Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning
Arbetsgivare och fack i Danmark har gemensamt krävt att arbetsmiljömyndigheten Arbejdstilsynet ska ta itu med de nya riskerna med nanomaterial på arbetsplatserna. Det är en direkt följd av att arbetsmiljöforskare har kunna visa att riskerna verkligen finns.
Första steget var en vägledning, från Arbejdstilsynet, en ”AT–vejledning”, om hur man ska förebygga hälsorisker för dem som arbetar med tillverkade nanomaterial.
Ulrika Carlander (tv) och Heike Hellmold binder samman kunskaper om nanopartiklar. Foto: Roland Cox
En grupp experter i Södertälje arbetar med att knyta samman de i Sverige som vet något om nano och de som behöver veta något.
‒ Tanken är att bygga ett nätverk bland aktörer i Sverige och att få ihop alla inom området, säger Heike Hellmold, projektledare för SweNanoSafe som är på gång att öppna en webbportal.
Katharina Kloditz hanterar nanoämnen i en så kallad glove box på Karolinska Institutet.
Att hålla ett stycke kol i handen är inte farligt. Men vad händer om du andas in en nyskapad kolfiber som är några miljondels millimeter stor?
Nanopartiklar har alltid funnits i vår miljö, men nu konstrueras ständigt nya material med delvis okända egenskaper. Forskning pågår om vad som kan skada oss och hur vi bäst skyddar oss på jobbet.
Nanoteknologi kan skapa suveränt material, men med delvis okända hälsorisker.
Känt är dock att vissa pyttesmå partiklar kan tränga in i lungblåsorna och orsaka sjukdomar.För att inte hamna i samma läge som med asbest talar Mats Bohgard vid Lunds tekniska högskola (LTH) för att man ska satsa på samspel mellan forskning som utvecklar produkter och de som värderar riskerna.