Tema: Användbart nr 1 2023 Tema: AI och automatisering

Kommer handläggarsystem byggda på AI ta hand om de enkla besluten, och människan bara de svåra? (Foto: Gorodenkoff)

Människan blir än viktigare i automatiserade jobb

Automatisering och artificiell intelligens kan underlätta arbetet, men många är överoptimistiska och undervärderar de risker som också finns.  Det hävdar Åsa Cajander, professor i människa-maskininteraktion vid Uppsala universitet.

Åsa Cajander
Arbetsmotivation och yrkeskunskaper står i fokus när Åsa Cajander forskar om automatisering och arbetsmiljö. (Foto: Uppsala universitet.)

Hon är medförfattare till en kunskapssammanställning, ”Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (Mynak 2022), som går igenom konsekvenser för arbetsmiljö och säkerhet, stress, ergonomi, kompetens, jämställdhet, organisationskultur och ledarskap. Det är ännu är ont om forskning om arbetsmiljö och AI, men när det gäller vad som bör göras, kan man återanvända resultat från studier ända sedan 1970-talet om datorisering och arbete, konstaterar rapporten. Och Åsa Cajander håller med de äldre forskarkollegor som tycker att AI påminner om ”kejsarens nya kläder” – åtminstone delvis.

 -För människor som blir berörda är det oftast ointressant om det handlar om ”vanlig” automatisering, som vi hållit på sedan många årtionden, eller om det är AI, säger hon.

Men en del skiljer sig från tidigare teknik:

–  När AI-system lär sig saker på egen hand, baserat på information som finns tillgänglig, utan att någon matar in och programmerar – ja, det något som inte hänt förut!

Människan och automatiseringen

En central fråga för Åsa Cajander är hur människan samspelar med de nya teknikerna. Forskarna talar om automatiseringsparadoxen:

Ju mer effektivt som det automatiserade systemet är, desto mer avgörande kommer människornas insats att vara – men samtidigt blir de ofta mindre involverade!

 Detta såg forskare redan på 1980-talet i samband med den mer avancerade, datorstödda automatiseringen i processindustrier (papper, stål, och kemi).  Man talade om att operatörernas ”oceaner av tristess och ögonblick av terror”. Det betyder: långa tider då allt gick som det skulle, följda allvarliga störningar som de snabbt måste åtgärda.  Liknande lägen kan uppstå när man automatiserar styrning av flyg (pågått länge), tåg, bussar och bilar. 

”Elektronhjärna” är en metafor för vad växande datorkraft klarar Ordet användes redan för 70 år sedan om Sveriges andra dator, BESK. (Bild: Gerd Altman)

Människor som arbetar med ”beslutsautomater”, eller ”handläggningsrobotar” i olika kontorsmiljöer (beviljande av socialbidrag är ett omskrivet exempel)  blir mer viktiga, om det ska fungera bra, menar Åsa Cajander. Arbetsmotivation och arbetsengagemang två nyckelfrågor, liksom  kompetens och lärande i arbetet.  Detta står i fokus i ett forskningsprojekt om AI och automatisering som hon har startat 2023.

-Det finns risk att man automatiserar det som är enkelt rent tekniskt, utan hänsyn till vad som motiverar människor i det här arbetet, säger hon.

-I en handläggningsrobot kan det handla om standardmässiga och ganska enkla beslut, i ett beslutsstöd:  uppfyller den sökande detta så är det okej. ”Jag föreslår att du godkänner den här ansökan”, säger datorn.  Då sitter människorna bredvid, och det som blir kvar för dem är de komplexa, ej standardmässiga besluten. De får ingen träning i de enkla besluten längre, ingen riktig inblick i regelverket och lär sig alls inte på samma sätt som när de arbetade med alla beslut.

-Och nästa generation handläggare – hur ska de lära sig hantverket och reglerna, om de aldrig fått arbeta själva med de enkla fallen?  

Förstärker diskriminering

Åsa Cajander arbetar inom universitet med diskrimineringsfrågor och hon ser en risk för att AI kan förvärra negativ särbehandling:

– Det finns rekryteringsstöd och man exempelvis i IT-branschen matar in data om alla som man har anställt tidigare så lär sig systemet: ”Här anställer vi vita män. Vi anställer inte kvinnor och invandrare”.  Matar du in det beteende vi har, kommer AI att förstärka det.  Och det kan bli osynligt vilket underlag som systemet använder för att ta fram kandidater. 

-Det är förstås tänkbart att använda AI för motsatsen, genom att på olika sätt arbeta med  diskrimineringsgrunderna när man skapar systemet.  Men det gäller vara medveten och inte tro att AI är neutral och att det blir objektivt. Det är en falsk bild som många har: ”Vi slipper alla dessa mänskliga värderingar”.

 När ett AI-system en gång väl har lärt sig något, kan det ha svårt att lära om. Åsa Cajander berättar om ett verkligt och aktuellt exempel:

-System för schemaläggning på sjukhus bygger på AI, som tar in det som händer och anpassar sig efter det,när det kommer med nya schemaförslag.  Under pandemin blev det väldigt onormala arbetstider och många fick mycket längre pass. Efter pandemin upptäckte man att systemet inte längre gick att använda, därför att det hade lärt sig att det onormala var normalt. 

Så man fick så att säga starta om och nollställa schemaläggningssystemet.

Helt ohyggligt användbart

Med mer datorkraft och AI kan nya typer av robotar röra sig och med hjälp av bildbehandling hantera och bedöma levande och sköra produkter. (Foto: Kinwun)

Åsa Cajander är ingen teknikfobiker och har nyligen blivit daglig och förtjust användare av AI-systemet Chatt GTP, som bland annat kan producera och bearbeta texter. 

 -När jag skulle rekrytera doktorand hade jag en snustorr annons som jag bad systemet göra mer  lockande för unga människor,  igår skrev den om en tråkig seminarieinbjudan. Det kan bli lite floskulöst ibland, så man får bearbeta texterna en del. Men det är helt ohyggligt användbart,.

Som universitetslärare och skolbarnsmamma förskräcks hon dock av fuskrisken och att själva lärandet är i fara, när de studerande inte behöver arbeta på egen hand med att hämta in och bearbeta kunskap.

Ord på vägen

Åsa Cajander talar om att forskarna inom människa-maskin-interaktion har vidgat sitt perspektiv, från att se individ och maskinen som isolerat, till att se sambanden mellan alla på en arbetsplats och alla tekniska system, och organisationskultur och ledarskap.  Och detta kan översättas till ett ord på vägen om vad man på arbetsplatsen kan göra för förbereda sig så att artificiell intelligens och automatisering förbättrar istället för att försämra arbetsmotivation, arbetsengagemang, arbetsglädje och yrkesstolthet – och därmed arbetsmiljön. Ett konkret råd för att öka helhetssynen och minska teknikerdominansen: 

–Se till att det blir fler kvinnor på IT-avdelningen, och fler män på HR-avdelningen!

Målet med det senaste forskningsprojektet är att komma med konkreta arbetsmiljöråd.

-Vissa saker vet vi i fysiska världen är inte bra för någon, som för mycket av tunga lyft – och en del saker är bra för alla, som att chefer ger positiv feedback.  Vad finns det för motsvarigheter i digitaliseringsvärlden? Vad ska vi verkligen undvika när vi automatiserar och inför AI-system, och vad ska vi sträva efter?

Ett tydligt AI-råd kan hon ge redan nu, som har med människans roll att göra:

-AI-systemen måste tydligt visa hur det har kommit fram till ett beslut, eller förslag till beslut. Detta är en självklar rekommendation!

Mats Utbult

Flera robotsystem tar över praktiska göromål i kostallet, samtidigt som de samlar data och skickar larm. (Foto: DeLaval)

Robotarna i stallet påverkar rygg, stress och kokomfort

Var har AI och automatisering slagit igenom mest, och längst i tid räknat?  Det är ett ställe du inte skulle ha gissat: kostallarna på svenska mjölkgårdar. Det hävdar IT-forskaren Jessica Lindblom i Uppsala, som följt utvecklingen inom lantbruket i tio år.

Jessica Lindblom (Foto: privat)

I flera projekt efter varandra har hon i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara studerat bland annat hur bönder har resonerat kring satsningar på robotar och andra IT-system i sina stall, och sen arbetat med att införskaffa och införa dem.  Och nu ska hon i samarbete med bland andra professor Åsa Cajander (som intervjuas på annan plats) fortsätta att studera vad robotisering och AI kan innebära i olika branscher – för bönder och lantarbetare, flygplanslastare, industrianställda och programmerare i IT-företag.

Korna uppsöker robotarna

 -Mjölkningsrobotar har sedan över 20 år förändrat arbetsmiljön på fler och fler mjölkgårdar, säger Jessica Lindblom. Korna uppsöker själva robotarna, flera gånger per dag. Böndernas och deras anställda är inte längre bundna till vissa tider för att koppla in mjölkmaskiner. De behöver inte få ont i ryggen.

Korna uppsöker själva robotarna. (Foto: DeLaval)

Hon påminner om att mjölkningen, det var före mjölkningsmaskinernas tid, var ett mycket hårt arbete som statarnas hustrur var enligt männens kontrakt tvungna att gå upp i svinottan för att utföra, sju dagar i veckan. Ivar Lo Johansson kallade det ”den vita piskan”.

-Idag har mjölkbönder, som inte har robotar, svårt att hitta kompetent person till arbetet med mjölkning. Och det uppstår ofta språkproblem.    

Iakttar och rapporterar

Mjölkningsroboten behöver inte känna sig ensam i stallet. Där kan finnas en robot som tar fram och luftar fodret och lägger det på foderbord, och samlar ihop och blandar det som blir kvar efter att korna ätit det mesta. Och en gödselrobot som håller stallet rent, vilket förbättrar juverhälsan. 

Det handlar inte bara om att ersätta mänskligt fysiskt arbete, utan det är smarta robotar som iakttar och rapporterar.  Till mjölkningsroboten finns ofta kopplat ett system som mäter ett ämne i mjölken som visar när en ko är i brunst, vilket inte alltid ens en människa som har det bästa ”djurögat” kan se. Det gäller att vara snabb i vändningarna med att inseminera, så tidig upptäckt är mycket värt. Systemet upptäcker också om det finns en cysta som hindrar brunst, inte helt ovanligt,  vilket gör att man fortare kan få bort den så att kon kan komma in i ny mjölkperiod.

Kor som inte behöver stå uppbundna i bås blir mer sällskapliga. (Foto: DeLaval)

Andra sjukdomar kan man upptäcka tidigare, och det går lätt att följa upp varje kos mjölkleveranser, hur många gånger och hur mycket per dygn, liksom mjölkkvalitet.

Kokomfort och djurvälfärd

All information finns i mobiltelefonen hos bonden, i en del fall också hos lantarbetaren. Det går också att med appen i mobilen på distans styra utrustningar stallet. Och går något fel, skickar appen ett larm.  Dygnet runt, sju dagar i veckan.   Det här är inte bara bra, berättar Jessica Lindblom:

-Många tycker att det är pressande. Det förekommer många falsklarm: ”Vad ska jag bry mig om, vad kan vänta”. 

Jobbet finns alltid med, när man försöker koppla av på bio piper det i fickan och mentalt är man i stallet… Det är en ny stressfaktor, som kan sabotera den viktiga återhämtningen.  Det här är en arbetsmiljöaspekt som hon kommer att studera i projektet.

Andra aspekter handlar om yrkeskunnande och handlag. Det automatiserade stallet kräver mycket teknikkunskap. Samtidigt är det viktigt att behålla och vårda det där ”djurögat”, att se och bry sig om varje ko, hur hon mår, understryker Jessica Lindblom.

Yrkeskunnandet behövs fortfarande – att se och bedöma varje ko. (Foto; DeLaval)

Ett säljargument för robotarna är faktiskt att de kan bidra till ökad kokomfort (jo, det heter så) och djurvälfärd, som gör att är friskare och lever längre. Och kanske lyckligare. Nöjda bönder berättar om att kor som själva får välja när och hur de blir mjölkade, och inte står uppbundna i ett bås, blir mer sällskapliga och nyfikna. ”Deras personligheter kommer fram bättre.”

Gladare kor kan också ge mer arbetsglädje och yrkesstolthet hos dem som arbetar med dem – en friskfaktor i arbetsmiljön. Men det gäller att man lyckas behålla en bra balans mellan tekniken och människan. Och kon.

Mats Utbult

Forskare demonstrerar hur tröjan registrerar belastningen vid olika rörelser. (Foto: Ragnhild Larsson)

En smart tröja kollar belastningen

Forskare vid KI och KTH har under många år arbetat med att få fram en tröja som mäter och riskbedömer belastning i överarmar och rygg.

Jörgen Eklund, KTH

Jörgen Eklund, professor emeritus vid KTH, har tillsammans med Mikael Forsman lett flera forskningsprojekt om smarta textilier. Och forskningen fortsätter.

-Vi arbetar ett projekt om att mäta belastning av nacke, hand och handled, så att vi kan få med de delarna också, berättar han.

– I de tröjor som finns nu, kan man redan mäta hjärtfrekvens, Och vi har protyper till utrustning för att mäta andningsdjup.

Forskarna har även studier på gång om att med sensorförsedda arbetshandskar kunna mäta vibrationer vid arbete, exempelvis med handhållna maskiner. 

Belastningströjan demonstreras av Lars Hansson.(Foto: Ragnhild Larsson)

 Belastningströjan finns närmare beskriven i Användbart nummer 1 2019.  Nu kan man köpa eller hyra  en mer utvecklad version av  tröjan, hos Wergonic, som är ett ”avknoppningsföretag” med koppling till KTH.  I april 2023 hade företaget sålt över 20 enheter och i samarbete med Arbets- och miljömedicin i Örebro, och Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm har man hyrt ut fler.  Det pågår pilotprojekt i samarbete med kunder för att förbättra värdet av systemet.

Jörgen Eklund berättar att forskargruppen också arbetar med ett forskningprojekt, stött av Vinnova, med målet att underlätta för företagshälsovården att utnyttja de möjligheter som finns i smarta arbetskläder, för att få fram mer och bättre mätdata, som stöd för riskbedömningar

Forkarna samarbetar även med ett antal företag om ett annat Vinnova-projekt: ”Hälsa, säkerhet och kvalitet i en digital plattform för tillverkningspersonal”.  Till de samarbetande företagen hör SKF, Astra Zeneca, Volvo Cars och Volvo Construction Equipment.

Mats Utbult

Kina är AI-tvåa i världen.. Regimen och företagen antänder AI för attt övervaka medborgare och anställda..(Foto: Julian Viry)

Med ny teknik kan vi övervakas hela dagen

AI kan leda till stora effektivitetsvinster. Men risken för ständig övervakning av personalen är uppenbar. Det menar Mattias Burell från Mälardalens universitet.

Tänk dig följande:

När du kommer till jobbet på morgonen ska du ställa om mobilen till arbetsläge. Vissa appar, som GPS och säkerhetsprogram, måste vara påslagna hela tiden. Du blir insläppt i huvudentrén genom ansiktsigenkänning. Det finns webcams och sensorer överallt i kontoret. I din dator finns sensorer och appar som hela tiden registrerar vad du gör. Du ska ha ett armband på dig som kollar puls, kroppstemperatur och stressnivå – ett led i företagets hälsoarbete.

Övervakning av e-post

Låter det som science fiction? Delvis kanske det är det. Idag. Men faktum är att all den här tekniken redan finns. Den väntar bara på att börja tillämpas.

Mattias Burell menar att vi måste vara beredda på det värsta när det gäller AI. Foto: Eli Burell

Exempel är hämtade från Mattias Burells och Kristina Sandklefs rapport AI–utvecklingen i Kina – Påverkan på svensk tjänstemannasektor.  Rapporten beställdes av TCO:s tankesmedja Futurion. Mattias Burell, statsvetare och forskare vid Mälardalens universitet, säger att tanken med att måla upp en sådan här scen var att beskriva en dystopi som kunde provocera till eftertanke. – Men faktum är att en del inslag ser vi redan, som till exempel övervakning av e-post och kommunikation.

Han har i många år intresserat sig för och skrivit om utvecklingen på arbetsmarknaden i Kina. Landet satsar hårt på att bli världsledande inom AI. I dagsläget är man nummer två, efter USA. Flera av teknikerna används för övervakning av medborgare och anställda. Nycklarna till den snabba utvecklingen i Kina är, säger Mattias Burell, den stora befolkningen och därmed de stora mängderna data som kan användas i olika algoritmer för att analysera beteenden, shoppingmönster och i förlängningen åsikter.

Utifrån vad som sker där kan man få syn på framtida trender när det gäller tillämpning av AI. Samtidigt ska man inte stirra sig blind på Kina. Många företag och många länder försöker att hinna med tåget. Under pandemin utvecklade till exempel en hel del företag i Väst tekniker för att hålla koll på anställda som distansarbetar.

Möjligheterna till övervakning av funnits länge, genom allt från kameror till system som mäter antalet tangenttryck. Med AI kan uppgifterna analyseras vidare och bidra till olika slutsatser om den anställde.

Bör råda öppenhet

Allt är dock inte övervakning. Utvecklingen är varken svart eller vit. Mycket av AI-tekniken kan få positiva konsekvenser, anser han.

– Det finns AI-stöd som snabbt kan analysera mängder av röntgenplåtar. Om AI kan hjälpa läkaren med sådana uppgifter är det ju jättebra. Eller om AI kan hjälpa Försäkringskassan att fatta mer tillförlitliga beslut. Då är jag helt för det.

Det viktiga är att tekniken inte införs över huvudet på människor, menar Mattias Burell. På det sättet liknar AI tidigare tekniska innovationer.

– Det är inte bara ledningen eller it-avdelningen som ska införa AI på arbetsplatsen. Det ska råda öppenhet och finnas facklig insyn. Annars finns risken för en smygande utveckling där vi till slut blir övervakade hela arbetsdagen.

Jonas Fogelqvist

Den digitala avataren Lilly kan hjälpa brukarna med det mesta. Foto:Atea

AI-Lilly på väg in i omsorgen – vad händer då?

Digitala assistenter, robotdjur, övervakningskameror. Vad händer med omsorgsyrket när AI kommer in i äldreomsorgen? Den frågan intresserar Marcus Persson vid Linköpings universitet.

Hur kommer det att se ut inom framtidens äldreomsorg? Blir vi ompysslade av robotar, eller kommer det mesta att se ut som nu?

Troligen hamnar väl verkligheten någonstans däremellan. Men faktum är att många AI-baserade hjälpmedel redan är på väg in i omsorgen.

Snart kan således ”Lilly” finnas i många äldres hem. Hon kan svara på frågor, göra sökningar på nätet, berätta att hemtjänsten kanske är lite försenad idag och mycket annat. Simon Norman, chef för satsningsområden och systemutveckling på it-företaget Atea säger att detta bara är början. Lilly kommer att kunna göra mycket mer.

Simon Norman (Foto: Atea)

– Hon kan hjälpa dig fylla i formulär. Hon kan hålla koll på dina läkemedel. Möjligheten finns att med hjälp av kamera, sensorer och hälsoarmband kontrollera kroppstemperatur, blodtryck och puls. Alla mätvärden kan läggas in i vårdgivarens journaler och Lilly kan slå larm när något är fel.

