Tema: Användbart nr 1 2020 Tema: Döden och jobbet

Många med tunga jobb får inte tillräckligt med återhämtning under arbetsdagen, inte heller konditionshöjande motion. Foto: Arbetsmiljöverket

Forskarens vision: Tunga jobb där man blir frisk – inte utsliten

Människor som arbetar fysiskt tungt och rör på sig hela dagarna sliter ut sig. De är sjukare och har högre dödlighet än andra. Men de som tränar hårt på fritiden bygger upp sin kropp och blir friskare. Detta kallas aktivitetsparadoxen.

Denna paradox har sedan 2008 intresserat Andreas Holtermann, ursprungligen från Lofoten i Norge, numera professor i fysisk ergonomi, arbetsmiljö och hälsa vid Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljö i Köpenhamn, NFA.

2008 var han som ung forskare med ute på olika arbetsplatser och mätte fysisk aktivitet hos bland annat byggnadsarbetare och städerskor.

– Det vi fann var otroligt intressant. Städarna var mycket aktiva och gick minst 10000 steg om dagen, några gick nästan 20 000 steg. Trots detta hade de väldigt dålig hälsa och låg kondition, säger han.

Skyllde på livsstilen

Forskarna letade efter svaret på denna paradox i befintlig forskning om fysiologi och ergonomi, men hittade nästan inga sådana studier. De besökte också arbetsplatser och fackföreningar för att hitta svaret.

– De skyllde ofta städarnas dåliga hälsa på livsstil, rökning och kost. Men nästan ingen av städarna i våra studier rökte eller drack alkohol. Så livsstil kunde inte förklara ohälsan.

Det fanns gott om forskning på fysiskt aktiva idrottare. Den visade att det bara är träning som innehåller tillräcklig variation mellan vila och intensitet som ger bättre hälsa och kondition.

– Den som tränar mycket på fritiden och som inte vilar tillräckligt kan också bli överbelastad och få skador och hälsoproblem, säger Andreas Holtermann.

Hans slutsats blev att många tunga jobb, till exempel städare, byggnadsarbetare och förskolepersonal, inte får tillräcklig återhämtning och vila under arbetsdagen, men inte heller tillräckligt med konditionshöjande motion.

Mätte skillnaden mot träning

Tillsammans med kollegor i Sverige som Mikael Forsman och David Hallman började han utveckla mätutrustning och mätte en hel rad olika jobb. Syftet var att jämföra skillnader i kroppen mellan aktiv fritid och fysiskt tunga arbeten.

– Vi fann att den stora skillnaden är att tunga arbeten har mindre återhämtning. Det finns nästan inget fysiskt arbete i dag där man får upp pulsen ordentligt. Man blir trött och sliten och man får inte en höjd puls som ger bättre hälsa och kondition, säger Andreas Holtermann.

Han har gått vidare med aktionsforskning på olika danska arbetsplatser med tunga jobb inom åldringsvård, bygg- och städbranscherna. Personalen har erbjudits en halvtimmes träning två gånger i veckan på arbetstid, en träning som är anpassad till arbetet. Och forskarna har mätt resultaten på hälsan.

– Resultatet var överlag mycket positivt. Träningen gav bättre kondition, bättre hälsa, mindre smärta och minskad arbetsbelastning på kroppen med en lägre puls under jobbet.

– Men vi fann också några andra effekter från träningen, som förhöjt blodtryck och mer smärta i knäna, säger Andreas Holtermann.

Överträning

Hans slutsats är att detta kan skyllas på ”överträning”, troligen på grund av att arbetarna har fysisk tungt jobb och därmed kan ha svårt att få tillräckligt med vila. Tidigare har fokus i arbetslivet oftast varit på
att minska belastningar och smärta i de tunga jobben.

Forskningen har nu visat de goda effekterna på hälsa och kondition från träning under arbetstiden för dem med tunga jobb. Många arbetsplatser erbjuder därför träning på arbetstid.

– Men de medarbetare som har störst behov – de med fysiskt tunga jobb – erbjuds sällan träning, eller är för trötta för att genomföra den.

– Det är därför mycket viktigt att den fysiska träningen på jobbet anpassas till de olika manuella jobben.

Andreas Holtermann har en vision. Han vill inte bara minimera riskerna på jobbet, han vill förändra det tunga arbetet, så att dessa arbetare blir friskare av att utföra sitt arbete. Med detta mål i sikte samarbetar han bland andra med forskaren Svend Erik Mathia

Pilotprojekt i förskolan

Just nu pågår ett sådant pilotprojekt på danska förskolor. Där finns ett fokus på att barnen ska vara mer fysiskt aktiva på dagarna. Personalen däremot är ganska passiv, har hög sjukfrånvaro och dålig hälsa.

– Vi försöker designa en lek där alla, även pedagogerna deltar aktivt, så att barnen blir ännu mer aktiva och pedagogerna får högre puls och bättre kondition. Barnen älskar våra lekar!

