Balans. Ungefär lika många jobb som försvinner tillkommer under den gröna omställningn
Foto: Pexels, Pixabay
Vad betyder den gröna omställningen för sysselsättningen? Blir jobben fler eller färre när tekniken utvecklas och miljöreglerna skärps? Ett nytt forskningsprojekt visar att skillnaden i princip är – noll.
Du ska inte bara lösa ett problem utan också komma på vad som är problemet och sedan kunna formulera det. Att leda sig själv på jobbet är en krävande aktivitet.
Det menar Gisela Jönsson som har undersökt de gränslösa jobben i teknik och IT-sektorn.
– Jag vill motverka känslan av att det är något fel på den som inte klarar av det gränslösa jobbet. Det är jobbet som behöver förändras, säger Gisela Jönsson, forskare på institutionen för Industriell ekonomi & organisation på KTH.
Ljuset glimmar som i en julgrans i datorerna. Foto: Ana Munez
Jämställdhet ingår som ett kvalitetsmått i det systematiska arbetsmiljöarbetet hos IT-företaget Agio i Luleå. Resultatet är nöjda medarbetare och kunder och fler kompetenta sökande till de lediga jobben.– Det hjälper vårt företag att växa, säger Joakim Wiklund, konsultchef.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.
Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle
Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.
– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.
Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton
Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.
Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.
Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.
Arbetet som chef inom kvinnligt genusmärkt vård- och omsorg kännetecknas av ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda. Foto: Emelia Emmanuelz
Ansträngd ekonomi, begränsat organisatoriskt stöd och många underställda medarbetare. Så ser vardagen ut för många chefer i kommunala vård- och omsorgsverksamheter, medan chefer inom tekniska verksamheter har ett bättre organisatoriskt stöd.
– Sluta undersöka kvinnors arbetsmiljö. Då blir det en könsfråga istället för en arbetsmiljöfråga. Titta istället på skillnader mellan olika branscher, säger Annika Härenstam, som i sin forskning synliggör skillnaderna i arbetsmiljön mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher.
Stressad. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Bild: jakoblund Istock
Att bli chef kan vara en dröm som går i uppfyllelse. Men för den som är ung och oerfaren kan drömmen snabbt gå i kras. Forskning visar att unga chefer upplever större krav och mår psykiskt sämre än sina äldre kollegor. Värst är det för unga, kvinnliga chefer. Många ger upp i ett tidigt skede.
De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.
Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Forskaren Christina Isaxon med en modell av ett kolnanorör – en komponent i bland annat betong. Materialet hyllas – men kan vara en hälsorisk. Foto: Lennart Lundquist.
Nanopartiklar – de supersmå stoftkornen – används nu vid tillverkning av betong som själv säger till om den fått mikrosprickor och på sikt riskerar att krackelera. Partiklarna gör betongen starkare och kan göra den konduktiv – ledande. Uppstår en lite spricka bryts konduktiviteten.
I betongen används så kallade kolnanorör. Vissa typer har orsakat lungcancer – på försöksdjur.
Vad händer om de frigörs och människor exponeras för dem när man bearbetar betongen eller när byggnaden en gång ska rivas?