Lilly är en digital avatar, ett ansikte på en skärm. Men hon är en smart avatar, som förstår mycket av vad man säger, kan tolka budskapen, och sedan agera – till exempel genom att svara på den äldres frågor, fråga hur hen mår eller kontakta vårdgivaren. Skärmen är tänkt att stå på hemma hos brukaren dygnet runt, men i viloläge, för att sedan slå på, till exempel när den får en fråga eller när något mätvärde avviker från det normala.

– Lilly är en tillämpning av artificiell intelligens. Hon kan leda brukaren framåt i en dialog och anpassa sig till individen.

Stora besparingar möjliga

Lilly ingår i en lösning som möjliggör digital tillsyn och har testats i ett pilotprojekt i Eskilstuna. Som användargränssnitt har hon fungerat bra och Simon Norman har stora förhoppningar om att hon kan komma att bli en integrerad del av äldreomsorgen i många kommuner.

För personalen kan Lilly betyda färre onödiga akututryckningar. (Foto: Atea)

– Besparingspotentialen för kommunerna är stora och livskvaliteten ökar för brukarna. Lilly kan göra det enklare för anhöriga att hålla kontakten och onödiga personalbesök kan undvikas.

Men vad händer egentligen då AI, robotar och andra digitala verktyg blir allt vanligare i en bransch som i grunden handlar om mellanmänsklig kontakt. Hur reagerar personalen när en del av deras arbetsuppgifter digitaliseras? Ser de fram emot att kunna ägna mer tid åt att vara med de äldre, eller blir de oroliga över att yrkesrollen förändras?

De frågorna har Marcus Persson, universitetslektor vid Linköpings universitet, brottats med de senaste åren. Han forskar i samspelet mellan människa och teknik, och då hamnar digitala hjälpmedel ofta i fokus. I januari tilldelade Afa Försäkring honom finansiering för ett treårigt projekt där han ska studera hur vårdpersonal i privat sektor hanterar känslor kopplade till användandet av digital teknik i omsorgen.

Delade attityder bland personalen

Flera tidigare studier visar att attityderna till ny teknik är mycket delade bland vård- och omsorgspersonal, säger han.

– Intressant nog ser man hittills inga skillnader beroende på ålder men däremot av it-vana. Det tycks som om de som har stor erfarenhet av tekniska hjälpmedel inte är så imponerade. Medan en del av de som inte har erfarenhet har överdrivna förhoppningar.

Det han själv har sett under tidigare fältstudier är att tekniken ofta väcker känslor på ett djupare plan bland personalen.

– Man är tränad i omsorgsideal, i empati, i att vara där för någon annan. Det ingår i själva yrkesidentiteten. Lite förenklat skulle man kunna säga så här: om man inför dammsugarrobotar på ett äldreboende är det nog ingen som reagerar. Städningen är inte viktig för ens yrkesidentitet som omsorgsgivare. Men tekniska hjälpmedel som riskerar att minska kontakten med de äldre är mer kontroversiellt.

För en tid sedan läste Marcus Persson studier om införandet av lyftrobotar inom japansk äldreomsorg. De fascinerade honom.

– Det finns en stor rationell nytta med de här robotarna. De sparar helt enkelt personalens ryggar och knän. Men det visade sig efter ett tag att de äldre inte ville bli lyfta av robotar. De ville ha den kroppsliga kontakten, kramen de fick när en människa lyfte dem. Det belyser att man alltid måste tänka sig för. Om man tar bort ett arbetsmoment med kroppskontakt måste man kompensera det med annan kontakt.

I teorin kan digitala hjälpmedel frigöra tid för sådant som både personal och de äldre efterfrågar: samtal, närhet, utflykter och annat. Tidigare forskning och erfarenheter tyder på att olika typer av robotar kan avlasta personalen och faktiskt ge större tillfällen till mänsklig kontakt ( se https://arbetsmiljoforskning.se/robotar-i-aldreomsorgen-gor-livet-lattare-for-bade-aldre-och-anstallda/)

Rädslan kan vara rationell

Marcus Persson betonar att olika former av AI-stöd mycket riktigt har potentialen att ge enorma effektivitetsvinster. Men i en värld där privata vinstintressen och kommunala budgetkrav sätter ramar för verksamheten finns risken för att den nya tekniken istället används till besparingar på personalen.

– Det finns utan tvivel en rationell grund för en del av rädslan för ny teknik inom omsorgen. Därför är det så oerhört viktigt att man hela tiden tänker över konsekvenserna för både personal och brukare när man inför digitala hjälpmedel. Man behöver föra en ständig dialog.

Marcus Persson betonar även att en verksamhet som automatiserar arbetsmoment måste säkerställa att det finns mänsklig kompetens kvar.

– Om man kan vara säker på en sak, så är det att all teknik någon gång kommer att fallera. System kommer att hackas, strömavbrott kommer att stoppa viktiga funktioner, program kommer att visa sig vara bristfälliga. Då måste det finnas människor med rätt kompetens som kan rycka in.

Jonas Fogelqvist

Med smarta klockor kan vi samla mätdata om oss själv. På jobbet kan ny mätteknik bidra till bättre arbetsmiljöbeslut. (Foto: Nathaphat)

Mät mer för att förebygga arbetsskador

Användning av smarta kläder med mätteknik är ovanlig på de finska arbetsplatserna, visar forskning från Arbetshälsoinstitutet i Finland.

– Fokus är ännu på att behandla sjukdomar istället för att förebygga dem, säger forskaren Ari-Pekka Rauttola.

Ari Pekka Rauttola

Trots att smarta klockor hänger runt de flestas handleder, används ännu inte datan de samlar in ännu inte i någon större utsträckning på arbetsplatserna. Det visar forskning från finska Arbetshälsoinstitutet som kom ut för drygt två år sedan.

Arbetshälsoinstitutet har undersökt hur smarta kläder och annan teknik, som arbetstagaren kan ha på sig, används för att göra mätningar av anställdas hälsa under arbetsdagen. Men det är sällsynt med den här typen av mätteknik på arbetet, åtminstone i Finland.

– Det är önskvärt att mätningar av arbetsbelastningen skulle öka, säger forskaren och experten Ari-Pekka Rauttola.

Vanligaste mätning puls och andning

Enkätstudien skickades till drygt 200 företag som erbjuder tjänster inom företagshälsovården. Utöver det intervjuades bland annat HR-personal. Bland företagshälsovården, som har en viktig lagstadgad roll i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i Finland, använde endast lite under 60 procent av företagen någon typ av mätteknik som kläder med inbyggd mätutrustning, pulsmätare, blodtrycksmätare eller våg.

De vanligaste mätningarna var puls, kroppens rörelser och andning. Datan användes främst till att utreda behovet av åtgärder och för att bedöma arbetsförmågan på individ- eller gruppnivå. Mätningar är i dagens läge ofta av engångskaraktär.

Ari-Pekka Rauttola anser att mätteknik och mätdata är en underutnyttjad resurs i arbetslivet. På arbetsplatserna reagerar man på till exempel på fysisk eller psykisk belastning när anställda får problem med att orka med arbetet, eller efter en olycka.

– Fokus är ännu på att bota sjukdomar istället för att förebygga dem, säger forskaren Ari-Pekka Rauttola.

Han ser han en stor potential i mätdata i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, till exempel att mäta fysisk eller kognitiv belastning i lätta eller tunga arbeten.

Hitta grundorsaken

– Smarta kläder som mäter arbetsbelastning används sällan till att förbättra ergonomin, konstaterar Ari-Pekka Rauttola.

Trots att belastningsskador är en av de vanligaste arbetssjukdomarna, bedöms ergonomin främst genom intervjuer och enkäter, till exempel genom att fråga om värk, arbetsställning eller andra besvär på jobbet.

– Om den arbetsrelaterade belastningen inte mäts, så finns bara den subjektiva upplevelsen av hur påfrestande arbetet är.

Den subjektiva upplevelsen stämmer inte alltid överens med verkligheten. Han anser att mätdata borde bli en del av arbetsmiljöarbetet, eftersom den är objektiv och tillförlitlig om mätningarna utförs under en längre period.

Mätdatan och resultaten från den kan enligt Ari-Pekka Rauttola bidra till att hitta grundorsaken till arbetsrelaterade besvär, och datan skulle kunna användas tillsammans med enkätstudier. Det skulle göra arbetsmiljöarbetet mer effektivt.

– Då kan man fatta väl övervägda beslut om förändringar för att förbättra arbetsmiljön, säger han.

Jonna Söderqvist

Skyddsombudet Emil Långström har på sig sitt "superunderställ", som har fem sensorer. (Foto: Wavr)

AI-tröjan mäter vibrationerna


En smart underställströja med uppkopplade sensorer har koll på vibrationerna som lastbilschaufförerna i Bolidens gruva i Kankberg utsätts för på jobbet.  Kontinuerliga mätningar och artificiell intelligens ska förbättra arbetsmiljön.
– Jag ser en stor nytta av mätningarna, säger skyddsombudet Emil Långström.

– Vid en första anblick skulle du inte märka någon skillnad, men det är en superunderställströja, säger han, där han sitter i en betongspruta i Kankbergs gruvan i Skellefteå – med supertröjan på sig.

Den uppkopplade tröjan har fem sensorer: tre på armen, en på bröstet och en på ryggen. De mäter vibrationer och stötar. Bara några dagar tidigare fick han tack vare tröjans mätningar besked om att han varit utsatt för kraftiga stötar i sitt arbete.

– Då vart jag själv förvånad, säger Emil Långström.

Han kände inte av dem själv och visste inte när de skett, men att han vid tidpunkten körde en lastmaskin.

Överblick över vibrationer

Ju mer data som AI-tröjan samlar in och analyserar, desto bättre blir överblicken av de vibrationer som Emil Långström och hans arbetskamrater utsätts för.  

När mätningarna blir enklare att göra regelbundet, kan man reagera snabbare på problem. (Foto: Wavr)

Sommaren 2022 börjar de insamlade uppgifterna vara så pass omfattande, att det går att se trender.

