Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.
Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.
– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.
Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman
Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
Ett projekt vid KTH om styckare handlar om att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna.
– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.
En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.
Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Det kostar på att stå hela dagen i butiken.
En tredjedel av de anställda i en stor livsmedelskedja fick minst en diagnos av forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund när de blev undersökta. Undersökningen var en del av en studie av arbetsmiljön. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer.