Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den patient som har det största behovet av hälso- och sjukvård ges företräde. Och den offentligt finansierade sjukvården ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Forskning vid Institutet för framtidsstudier visar att den ekonomiska styrningen undergräver möjligheterna att ge patienterna vård efter behov.
– Dagens styrning bygger på ett konkurrerande värdesystem där efterfrågan snarare än behov styr. Vårdgivarna har i praktiken kommit att konkurrera med varandra i stället för att samarbeta och snäva ekonomiska mål driver utvecklingen, säger Erica Falkenström, forskare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.
– Det behövs genomgripande reformer för att kunna utforma styrningen så att det är möjligt att ge vård efter behov, säger hon.
Erica Falkenström har fått Statens medicinsk-etiska råds etikpris 2021 för sina ” insatser för att belysa vikten av etisk kompetens i hälso- och sjukvårdens ledarskap och av etisk analys vid beslut om vårdens styrning och organisation.”
Hon började som journalist med inriktning på psykosocial arbetsmiljö, ledning och organisation. Efter några år som organisationskonsult doktorerade hon 2012 i pedagogik i med avhandlingen Verksamhetschefens etiska kompetens. Den handlar om chefernas hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården.
– Genomgående i mina intervjuer med verksamhetscheferna fann jag att de i huvudsak var styrda av marknadsprinciperna vilket undergrävde deras etiska ansvar, säger hon.
Även om verksamhetscheferna ville, så kunde de inte alltid ge vård efter behov. För att klara krav på ekonomi och genomströmning av patienter skickade man hem patienter som inte var helt friska för att minska köerna.
– En del chefer var bekymrade, men en del hoppades bara på att någon annan avdelning kunde ta hand om patienterna.
Ett annat exempel på att patienternas behov kommit i skymundan hämtar Erica Falkenström från ett seminarium med läkare som hon ledde.
– När jag kom till den etiska prioriteringsplattformen i hälso- och sjukvårdslagen som säger att den patient eller patientgrupp som har störst behov ska ges vård först, då skrattade de erfarna specialisterna och verksamhetscheferna.
Tar de lättaste fallen först
– Men Erica, det fungerar ju inte så i praktiken, sade de. Vi tar de lättaste fallen först. Det går snabbt och kostar inte lika mycket.
Hennes kommentar är: De ekonomiska resultaten kom alltså före. Man blir ju orolig om det enkla går före det som är komplext. Ibland blir det inte den vård man behöver och inte i rätt tid. Särskilt inte inom psykiatrin och geriatriken. De har låg status och är underfinansierade.
Det senaste projektet Erica Falkenström ledde vid Institutet för framtidsstudier handlar om makten över kunskapsunderlagen. Tillsammans med forskarna Anna Höglund och Stefan Svallfors analyserade hon 106 kunskapsunderlag om styrning som hälso- och sjukvårdssystemet beställt. Exempelvis statliga offentliga utredningar och konsultrapporter. Även 27 intervjuer genomfördes med beställare och utförare av rapporterna.
– Vi blev faktiskt förvånade. Nästan ingen rapport grundade sina förslag på medarbetarnas erfarenheter eller arbetsmiljö.
Mer än 50 procent av författarna var ekonomer och ungefär 25 procent var läkare.
– Vi såg att läkare i rollen som utredare kunde fjärma sig från den verklighet som skulle styras, säger hon.
Tillsammans med sociologen Rebecca Selberg vid Lunds universitet slutför Erica Falkenström nu ett projekt om samhällelig säkerhet och beredskap. Det handlar om vad fyra regioner i Sverige har lärt sig av tre hälsokriser – svininfluensan, värmeböljan 2018 och covid-pandemin.
Tre hälsokriser
Forskarna har genomfört dokumentanalys och intervjuat personer från undersköterskor upp till högsta administrativa direktörsnivå med fokus på intensivvård och sjukvård av de äldre. Frågan var vad regionerna lärt sig av de tre hälsokriserna och hur deras beredskap kan stärkas.
– Det visade sig att det inte fanns något fungerande system för organisatoriskt lärande i regionerna. Medarbetarna pratade med varandra och med sin närmaste chef. Lokalt kunde erfarenheter fångas upp, men den regionala nivån fångade inte upp och analyserade lärdomarna från praktiken. Där kan viktig kunskap gå förlorad, säger hon.
Bland sjuksköterskor, läkare och chefer inom intensivvården som forskarna intervjuat fanns en ganska stark kritik mot den politiska och administrativa ledningen för att den inte lyssnat tillräckligt till dem.
-Beslutsfattare på den regionala nivån behöver ta på mycket större allvar de erfarenheter som görs i praktiken. Först då kan de skapa en bättre arbetsmiljö och goda arbetsvillkor inom hälso- och sjukvården, säger Erica Falkenström.
Text: Anna Holmgren