uppvisar kvinnorna sämre arbetsmiljö
jämfört med männen. Men Hanna Samsioe tycker det är omväxlande och
rörligt att vara brädgårdsarbetare. Hon är också skyddsombud på en
trävaruhandel.

Fortsatt satsning på kvinnors arbetsmiljö

Den trista verkligheten med höga sjukskrivningstalen och tidiga pensionsavgångarna för kvinnor låg bakom satsningen på kvinnors arbetsmiljö. Efter tre år fortsätter Arbetsmiljöverket projektet med nya pengar. Resultaten visade på behov.

Graviditet De flesta gravida blir sjukskrivna under graviditeten. Foto: Guillermo Ossa

Kortare sjukfrånvaro om arbetet anpassas för gravida

En norsk studie visar att upp till 80 procent av alla gravida blir sjukskrivna på grund av sin graviditet. De kvinnor som fick sitt arbete anpassat hade ett par veckors kortare sjukskrivning. I Sverige finns inga siffror som berättar om gravidas sjukskrivningar. Men svenska arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetet till den som är gravid.

Med förebyggande arbete kan man undvika långa sjukskrivningar. Foto: Benjamin Rasmussen

Företagshälsovården används inte förebyggande

I kommuner och landsting arbetar företagshälsovården sällan med förebyggande arbetsmiljöarbete, trots höga sjukskrivningstal. En ny studie visar hur en rad faktorer i styr arbetsmiljöarbetet bort från det förebyggande arbetet mot det individinriktade.

Resurser och krav i arbetet påverka möjligheten att varva ner. Foto: Philip Schneider

Var femte i välfärdstjänstarbete är utmattad

Ett otydligt arbetsuppdrag och otillräcklig återkoppling i välfärdstjänster har starkt samband med bristande återhämtning efter jobbet. Det visar en ny studie. När själva uppdraget formas skapas arbetsvillkor och arbetsmiljö. I den fasen finns möjlighet till förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett verktyg för detta är uppdragsdialogen

Att arbeta med vibrerande verktyg ökar belastningen ytterligare. Foto: Mia Åkerström

Dags för gränsvärden också för ergonomiska belastningar

Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.

Klyftorna ökar av den ojämlika arbetsmiljön

Klyftorna i samhället går kors och tvärs genom arbetslivet och människors hälsa och de fördjupas. Arbetsmiljön sprängs isär mellan dem som får det bättre och dem som får det sämre. De som behöver mest företagshälsovård får minst. De med lägst utbildning ökar inte sin livslängd i samma takt som de välutbildade. – Idag ser vi en förstärkt social gradiering, skillnad, mellan de sociala grupperna, säger Maria Albin.

Olof Fernquist och Peter Stenerhag är nöjda med investeringen. Foto: Eva Ekelöf

Noggrann upphandling avgörande vid investeringar

En noggrann riskvärdering och kravspecifikation inför en investering i arbetsmiljön är väl använd tid. Det visar erfarenheter från SSAB i Borlänge. Genom att personalen var engagerad och fick utbildning blev resultatet det bästa möjliga.

Man gör ingen riskvärdering och kan således inte mäta effekterna av investeringen, säger Ing-Marie Andersson och Gunnar Rosén.

Investeringar i arbetsmiljön görs sällan på ett effektivt sätt

Varje år satsar företagen stora pengar i arbetsmiljöinvesteringar. Men det är sällan som investeringarna är effektiva. Av elva undersökta fall var bara en investering föredömlig i några avseenden men inte i alla. Det var SSAB i Borlänge.

Förutom Maria Hedén, Karin Lovén och Joakim Pagels har också Christina Isaxon arbetat med studien.

Mäta och bedöma risker med nanoämnen svår utmaning för forskarna

Förenklade mätmetoder kan visa på om det finns utsläpp av nanopartiklar i arbetsmiljön. Vill man gå
djupare med eventuella risker behövs däremot ett batteri av olika mätmetoder. Det visar en studie gjord  vid Lunds tekniska högskola. Nano i pulverform visar sig vara mest risk fyllt.

Kolnanorör fanns i luften

Man var medveten om riskerna men visste inte hur stora de var eller hur de skulle hanteras. Därför tackade företaget Swerea Sicomp i Piteå ja till att ingå i en studie vid Lunds tekniska högskola om arbetsmiljörisker med nanomaterial.Förbättringar pågår.