På techbolaget Wavr har de utvecklat sensortröjorna och algoritmerna, som analyserar de data som man samlar in.  De har samarbetat med Arbets- och miljömedicin Syd och använder deras data för att säkerställa att tröjorna gör korrekta mätningar.

Wavr och Boliden har samarbetat om utformningen och testat tröjorna. Anställda har gett respons på vad som funkar och inte funkar.

Projektet med att ta fram tröjorna inleddes för våren 2021.

– Det lät jätteintressant att ta hjälp av artificiell intelligens för att få ännu bättre koll på våra arbetsmiljö, och vi är nyfikna på ny teknik, säger Annika Kruuna, arbetsmiljöchef.

Annika Kruuna, arbetsmiljöchef. (Foto: Boliden)

I början fanns nyfikenhet men också skepsis och oro bland en del anställda: skulle uppgifterna kunna användas i övervakningssyfte?  Det har varit frivilligt att delta och Annika Kruuna betonar vikten av att ha klara och tydliga avtal kring hur uppgifterna används och till vilket syfte.

Tekniken har efter de två första åren kommit så långt att den fungerar klanderfritt enligt skyddsombudet. Våren 2023 är 20 tröjor i användning och nu övergår tröjorna från att vara ett forsknings- och utvecklingsprojekt till att bli en del av driftsbudgeten för bolagets enheter.

– Redan idag är tekniken ekonomiskt försvarbar, säger Annika Kruuna.

Hon tror inte att alla i verksamheten utrustas med tröjorna, men att man yrkesgrupp för yrkesgrupp kan ha dem för att få detaljerad kunskap om arbetsmiljörisker.

Fixa problemen före värken

Arbetsmiljöproblemen i gruvorna är inte okända, konstaterar arbetsmiljöchef Annika Kruuna på Boliden. Men med hjälp av artificiell intelligens blir bilden mer detaljerad av var problemen med till exempel vibrationer finns.

När till exempel ryggbesvären eller värken dyker upp är det för sent.

– Vi vill fixa till problemen före. Jag ser positivt på tekniken, och vinsterna med tröjorna. De kommer ge oss större förståelse och hjälpa oss att ta till rätt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, säger arbetsmiljöchef Annika Kruuna.

Skyddsombud Emil Långström håller med:

– Nu kan vi jobba proaktivt med arbetsmiljöproblem.

Kan agera snabbare

Fokus i teknikutvecklingen har varit på att mäta vibrationer, och först ut att testa dem var lastbilschaufförerna i Kankbergs gruvan.

Det finns en stor vinst med att kunna se många mätdata efter varandra, anser skyddsombudet Emil Långström,. (Foto: Wavr)

– Vi visste att vi hade utmaningar med vibrationer, säger Annika Kruuna.

För att bedöma tillförlitligheten jämfördes resultatet från tröjans mätningar med mätresultatet från dagens yrkeshygieniska mätmetod. Jämförelsen visade att tröjans resultat stämde.

Tröjan har en stor fördel, eftersom den mäter regelbundet och utan separata insatser.

Enligt Annika Kruuna är många yrkeshygieniska mätningar besvärliga att genomföra, och bolaget har behövt ta in externa konsulter.

– Nu kan vi agera mycket snabbare, säger hon.

Till exempel: Om mätningarna visar att lastbilschaufförerna utsätts för mycket vibrationer på en viss körsträcka, kan bolaget åtgärda det med att förbättra vägytan. Eller om en maskin orsakar mer vibrationer än andra, kan det vara ett tecken på att maskinen behöver underhåll.

En frisk och hel kropp

Emil Långström ser en stor nytta i att få fram trender i mätningarna. Mätdatan från vibrationerna analyseras med artificiell intelligens enligt insats- och gränsvärdet för vibrationer i Arbetsmiljöverkets föreskrift. För användaren visas den analyserade datan på dagsnivå: rött om endera gränsvärdet gått över gränsen, gult om det legat när gränsvärdet och grönt när det legat under. Då blir det enkelt för användaren att ha koll på vibrationerna under en månad.

– Alla vill ha en frisk och hel kropp. När en person kan se trenden, kan man se om det blir bättre eller sämre. Vi kan lära personalen och utbilda utgående från det, säger han.

Larm och bättre ergonomi

I framtiden kommer sensortröjan kunna ha koll på annat också. För tillfället utvecklas en man en funktion för borrarbetare som ofta jobbar ensamma. Då larmar systemet ifall den anställda får ett sjukdomsanfall.

– Det är inte ofta det händer, men när det händer är det väsentligt att få hjälp så snabbt som möjligt, säger Annika Kruuna.

Förhoppningen är att tröjorna framöver också ska kunna bidra till bättre ergonomi och arbetsställningar.

– Nästa steg är att tröjan ska kunna mäta belastning, och till exempel arbete över axelhöjd, säger hon.

Och spånar hon ännu längre in i framtiden hoppas hon att tröjorna kan reagera på gaser och kemikalier.

