Kungälvs sjukhus - en av arbetsplatserna där man arbetar med att fånga upp tidiga signaler genom informell information. Foto: Västra Götalandsregionen.
Det räcker inte med att bara skicka över en påse pengar till en verksamhet för att de själva ska lösa sina arbetsmiljöproblem.
Det krävs en långsiktighet, en struktur på insatserna över tid.
Västra Götalandsregionen valde att ta in den regionala företagshälsovården Hälsan och arbetslivet som processtöd.
Ensam är inte stark. Stöd från familj, kollegor, vänner och staten var avgörande. Det visar forskning på hur småföretagen klarat sig under pandemin.
Foto: Pexels/Pixabay
Före pandemin låg småföretagens chefer och ägare i framkant i hela EU när det gällde hälsa och välbefinnande. Mittuniversitetet har studerat småföretagarnas erfarenheter av covid och lärdomar inför framtida kriser.
När kontoren blir mindre läggs mycket vikt vid de sociala ytorna. Men behovet av lugn och ro finns fortsättningvis. Foto: simonkr/iStock
Kontor som gapar tomma får organisationer att skala ner på ytorna. Men utgångspunkten är alltför ofta kontorsutrymmet i sig – inte verksamhetens eller de anställdas behov. Det säger sakkunniga Suvi Hirvonen vid finska Arbetshälsoinstitutet.
En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions
Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.
Byggbranschen har stor miljöpåverkan. Nu ska professor Ida Gremyr forska i hur KMA-chefer, som ansvarar för att utveckla och driva kvalitets-, arbetsmiljö- och miljöarbetet upplever sin roll.
Bild: iStock/dardespot
Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling vid Chalmers tekniska högskola, ska forska i kvalitetschefers arbetsmiljö för att göra hållbarhet till en naturlig del i organisationers beslutsfattande.
SAM-föreskriften har uppdaterats, och började gälla vid årsskiftet. Bild: AV.
En vanlig missuppfattning är att systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, endast handlar om riskbedömning, handlingsplan, åtgärder och uppföljning. Men nöjer man sig endast med de åtgärderna blir det inte bra, konstaterar sakkunnig Maria Baltzer på Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljö på alla nivåer. Inom byggbranschen finns det många hinder i arbetsmiljöarbetet. Foto: Pixabay
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Trygghet i fickan. Alla anställda på Bostadsbolaget har IA-systemet i sina mobiler. Foto: Peter Nilsson
Att vänta med åtgärder tills något händer är ingen hållbar strategi. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga olyckor och ohälsa.
På Bostadsbolaget i Göteborg används IA-systemet som en – av flera metoder – för att upptäcka och hantera risker i tid.
Kristina Sundqvist är forskare vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. (Foto: Mats Utbult)
Vad kan man lära av goda exempel när det gäller universell prevention – ett förebyggande arbete som riktar sig till alla? Det finns arbetsplatser där de har kunnat minska andelen anställda med riskabel alkoholkonsumtion. Vilka organisatoriska förutsättningar har varit viktiga där? Kristina Sundqvist forskar om detta. Och en del av svaret är tydligt: ett väl fungerande ledarskap där cheferna möter och ser sina anställda och vågar prata också om alkohol.
Att chefen ordnar föreläsning om alkoholkonsumtion i förebyggande syfte är ovanligt.
Bild:iStock/JackF
Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.
Det dök upp nya yrken och branscher med högt riskbruk, som chefsyrken, och arbete inom försäkring och finans.
Foto
Ronald Candonga
Spänt arbete, motstridiga krav eller små möjligheter att fatta beslut på jobbet. Sådana faktorer i arbetsmiljön kan påverka yrkesskillnader i bruket av alkohol. Det visar ett projekt vid Karolinska institutet där man studerat alkoholvanor bland arbetstagare.
Emelie Thern är folkhälsovetare och biträdande lektor på enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet. Hon leder projektet som heter ”Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet”.