Yrke: Flygplanslastare

Flygplanslastare lastar och lossar bagage, post och frakt på rampen, det vill säga området på marken runt flygplanet. De sorterar också bagage till olika destinationer, jobbar med avvisning, med tjänster i samband med parkering av flygplan och underhåller rampfordon. På de större flygplatserna arbetar lastarna mest med ramptjänst, frakt och posthantering. På de mindre kan de utföra även andra servicearbeten. Flygplanslastarna är anställda av handlingbolag eller av flygplatsen direkt. De är organiserade i Transport. Till följd av det fysiskt tunga arbetet kan lastare få ländrygg-, knä- och axelbesvär. En stor del av arbetet sker i begränsade utrymmen inuti flygplanet och det tvingar lastarna att arbeta framåtböjda, huksittande eller knästående.
Lastare Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya

Svårt få gehör för förbättringar på orolig arbetsplats

Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.

Lastare Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya

Forskning inspirerar till förbättringar på Umeå flygplats

Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.

Lastare Med ett rullbord slipper man lyfta väskorna mellan vagn och band. Foto: Tya

Forskningsrön blev till information och utbildning för alla

Projektet Skadefria flygplanslastare visade var problemen fanns. I ett nytt projekt Från ord till handling, fick Tya pengar för att informera och utbilda alla flygplanslastare om de nya rönen. 1 200 lastare runt om i Sverige fick information och utbildning.

Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.

Unik studie om flygplanslastares arbetsmiljö nu färdig

Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport  är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar.  Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.

Lastning är ett tungt och besvärligt arbete. Foto: Eva Ekelöf

Mer pengar till flygplanslastarna

AFA Försäkring har gett en miljon kronor till ett fortsättningsprojekt om flygplanslastarnas arbetsmiljö. Forskare har tillsammans med parterna undersökt arbetsmiljön ur en rad olika aspekter. Resultatet har blivit en katalog av förbättringsförslag. Nu ska dessa införas.

Ryggen tar stryk. Foto: Eva Ekelöf

Tretton skarpa förslag till förbättringar för flygplanslastare

Tuffa arbetsställningar, trötthet och brist på inflytande. Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – även internationellt sett. Den listar 13 användbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt

Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer.  Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning.  Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka.  Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.

Projekt gör flygplatser mindre giftiga

Bra miljö för flyganställda är även bra miljö för omgivande samhälle. Idag riskerar en halv miljon personers liv av bränslepartiklarna, anställda såväl som  grannar.

Ett EU-projekt ska förbättra för alla genom effektivare användning, minskade utsläpp och miljövänligare drivmedel på flygplatserna.

Frågan är om flygplatserna ställer upp på utmaningen.

Giorgio Grossi, Stressmottagningen - Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox

Stressen som skadar och dödar

Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.

‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.

Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.

En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.

Svaret han fick var the sky is the limit.

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Långt arbetsliv kräver stöd i alla åldrar

Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.

‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.

förskolebarn Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.

Rökare Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet. Foto: Andrea Dibitonto

De med tyngst arbete har minst möjligheter

Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.

Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?