Covidpandemin ledde till en extrem arbetsmiljö på IVA. Foto: Rickard Kihlström
Personalen på landets intensivvårdsavdelningar utsattes för hård press under Covidpandemin. Forskare vid Karolinska institutet har undersökt vilka faktorer som orsakade mest utmattning. Det visar sig att rädslan för att göra fel var det som stressade mest.
Utmattad. Som ny på jobbet kan det vara svårt att sätta gränser.Bild: peoplemags Istock
Osäkra anställningar, dålig introduktion och bristfälligt stöd. För många unga blir det första mötet med arbetslivet en chock. Sedan 2015 har antalet personer med stressrelaterade diagnoser bland unga, mellan 15 och 39 år, ökat med över 20 procent. Störst är pressen på unga kvinnor som upplever att de behöver prestera mer än män.
Det behövs: bra introduktion, handledare på arbetsplatsen, som ett stöd och som har kunskap om de risker som finns. Foto: Arbetsmiljöverket
Åtta unga dog på jobbet i fjol, och 5 394 skadade sig.
– Vi ser utan tvekan att unga skadas och far illa i större utsträckning än andra anställda, säger Kristian Hansson på Arbetsmiljöverket.
Myndigheten vet ännu inte vad ökningen beror på.
De mobila luftrenarna kan flyttas dit de för tillfället behövs bäst. Peter Ryd arbetar nu för att de ska användas i högre grad även då det inte är pandemi. Foto: Lennart Lundquist.
Luftrenare med HEPA-filter kan reducera antalet smittämnen och andra farliga partiklar till nära noll. Ändå har luftrenare inte använts i någon större utsträckning inom hälso- och sjukvården.
– Det var i och med covidpandemin vi kom att börja använda mobila luftrenare på våra två sjukhus, berättar Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist på Hälsocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Sjukhuset började använd luftrenarna under pandemin – egentligen utan vetenskaplig evidens, men kom senare att få stöd för åtgärden av aerosolforskarna i Lund.
Forskarna i Lund lärde sig mycket om just hur coronaviruset spreds i luften genom flera projekt under pandemin. Nya virus måste studeras snabbt så att man lär känna deras spridniingsmönster, understryker de. Foto: Lunds universitet.
Dålig ventilation och en miljö där man behöver tala högt och nära till varandra bidrog till den snabba spridningen av covid på olika arbetsplatser. Inte minst inom vård och omsorg, av naturliga skäl. Där är ventilationen oftast god, men patientmötena av nödvändighet nära i exempelvis äldreomsorg. Redan några veckor in i pandemin började aerosolforskarna vid Lunds Universitet göra mätningar på förekomsten av luftburna virus på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset i Lund.
Samarbete med och stöd från företagshälsovården gav en mer hållbar struktur på arbetsplatserna. Foto: Pixabay.
En långsiktig strategi som flyttar perspektivet från att rehabilitera individer till att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö genom att förändra organisationen.
Introduktionen av processtöd från företagshälsovården gav resultat.
Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay
Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat. Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.