Forskarna på NFA tillämpar nu sina metoder från förskolorna även inom industrin och hemtjänsten.

– Min dröm är att alla kortutbildade med fysiskt tunga jobb ska bli friska av att utföra sitt arbete, säger Andreas Holtermann.

Anna Holmgren

Säng Det tar decennier att utveckla mesoteliom efter asbestexponering. Foto: Bret Kavan

Asbestdöden är inte över

År 2018 blir Aaro Liukkonen sjuk i mesoteliom. Han har varit utsatt för asbest under 1970-talet och ligger nu för döden. Hans fru, Paula Liukkonen har skrivit en bok som är en uppgörelse med arbetsmiljö-Sverige ”Asbestdöden – sveket mot arbetarna”.

– Jag tänker på döden det första på morgonen och det sista på kvällen. På natten lyssnar jag, har döden kommit? Det är en djävulsk process för en anhörig att följa en cancersjuk in i döden.

Paula Liukkonens man är sjuk i mesoteliom sedan två år. Det är en lungsäckscancer som drabbar dem som varit exponerade för asbest. Paula Liukkonen, forskare och docent i företagsekonomi med arbetsmiljöinriktning, kom med sin man till Sverige från Finland på 1970-talet. Mannen var byggnadsarbetare och fick jobb med att riva gamla Klara. Där fanns det fullt med asbest. Det är många år sedan nu.

Paula Liukkonen har skrivit en bok, ”Asbestdöden- sveket mot arbetarna”. Risken med asbest var känd ända sedan 1930-talet. År 1972 lämnade dåvarande partiet VPK in en motion till riksdagen om att förbjuda asbest. Den visade att det fanns forskning, både svensk och internationell, som bevisade att asbest var livsfarligt. Ändå dröjde det till 1982 innan asbest förbjöds helt. Varför tog det så lång tid? Under tiden riskerade tusentals arbetare sin hälsa och många blev märkta för livet. Paula Liukkonen menar att frågan var och är mer än en arbetsmiljöfråga, den är större och handlar om etiska och moraliska ställningstaganden.

Paula Liukkonen
Paula Liukkonen. Foto: Privat

– Jag önskar att yrkesmedicinare och arbetsmiljöinspektörer hade fått större inflytande i processen från början, när de insåg vidden av katastrofen. Men arbetsmiljön blev en politisk fråga, säger hon.

Asbesten är inte borta från vårt samhälle. Enligt Arbetsmiljöverket ökar asbestsaneringarna i Sverige.

Trots stränga regler och föreskrifter förekommer idag outbildade arbetare som river asbest utan nödvändig skyddsutrustning, ofta från andra länder än Sverige. Sjukdomar som mesoteliom tar decennier på sig att utvecklas, och leder alltid till döden. Därför har vi inte sett slutet på antalet människor som drabbas. Asbestdöden är inte över.

– På byggvaruhus i Finland kan man köpa asbestskivor till reapris för sitt husbygge. Jag har själv sett reklambladen som delas ut i brevlådorna.

Bok
Boken finns på Adlibris

Paula Liukkonen menar att importerat byggmaterial från Östeuropa kan innehålla asbest.

– Det finns ingen som kontrollerar detta, säger hon.

Inom EU är det sedan 2005 förbjudet att tillverka, släppa ut på marknaden och att använda asbestfibrer och asbesthaltiga material.

Boken ”Asbestdöden- sveket mot arbetarna” finns att köpa på Adlibris.

Eva Ekelöf

Berg I allmänhet har människor ingen beredskap för att hantera mobbning och stress. De blir själva chockade över hur dåligt de mår. Foto: Gian Reichmuth

Självmordet blir den sista utvägen

Vi vet inte hur många som tar livet av sig på grund av arbetet i Sverige. Men de finns. Stefan Blomberg har som psykolog stött på tre fall. Förmodligen är de många fler. Bakom döljer sig mobbning och utmattning.

– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut, säger han.

Stefan Blomberg är forskare men arbetar också praktiskt med att ta emot patienter och att resa ut till organisationer och företag runt om i landet som konsult. På så sätt har han stött på en handfull självmord med orsak i arbetsmiljön. Självmordstankar där självmordet är en hämnd på arbetsplatsen har också förekommit.

– Jag har stött på flera konkreta fall där både tankar på självmord och riskerna för självmord definitivt varit kopplade till arbetet.  Man har oroat sig för ett eventuellt självmord, haft självmordstankar och personer har blivit akut tvångsinlagda på grund av självmordsrisk, berättar Stefan Blomberg.

Psykisk ohälsa

Människor i allmänhet har ingen beredskap för att hantera att länge och systematiskt bli utsatta för mobbning och stress. De som tidigare varit framgångsrika och utan riskfaktorer hamnar i svår psykisk ohälsa. De blir själva chockade över hur dåligt de mår.

