En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.
‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
‒ Från Arbetsmiljöverket har vi fått signaler om att företagen behöver veta vad som är faran med olika material, för att kunna använda dem, säger hon.
Tillverkarna behöver veta vilka nanomaterial de kan använda, om de kan vara skadliga, hur producenterna kan hindra att partiklarna kommer in i människan eller ut i miljön.
Att kunna producera nanosäkert är en framgångsfaktor för svenska företag, menar kollegan Ulrika Carlander. Det förutsätter att tillverkarna redan vid designen tänker på eventuell giftighet, risken för att människor utsätts när de utvinner råvara, tillverkar, hanterar, använder eller tar hand om avfall ‒ alltså hela livscykeln.
Centrum behövdes
En statlig utredning, ”Säker utveckling!”, kom 2013 fram till att det behövdes ett nanocentrum. Ett resultat är den nationella plattformen för nanosäkerhet, SweNanoSafe. Den samordnas av en projektgrupp som sedan maj 2016 huserar i Astra Zenecas tömda forskningsanläggning i Södertälje.
Ett viktigt syfte med SweNanoSafe är att forskare och andra aktörer ska hitta varandra. Det finns ett flertal universitet och högskolor i landet som utvecklar nya material eller forskar om spridning och skydd. Alla experter känner inte till varandras områden och det finns stuprör även bland myndigheter och departement.
I uppdraget från Miljödepartementet till SweNanoSafe ingår att upptäcka hinder för säker hantering, bedöma risker och identifiera vad som behöver göras för att öka säkerheten. Det kommer att handla om både forskning och andra åtgärder.
Säker kemi
SweNanoSafe finns hos Swetox, ett forskningscentrum som forskar och informerar mer övergripande om kemisäkerhet. Ungefär en fjärdedel av de anställda kommer från Astra Zenecas nu avvecklade verksamhet.
SweNanoSafe leds av Heike Hellmold, doktor i molekylärtoxikologi, med bakgrund hos Astra Zeneca.
‒ Vi vill få ihop alla aktörer. Det är många som är berörda av nanomaterial och säkerhet ‒ producerande företag, forskningen, arbetsmiljöintressen, konsumentskydd och miljöintressen, säger hon.
Intresset är gott, tycker Heike Hellmold. Våren 2017 höll SweNanoSafe en första årlig konferens som lockade ett 80-tal personer. Samma höst bjöds ett 50-tal aktörer in till en träff som syftar till att fler ska in i samverkansrådet. 40 kom. I slutet av oktober hålls ett större fokusmöte om nanomaterial i arbetsmiljön.
Kontakt mellan aktörer
Samverkansrådet, seminarier, konferenser och så småningom utbildningar är några av SweNanoSafes ben.
‒ Enbart att få aktörerna att prata med varandra är en viktig uppgift. Saker får inte falla mellan stolarna. Och vi hoppas på matchmaking bland forskare och andra aktörer, säger Heike Hellmold.
Ett tidigt diskussionsämne är avgränsningen.
‒ Vad är nanomaterial? Det är inte helt lätt att definiera, säger Ulrika Carlander, en av de fyra samordnarna i SweNanoSafe och själv disputerad i ämnet nanopartiklar.
Partiklarna finns naturligt och oavsiktligt i miljö och människa. Det som SweNanoSafe ägnar sig åt är framförallt nykonstruerade material.
‒ En del kan vara skadligt, men inte allt. Än så länge har det inte hänt några katastrofer. Så vitt vi vet ‒ partiklar kan ha långsiktiga effekter, tillägger Heike Hellmold.
Nu öppnar portalen
Ett mycket viktigt ben för SweNanoSafe är en ny webbportal, www.swenanosafe.se. Där länkar man samman information om arbetsmiljö, konsumentskydd, forskning, lagstiftning, utbildning och annat relevant. Aktuella seminarier och konferenser ska gå att hitta.
Där finns basfakta om nanomaterial, frågelåda och länkar för den som behöver veta mer. Ulrika Carlander menar att i synnerhet små och medelstora företag har stort behov av att hitta vägar till expertkunskaperna.
‒ Det finns otroligt mycket kunskap på området, bland annat genom olika EU-projekt. Men det är svårt att hitta informationen, säger Heike Hellmold.
En hel del av detta är dessutom enbart på engelska, även information producerad av svenska forskare.
I synnerhet små och medelstora företag har stort behov av att hitta vägar till expertkunskaperna, menar Ulrika Carlander.
Roland Cox