Utmattad. Som ny på jobbet kan det vara svårt att sätta gränser.Bild: peoplemags Istock
Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Störst är pressen på unga kvinnor som upplever att de behöver prestera mer än män.
En bra start på jobbet bottnar i att kolleger och chefer på arbetsplatsen kan ta den nyanställdas perspektiv och att den nya känner att det är okej att vara just ny.Bild: iStock/SDI Productions
Ju snabbare den nyanställda blir på det klara över sin nya roll, får utveckla sin kompetens och blir en del av gänget, desto mindre blir stressen enligt Elin Frögéli vid Karolinska Institutet. Tillsammans med kollegor har hon forskat i vilka introduktionsinsatser som har effekt.
Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.
Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay
Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper. Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
Forskning pekar på att begreppet samverkan och skyddsombudens roll behöver bli tydligare. Bild: iStock/yongyuan
Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
Hög arbetsbelastning och bristande resurser påverkar tusentals medarbetare varje dag.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete – som tar sikte på de organisatoriska faktorerna – kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
- För hållbara arbetstider krävs scheman som möjliggör återhämtning., säger Anna Dahlgren. Foto: Stefan Schranz
Covid-19-pandemin medförde stora påfrestningar på vårdpersonalen. Det var många långa arbetspass, för lite återhämtning och stor risk för smitta. Docent Anna Dahlgren leder ett projekt som ska ta reda på om det går att skapa hållbara arbetsvillkor i sjukvården under pandemier och andra kristider.
Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.
Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.
Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Skyddande faktorer i arbetsmiljön var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna.
Foto. iStock
Läkare och sjuksköterskor berättar att det inte går att utföra det arbete de vill. De rapporterar att det inte finns möjlighet att ge en god vård. För dåliga resurser, underbemanning och en trög organisation leder till stress som bidrar till att man använder alkohol och droger. Det är en övergripande slutsats forskaren Emma Brulin har dragit av sina studier av svensk sjukvård.