Mätningar är avgörande för att få en säker arbetsmiljö.
EU och staten ålägger arbetsgivarna att göra riskbedömningar av kemikalier de använder. Men i Arbetsmiljöverkets föreskrift framgår inte hur denna bedömning ska göras. Det finns utländska riskbedömningsverktyg, men inget på svenska.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.
När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Att arbeta med vibrerande verktyg ökar belastningen ytterligare. Foto: Mia Åkerström
Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.
Ghassan Kadhim visar ett av krossverken. Materialet har begjutits med vatten. Foto: Roland Cox
Ghassan Kadhim visar hur tung den fuktiga sanden blir när man har vattenbegjutit den i krossverket.
– Om vi inte gjorde det skulle det damma jättemycket här, säger han.
Trots all försiktighet smyger sig det fina stenmjölet in i hytter och bodar. Alla tycks medvetna om hotet mot hälsan.
Det behövs särskilda gränsvärden för ämnen i nanostorlek! Detta är forskare i Lund och Köpenhamn eniga om. Men de två grannländernas arbetsmiljöverk tycker olika.
I Danmark arbetar forskare med att ta fram gränsvärden för tre nanomaterial för Arbejdstilsynet, som även har en vägledning för nano i arbetsmiljön.
På svenska Arbetsmiljöverket anser man att varken gränsvärden eller föreskrifter behövs.
I dammet finns partiklar som kan påverka hjärtat. Foto: Arbetsmiljöverket.
Små partiklar i inandningsluften leder till hjärtsjukdom visar ny forskning, som visar hur mekanismen ser ut. Nu måste gränsvärdena ner, anser Ulla Vogel, professor vid danska Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø.
Farliga kemiska ämnen finns i både pulver, damm och gas. Foto: Arbetsmiljöverket
Gränsvärdet för kvartsdamm är föråldrat enligt ny forskning om hjärt- och kärlsjukdomar. Över 100 000 personer är exponerade i byggbranschen men problemet är bortglömt, enligt Per Gustavsson, KI. När det gäller motoravgaser behövs gränsvärden även för partiklar i gaserna. Det finns inte idag.
I svetsrök finns dammpartiklar som kan ta sig till hjärtat. Foto: Roland Lämbert
Sotare och svetsare är utsatta för partiklar i rök och damm som leder till förhöjda risker för hjärt- och kärlsjukdomar, enligt forskningen.
Karin Broberg är professor vid Karolinska institutet och har bland annat undersökt hur sotare påverkas av sin arbetsmiljö.
Det är sedan tidigare känt att svenska sotare har en överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar. Anledningen tror man är exponering för sot som bland annat består av PAH (polycykliska aromatiska kolväten).
Men dessa studier är gamla. Nu ville Karin Broberg göra nya undersökningar. Det kunde ju hända att arbetsmiljön förbättrats.
Mikael Forsman stoppar ner en sensor i Lars Hansons smarta tröja. Sensorn känner av ryggens vinkel och en röst talar om när han jobbar felaktigt.
I Sverige beräknas belastningsskador kosta 50 miljoner kronor årligen.
Smarta arbetskläder kan minska problemet avsevärt.
– Tekniken ska minska arbetsskadorna och göra jobbet mer effektivt, säger Lars Hanson, produktionsingenjör på Scania och professor vid Högskolan i Skövde, som är drivande i forskningsprojektet, Smarta textilier för ett hållbart arbetsliv.
Repetitiva och monotona rörelser orsakar många arbetsrelaterade belastningsskador som leder till sjukskrivning och förtidspensioneringar. Värst utsatta är de som arbetar med tunga, repetitiva uppgifter, till exempel inom industrin, vården och transportsektorn.
Skadorna beror på dåligt designade arbetsplatser och anställda som använder ergonomiskt felaktiga tekniker. På Scania är fordonsmontörerna en utsatt grupp.
Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden
Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.