Förebyggande friskvård är en del av ett hälsosamt arbete. Foto: Anton Belovodchenko
Det är möjligt att organisera en verksamhet så att sjuktalen sänks och hälsan stärks bland de anställda, utan att det kostar mer pengar. Det visar en undersökning bland kommuner och landsting. För några år sedan gjordes en liknande undersökning bland privata företag. Den visade samma resultat.
Varje år dör cirka 50 personer av olyckor i arbetslivet i Sverige.- En miljard om året skulle kostnaden för dödsolyckor i arbetslivet vara om vi räknade på samma sätt som man gör inom vägtrafiken, sade professor Eskil Wadensjö från Institutet för social forskning vid Arbetsmiljöriksdagen.
Arbetsmiljön betyder mycket för svenska företags framgång, det vill Svenskt Näringsliv göra företagen medvetna om. Tyvärr är forskningen om arbetsmiljön svåröverskådlig och har svårt att nå ut till företagen.
– Det finns mycket kunskap men denna når inte alltid ut och tillämpas på arbetsplatserna, säger Bodil Mellblom, ansvarig för arbetsmiljöfrågor.
Bedömningarna av risker i arbetsmiljön behöver vidgas. Modellen med krav-kontroll-socialt stöd är otillräcklig och riskerar att förvärra läget efter att man satt in åtgärder exempelvis mot stress, visar forskaren Lisbeth Rydén i sitt arbete med att utveckla ett annorlunda sätt att bedöma arbetsmiljörisker.
Svetsrök är ett välkänt problem som skadar många svetsare hälsa. Många studier har sökt svaret på besvär i näsa, nedre luftvägar och ögon, trots skydd och hållna gränsvärden.
– Det finns en viss överrisk för luftvägsbesvär, men märkligt nog inget tydligt samband med exponeringen, säger Jörn Nielsen, överläkare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken (AMM), Lunds universitetssjukhus. Vi anar problem med nanopartiklarna.
Fosie stadsdelsförvaltning i Malmö och företagshälsopartnern Feelgood har vänt blad. De gick från ömsesidigt missnöje till ett gott samarbete för systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Nu känner sig cheferna och medarbetarna mer trygga i sina roller, och samverkar med skyddsombuden och företagshälsan, säger Karin Bergstrand, HR-chef. Men det har tagit tid och kraft att skapa den nya andan.
Marcus Andersson och Tobias Ekberg. Foto: Eva Ekelöf
I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.
Arbetslivsforskning är ett forskningsfält som är svårt att definiera. Foto: Sxc.hu
Ett kunskapscentrum skulle kunna blåsa nytt liv i arbetslivsforskningen, som har nedprioriterats de senaste åren och nu hotas av att försvinna helt. Carin Håkansta har skrivit en avhandling om hur ideologier och processer styrt arbetslivsforskningens utveckling i Sverige.
Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog. Hon var med om att göra en videokurs om städarbete och arbetsteknik. Foto: Anna Holmgren
TS Lokalvård är ett av Allt om städs åtta mönsterföretag. Helen Warg-Friberg är arbetsledare och hälsopedagog på företaget och var med om att göra den videokurs om städarbete och arbetsteknik som togs fram i ett forskningsprojekt på Svenska Miljöinstiutet. Nu finns videokursen på hemsidan www.alltomstad.se. Företaget TS Lokalvård använder den i sin utbildning.
Gudrun Linn, kontroversiell badrumsforskare
Gudrun Linn, 77, är den kontroversiella forskaren som på 80-talet lade fram en omlarmad avhandling om att städa badrum. Hennes forskning var kontroversiell när den kom, men med tiden har Linns forskning påverkat hela byggbranschen. Gudrun Linn har varit expert i Svenska Miljöinstitutets projekt Allt om städ.
Maria Albin
Verktygslådan är ett projekt som ska återge företagshälsan kunskap och redskap för insatser mot stress, belastningsskador, hörselskador och andra arbetssjukdomar och – skador. Vissa verktyg ska kunna användas av skyddsombud eller av besökaren under tiden i väntrummet.
– Svensk arbetsmiljöforskning har högt anseende, men företagshälsan har halkat efter när statsbidraget försvann 1993, säger Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lund. Nationella riktlinjer saknas och vetenskaplig metoder är otillräckligt kända.
Projektet riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet. Foto: Anna Holmgren
Andningsskydd ska användas på rätt sätt. Det är syftet med projektet ”Hur gör man egentligen? – Webbinformation för rätt användning av andningsskydd”.
Projektet bedrivs vid Svenska Miljöinstitutet, IVL, och riktar sig till svetsare, byggnadsarbetare och andra som behöver skydda sig mot luftföroreningar på arbetet.