Stress och oro gör att hjälpmedlen blir stående. Foto: Tya
Utbildningen var bra med det är svårt att få till ett säkerhetstänkande runt flygplanslastarnas arbetsförhållanden. Hjälpmedlen blir stående när tiden är knapp. Det visar en utvärdering av projektet Från ord till handling vid ett av de större handlingbolagen.
Förutom hjälpmedel behövs det också kroppskrafter för lastare. Foto: Tya
Umeå flygplats har inte deltagit i forskningsprojektet eller Tyas utbildningssatsningar. Men resultaten därifrån har använts som verktyg och vägledning för att förbättra och utveckla verksamheten, berättar Ibrahim Al-Turk. Han är hållbarhetschef på flygplatsen.
Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.
Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.
– Vi som städade järnvägsvagnar hade mycket dåliga arbetsställningar. Det var då jag kom på att det skulle behövas bra verktyg, så att städarna inte behövde böja sig så mycket, säger Rupesh Kumar, lektor på Institutionen för Arbetsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet och har medverkat i projektet Allt om städ.
Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen
och i bullriga miljöer. Rygg,
axlar och knän utsätts för hög belastning. Själva arbetsplatsen – flygplanet – finns det liten
möjlighet att påverka. Ett nytt
Afa-projekt ”Skadefria flygplanslastare” ska inventera arbetsmiljön
och föreslå förbättringar.
Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog. Hon var med om att göra en videokurs om städarbete och arbetsteknik. Foto: Anna Holmgren
TS Lokalvård är ett av Allt om städs åtta mönsterföretag. Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog på företaget och var med om att göra den videokurs om städarbete och arbetsteknik som togs fram i ett forskningsprojekt på Svenska Miljöinstiutet. Nu finns videokursen på hemsidan www.alltomstad.se. Företaget TS Lokalvård använder den i sin utbildning.
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren
– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.
För ett par år sedan blev Torbjörn Jonsson kontaktad av Ann-Beth Antonsson på Svenska Miljöinstitutet IVL angående ett forskningsprojekt om städbranschen.
– Vi var intresserade, men vi ville inte ha en probleminventering till, vi ville ha lösningar, säger Torbjörn Jonsson, som är ombudsman på Fastighets med ansvar för arbetsmiljöfrågor.
På Hornsgatan i Stockholm kommer partiklarna främst från vägdamm av grus. Det mesta går att sopa bort. Men de verkligt farliga partiklarna kommer inte från grusdamm, de kommer från förbränningsavgaser. – Risken finns att beslutet att förbjuda dubbdäck på Hornsgatan är ett slag i luften, anser Magnus Svartengren, chef för avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet, KI.