Yrke: Kassa- och butikspersonal

Den som arbetar i kassan bör varva med annat arbete för att inte råka ut för arbetsskador, eftersom kassaarbetet är tungt och repetitivt. Deltider är vanliga och ett stort problem, som drabbar främst kvinnor. Andra risker i yrket är tunga lyft, arbete i kyla, att gå och stå mycket på hårda golv och även hög musik i butikslokaler. Rån och hot är en annan risk för butiksanställda.
Kassapersonal hanterar många kvitton under en arbetsdag.

Bisfenol A – en miljon ton hormonstörande ämnen i omlopp i EU

När blir en kemikalie farlig? När det finns otvetydiga bevis – om ens då. Det tog lång tid och mycket forskning innan asbest och lösningsmedel hamnade på röda listan. En ny kemikalie seglar nu upp som en möjlig risk – bisfenol A, ett hormonstörande ämne som är en av de mest producerade kemikalierna i världen. Den finns bland annat i kassakvitton. Kemikalieinspektionen, Kemi, har föreslagit att bisfenol A förbjuds i kvitton medan Arbetsmiljöverket anser att det inte är någon risk.

Det kostar på att stå hela dagen i butiken.

Butiksarbete lika tungt som industriarbete

En tredjedel av de anställda i en stor livsmedelskedja fick minst en diagnos av forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund när de blev undersökta. Undersökningen var en del av en studie av arbetsmiljön. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer.

Detaljhandeln

Jämställdhet i detaljhandeln

Arbetar kvinnor och män med olika saker, trots att de är på samma arbetsplats och hur påverkar det i så fall hälsa och välbefinnande?

Terrorattacken på Utöya och andra stora katastrofer har gett upphov till stor del av den moderna forskningen om krishantering.

Gör organisationen beredd på det värsta

Oväntade traumatiska händelser kan ske i alla branscher. Organisationens beredskap avgör ofta hur de anställda påverkas. Ändå har få arbetsplatser en utbyggd krisberedskap, menar psykologen och traumaexperten Magnus Brolin.

 

Giorgio Grossi, Stressmottagningen - Det som rehabiliterar individer kan även fungera på arbetsplatsen, menar Giorgio Grossi, psykolog och forskare på Stressmottagningen. Foto: Roland Cox

Stressen som skadar och dödar

Stressmottagningen i Stockholm behandlar människor, inte arbetsplatser.

‒ Men exakt samma ingredienser kan fungera preventivt på organisationsnivå, säger Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare.

Stress i arbetslivet, ibland toppat med en privat kris, kan resultera i utmattningssyndrom, förändringar i hjärnan och i värsta fall dödsfall.

En man på en advokatbyrå frågade sin chef vilken mängd arbete som han förväntades göra, vad som är good enough.

Svaret han fick var the sky is the limit.

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Långt arbetsliv kräver stöd i alla åldrar

Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.

‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.

förskolebarn Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.

Rökare Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet. Foto: Andrea Dibitonto

De med tyngst arbete har minst möjligheter

Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.

Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?

Byggnadsarbetare Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha

Finland satsar på stöd för alla åldrar

Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.

Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.

laptops Om människan ska hålla längre krävs insatser redan från de ungas inträde i arbetslivet. Foto: Brooke Cagle

Arbetsplatserna inte redo för den äldre arbetskraften

Arbetsplatserna är
inte redo för äldre arbetskraft. Och arbetsgivarna verkar inte anstränga sig
för få äldre medarbetare att stanna kvar. Det visar forskning från Göteborgs
universitet.

– Det räcker inte att börja fundera över en fördröjd
pensionering när medarbetarna är i 50- eller 60-årsåldern.

mentorskap Äldre medarbetare kan bidra med större kapacitet för reflektion. Foto: Monica Melton

Ge äldre utlopp för deras förmågor

Om vi ska ha ett
längre arbetsliv måste arbetsplatserna vara organiserade så att en äldre
medarbetare får utlopp för sin förmåga att reflektera och förstå samband.

Det menar Per
Carlson, HR-specialist på RISE, som undersökt hur arbetslivet ser ut för äldre
medarbetare.

Om du frågar en ung människa vilken färg som är bäst, kommer
svaret snabbt utan tvekan. Frågar du en äldre person kan svaret dröja och det
blir ofta följdfrågor.

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.