Hela arbetsplatsen har betydelse för fallolyckor, menar Ann-Beth Antonsson.

En strategi för färre fallolyckor inom vården

2015-03-03

Monika, 61 år, sjukgymnast, halkar på vatten på golvet, faller på vänster sida. ”Jag stukade foten och skadade höften, axeln och armbågen”. Anställda inom vården är drabbade av fler arbetsolyckor än i andra branscher enligt Arbetsmiljöverket. Främst är det fallolyckor, som leder till långa sjukskrivningar, men också belastningsolyckor och skär- och stickskador.

En stukad fot kan leda till flera veckors sjukskrivning. En stukad fot kan leda till flera veckors sjukskrivning. Foto: Luis SolisAnette, 19 år, jobbar i hemtjänsten. När hon springer nerför det sista trappsteget på väg till nästa brukare faller hon raklång, och blir liggande. ”Jag trodde trappan tog slut.” Sjukskrivning.

Tore, 61 år, personlig assistent. ”Utanför dörren till entrén trampade jag snett och slog munnen i en sten i trappen. Tänderna blev utslagna”. Sjukskrivning.

Liselott, 27 år undersköterska. ”Jag tog blodprov och stack mig på en nål som använts av en patient med Hepatit C”. Sjukskrivning.

Teknik i trappan

46 procent av alla arbetsolyckor inom vården är fallskador. Det visar AFA Försäkrings statistik. IVL Svenska miljöinstitutet ska nu undersöka varför fallolyckorna inträffar och hur man ska förebygga dem.

– Vi arbetar med arbetsorganisation, ergonomi, belysning, människorna, allt som har betydelse. Fall i trappor är vanliga och vi vill titta på tekniken, hur man går, underlag, mattor, allt är viktigt, berättar Ann-Beth Antonsson, som leder IVL-projektet.

 

Risken för fall i trappor ökar om man talar i telefon samtidigt, eller om man bär något eller inte håller sig i ledstången. Ojämna golv är en annan orsak. Med hjälp av bland annat intervjuer med olycksdrabbade ska en strategi mejslas fram och testas på tre olika vårdarbetsplatser.

– Ibland finns bra tips på förebyggande arbete som vi kan sprida vidare till chefer, skyddsombud och anställda, säger hon.

 

Stress inte avgörande

Beteendet kan vara en anledning till en olycka. Det finns skolor, i USA, som arbetar enbart med personers beteende för att förhindra olyckor, så kallad BBS, Behavioral based safety. BBS är en metod som är baserad i beteendevetenskap. Man analyserar inträffade olyckor och tillbud och de anställdas beteenden vid riskfyllda och kritiska moment på arbetsplatsen. Med hjälp av ett mätsystem och en checklista förs informationen tillbaka de anställda. Data används också för förbättringsmål.

– Det är viktigt att diskutera hur långt man ska driva kontrollen av beteendet. I många sammanhang är det vanligt med instruktioner hur man ska bete sig för att undvika olyckor, säger Ann-Beth Antonsson

 

Den som arbetar med en maskin får inte stänga av säkerhetsspärrar eller plocka bort skydd, till exempel.

– Men beteendekontroll kan inte användas som enda åtgärd. Problem som är inbyggda i en organisation, eller beror på dålig utrustning eller ojämna golv, kan inte lösas på det sättet. Däremot är det rimligt att i kombination med andra åtgärder jobba på ett säkert sätt, säger hon.

 

Hög arbetsbelastning kan ha betydelse för olycksfrekvensen, men det behöver inte vara så.

– I vår undersökning om stick- och skärolyckor undersökte vi arbetsbelastningen, men få av de som skadats uppgav att skadan var relaterade till stress. Andra saker var viktigare.

Ann-Beth Antonsson menar att stress kan bli ett mantra som används som förklaring utan att man undersöker andra möjliga faktorer.

 

Utbildning och filmer

Stickskador leder för det mesta inte till sjukskrivningar. Stickskador leder för det mesta inte till sjukskrivningar. Foto: Wojciech WolakBra förebyggande åtgärder ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns mycket att vinna på att minska olyckorna. Mindre lidande och kostnader, färre sjukskrivningar, och också minskad oro och rädsla bland dem som blir skadade. Som den oro någon känner som sticker sig på en smittad spruta.

Stick- och skärskador i vården blev uppmärksammade när det kom ett EU-direktiv år 2012 och nya regler i Arbetsmiljöverkets föreskrift 2005:1, med starkare krav på säkra produkter och arbetssätt inom vården.

 

IVL Svenska miljöinstitutet avslutade samtidigt ett forskningsprojekt om att undvika sådana skador. Detta har nu blivit en konkret strategi och en utbildning. IVL-materialet består bland annat av 30 korta filmer. Allt ska finnas tillgängligt på hemsidan Suntliv.se till sommaren. IVL-projektet om fallolyckor ska också resultera i konkreta råd.

– Strategin bygger på att rikta anpassad information till ledning, skyddsombud och personal så att var och en kan bidra till det förebyggande arbetet, berättar Ann-Beth Antonsson.

Målgruppen är bred. Stick- och skärskador inträffar inte bara i den slutna vården, utan också i den öppna, och i hemsjukvården, liksom fallolyckorna. Där arbetar cirka 600 000 kvinnor och 131 000 män.

 

Eva Ekelöf

 

Läs även denna artikel om stick- och skärskador.

 

 

 

 

Vill du annonsera?

För priser mm maila Anna Holmgren

email: ana.holmgren@gmail.com

 

Kalendarium

2018-04-10

Seminarium om handeksem

Välkommen till ett seminarium om handeksem som anordnas av Hudkliniken och Arbets- och miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro i samverkan med Svenska sällskapet för arbets- och miljödermatologi (SSAMD) och Medicinska vetenskaper Örebro Universitet

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger