Luftvägsproblem vid sophämtning undersöks i en ny AMM-studie
En renhållningsarbetare som normalt tömmer hushållsavfall bytte tillfälligt till trädgårdsavfall. Han fick frossa och feberkänsla.
Det ledde till att underläkare Carl Aronsson på Arbets- och miljömedicin (AMM) i Lund startade en pilotstudie om luftvägssjukdomar inom yrkesgruppen.
Victor Ramirez, Magnus Eriksson och Tomas Kullberg.
Dammet virvlar när byggnadsarbetar kapar väggar i blåbetong och gips. Gränsvärdena överskrids då men det är oklart hur kopplingarna till deras hälsa ser ut. Det behövs ordentliga mätningar på arbetsplatserna och en genomgång av byggnadsarbetarnas hälsa, anser Bengt Christensson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han har med kollegor undersökt vilka förebyggande åtgärder som fungerar bäst för att stoppa dammet.
Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf
Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.
Svetsare tillhör riskgrupperna i arbetslivet när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon
Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till
cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.
I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.
Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.
I svetsrök finns dammpartiklar som kan ta sig till hjärtat. Foto: Roland Lämbert
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.