I framtiden tror både arbetsmiljöchefen och skyddsombudet att den här tekniken blir ett vanligt redskap för arbetsmiljöarbete.

– Jag har svårt att se att det inte kommer att sprida sig, säger Annika Kruuna.

Jonna Söderqvist

Företag inom logistik och transport effektiviserar sina varuflöden med hjälp av algoritmer, som styr lagerarbetarna i varje moment. (Foto: Gorodenkoff)

När AI-systemet ger dig order i örat

Hur är det att jobba med både en algoritm och en chef som styr arbetet? Carin Håkansta undersöker tillsammans med en doktorand hur det inverkar på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.

Carin Håkansta

När matematiska beräkningar styr lageranställdas arbetsuppgifter, förlorar de anställda en stor del av kontrollen och översikten över arbetet.
– En stor och viktig arbetsmiljöfråga är den låga kontrollen över arbetet, konstaterar Carin Håkansta, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet och Karolinska institutet.

Forskningsprojektet om de lageranställda och AI startade i början av 2022. Under det första året har forskarna bekantat sig med två lager arbetsplatser. De har intervjuat chefer, skyddsombud och anställda. Dessutom gjordes fokusgruppsintervjuer med representanter för Arbetsmiljöverket, fackförbund och
arbetsgivarorganisationer. Nästa steg blir en enkät som skickas ut till ett stort antal medarbetare.

Uppstyckat och fragmentariskt

E-handeln har ökat och i takt med det har företag inom logistik- och transportbranschen effektiviserat sina varuflöden med hjälp av algoritmer. Det innebär att lagerarbetarna blir helt styrda i varje arbetsmoment av algoritmerna, som sätter ihop plocklistan och läser upp plockordningen till de anställda med exempelvis en order genom en hörsnäcka i örat, eller med en bild på en läsplatta. Arbetet riskerar att bli uppstyckat och fragmentariskt.

De negativa effekterna av algoritmstyrt arbete kan vägas upp av hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och hur de anställda behandlas. (Foto: Pickawood)

– En sak som är helt tydlig är att det jämförelsevis är många som säger att de saknar översikten, säger Carin Håkansta.

I augusti ifjol kom den europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA ut med en rapport om effekterna av algoritmiskt ledarskap. I den räknas en lång lista med risker upp:

  • intensifiering av arbetet
  • prestationsstress
  • minskat stöd från chefer
  • ohälsosam konkurrens mellan anställda
  • rädsla att bli straffad
  • obefintligt inflytande

Kan mildra negativa effekter

Men vilken inverkan den låga kontrollen och avsaknaden av helhetsbilden har på hälsan verkar hänga ihop med hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och hur de anställda behandlas. Det visar preliminära resultat från den pågående forskningen som Carin Håkansta leder. De negativa effekterna av algoritmstyrt arbete kan vägas upp av den mänskliga faktorn.
– Arbetsgivaren kan mildra negativa effekter till exempel genom att behandla de anställda väl, ha schyssta villkor, lyssna på de anställda och göra arbetet så drägligt som möjligt, säger Carin Håkansta.

Likaså betonar hon betydelsen av en involverad chef som är medveten om vad de anställda upplever, vilka problem de har och som vet hur tekniken kan användas. En av arbetsplatserna hade ett fungerande och grundmurat systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket verkade lindra de negativa effekterna av algoritmstyrningen.

– Där skapade man projekt kring ny teknik och involverade skyddsombuden och chefer.

Positivt överraskade

När Carin Håkansta påbörjade forskningen i början av 2022, klarnade det snabbt att liknande forskning inte hade gjorts tidigare.
– Det är spännande att göra något som ingen annan forskare har gjort, och unikt att släppas in på lagerarbetsplatser på det här sättet, säger hon.

Hon hade också läst skräckhistorier i medierna om arbetare på till exempel näthandelsjätten Amazons algoritmstyrda lager med tuffa arbetsförhållanden och hårt arbetstempo. Men forskarna blev positivt överraskade när de besökte de två svenska lagren.

– Förvånansvärt många tycker om sitt jobb, trots att det är monotont och slitsamt.

På ett av de två undersökta företagen, ett e-handelsföretag som arbetade mot kunder, var leveranstiderna kortare och arbetet mer pressat. Men båda företagen uppgav att tidsramarna var satta
så att de anställda inte ska behöva springa och stressa.

Tjut i öronen

Det som de anställda på de svenska lagren hade mest invändningar mot var när tekniken inte
fungerade som den skulle.

– Om det till exempel blev problem med uppkopplingen till hörlurarna kunde det börja tjuta i de anställdas öron.

Carin Håkansta tror att forskningen är betydelsefull framöver, eftersom företagen digitaliseras allt mera.

Algoritmer, data och AI används i allt större utsträckning som stöd i organiseringen av arbetet.

Hösten 2023 publiceras första studien i projektet, och i slutet av 2024 blir forskningen färdig i sin helhet.

Jonna Söderqvist