Hur är det att jobba med både en algoritm och en chef som styr arbetet? Carin Håkansta undersöker tillsammans med en doktorand hur det inverkar på de anställdas hälsa och arbetsmiljö.
När matematiska beräkningar styr lageranställdas arbetsuppgifter, förlorar de anställda en stor del av kontrollen och översikten över arbetet.
– En stor och viktig arbetsmiljöfråga är den låga kontrollen över arbetet, konstaterar Carin Håkansta, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet och Karolinska institutet.
Forskningsprojektet om de lageranställda och AI startade i början av 2022. Under det första året har forskarna bekantat sig med två lager arbetsplatser. De har intervjuat chefer, skyddsombud och anställda. Dessutom gjordes fokusgruppsintervjuer med representanter för Arbetsmiljöverket, fackförbund och
arbetsgivarorganisationer. Nästa steg blir en enkät som skickas ut till ett stort antal medarbetare.
Uppstyckat och fragmentariskt
E-handeln har ökat och i takt med det har företag inom logistik- och transportbranschen effektiviserat sina varuflöden med hjälp av algoritmer. Det innebär att lagerarbetarna blir helt styrda i varje arbetsmoment av algoritmerna, som sätter ihop plocklistan och läser upp plockordningen till de anställda med exempelvis en order genom en hörsnäcka i örat, eller med en bild på en läsplatta. Arbetet riskerar att bli uppstyckat och fragmentariskt.
– En sak som är helt tydlig är att det jämförelsevis är många som säger att de saknar översikten, säger Carin Håkansta.
I augusti ifjol kom den europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA ut med en rapport om effekterna av algoritmiskt ledarskap. I den räknas en lång lista med risker upp:
- intensifiering av arbetet
- prestationsstress
- minskat stöd från chefer
- ohälsosam konkurrens mellan anställda
- rädsla att bli straffad
- obefintligt inflytande
Kan mildra negativa effekter
Men vilken inverkan den låga kontrollen och avsaknaden av helhetsbilden har på hälsan verkar hänga ihop med hur det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och hur de anställda behandlas. Det visar preliminära resultat från den pågående forskningen som Carin Håkansta leder. De negativa effekterna av algoritmstyrt arbete kan vägas upp av den mänskliga faktorn.
– Arbetsgivaren kan mildra negativa effekter till exempel genom att behandla de anställda väl, ha schyssta villkor, lyssna på de anställda och göra arbetet så drägligt som möjligt, säger Carin Håkansta. Byggjobbare drabbas mest
Likaså betonar hon betydelsen av en involverad chef som är medveten om vad de anställda upplever, vilka problem de har och som vet hur tekniken kan användas. En av arbetsplatserna hade ett fungerande och grundmurat systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket verkade lindra de negativa effekterna av algoritmstyrningen.
– Där skapade man projekt kring ny teknik och involverade skyddsombuden och chefer.
Positivt överraskade
När Carin Håkansta påbörjade forskningen i början av 2022, klarnade det snabbt att liknande forskning inte hade gjorts tidigare.
– Det är spännande att göra något som ingen annan forskare har gjort, och unikt att släppas in på lagerarbetsplatser på det här sättet, säger hon.
Hon hade också läst skräckhistorier i medierna om arbetare på till exempel näthandelsjätten Amazons algoritmstyrda lager med tuffa arbetsförhållanden och hårt arbetstempo. Men forskarna blev positivt överraskade när de besökte de två svenska lagren.
– Förvånansvärt många tycker om sitt jobb, trots att det är monotont och slitsamt.
På ett av de två undersökta företagen, ett e-handelsföretag som arbetade mot kunder, var leveranstiderna kortare och arbetet mer pressat. Men båda företagen uppgav att tidsramarna var satta
så att de anställda inte ska behöva springa och stressa.
Tjut i öronen
Det som de anställda på de svenska lagren hade mest invändningar mot var när tekniken inte
fungerade som den skulle.
– Om det till exempel blev problem med uppkopplingen till hörlurarna kunde det börja tjuta i de anställdas öron.
Carin Håkansta tror att forskningen är betydelsefull framöver, eftersom företagen digitaliseras allt mera.
Algoritmer, data och AI används i allt större utsträckning som stöd i organiseringen av arbetet.
Hösten 2023 publiceras första studien i projektet, och i slutet av 2024 blir forskningen färdig i sin helhet.
Jonna Söderqvist