– Maktlösheten och uppgivenheten blir så stor att man hamnar i ett tankemönster där det inte finns någon väg ut. De har inga referensramar för den här upplevelsen. Det visar också forskningen, fortsätter han.

Stefan Blomberg är anställd på Arbets- och miljömedicin vid Linköpings sjukhus och forskar om arbetsmiljö med fokus på psykisk ohälsa, som beror på stress och utsatthet. Forskningen sker på Linköpings universitet och stöds av Forte och Afa försäkring.

– Jag ägnar mig framför allt åt mobbningsproblematik och hur organisationer fungerar, berättar han.

Både nationell och internationell forskning visar att risken för självmord är betydligt förhöjd i mobbningssituationer.

Mobbad till döds

I Sverige fanns på 1980-talet en forskare, Heinz Leymann, som bland annat intervjuade präster om självmord. Hade prästerna träffat anhöriga till avlidna, som berättat om självmord och vad dessa självmord i så fall berodde på? Hans slutsats var att mellan 100 och 300 personer per år begår självmord på grund av mobbning i sitt arbete.  Men den undersökningen var starkt ifrågasatt under lång tid.

I en italiensk studie gjorde man bedömningar av dem som var utsatta för mobbning och kom fram till att cirka 20 procent hade en förhöjd risk för suicid. I Norge finns studier med samma resultat och i USA finns numera begreppet ”bullizide”, det vill säga mobbad till döds.

Fler än olyckorna

Förutom mobbning och stress finns också depression som en förhöjd risk för självmord.

– Vi vet att mellan 40 000 och 50 000 depressionsfall per år är kopplade till mobbning så det vore inte otroligt om vi har 100 extra självmordsfall per år av den orsaken.  Men låt oss vara försiktiga och säga hälften, det vill säga 50. Det är lika många som dödliga arbetsplatsolyckor per år. Men de får inte lika mycket uppmärksamhet som arbetsplatsolyckorna, påpekar Stefan Blomberg.

Stöd och inflytande, ordning och reda, motverkar känslan av maktlöshet. Foto: Jon Tyson

Det har hänt att Försäkringskassan bedömt att självmord varit en arbetsskada, men det är ovanligt och det finns ingen statistik. Stefan Blomberg känner själv till tre sådana fall.

– Det är hög självmordsrisk för diagnoserna depression, ångest, utmattning och vi vet att arbetsmiljön kan orsaka kraftig stress. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, kan också uppstå efter svårare fall av mobbning och det är en diagnos som dyker upp vid självmordsfall, säger han.

Vapen ökar risken

Den som har en arbetssituation präglad av hög stress, bristande kontroll och inflytande, och bristande återhämtning löper en fyrfaldigt ökad risk för utmattning.

– Jag känner inte till de studierna men det verkar rimligt.  Sådant ökar risken för impulsivt självmord. I sin desperation vill man bara ha slut på allt. ”Jag ville egentligen inte dö, jag stod bara inte ut längre”, har jag hört personer, med ett misslyckat självmord bakom sig, säga.

Det är komplicerat att förebygga risken för mobbning och självmord.

– Det handlar om hur man blir behandlad på arbetsplatsen. Många har dessutom för mycket att göra, de har otillräckligt stöd, bristande inflytande och kontroll.  Alla riskfaktorer för ohälsa som i värsta fall kan leda till självmord.

Förebygga i organisationen

Det kan också hända att den som sjukskriver sig inte får någon bra rehab för att kunna komma tillbaka till jobbet. Men vill kanske helt enkelt bli av med personen.

– När arbetsgivaren får fallet på sitt bord vet hen inte vad hen ska göra. Ett kardinalfel som är vanligt på svenska arbetsplatser är att man hanterar mobbningsfallen anonymt. Den som blir illa behandlad vill vara anonym. Det öppnar upp för beskyllningar som inte är sanna. Chefen hamnar i ett svårt läge.

Sådant ska man undvika. Processerna måste bli så rättvisa, transparanta och rättssäkra som möjligt. Många arbetsgivare idag jobbar aktivt med frågorna och försöker bygga upp bra system, enligt Stefan Blomberg.

Det förebyggande arbetet ligger nämligen i organisationen. Det gäller att se till att man har en organisation med ordning och reda. Det innebär färre konflikter.

– Kaos producerar både stress och konflikter. Och ur konflikterna uppstår mobbning. Så ordning och reda är framgångsfaktorer.

Kaos och konflikter

Arbetsklimatet bör vara tillåtande med förtroendeskapande ledarskap. Det handlar om värderingsgrunder, samarbetsklimat och jargongen på arbetsplatsen.

Stefan Blomberg har stött på flera konkreta fall där självmord och tankar om självmord hängt ihop med arbetsmiljön. Foto: Rikard Knutsson

– Det är ingen ”quick fix”. Vi måste ständigt arbeta med förtroendeskapande åtgärder och annat förebyggande arbete. Då blir organisationen också mer effektiv. För att mänskor trivs bättre.

Det ska finnas en handlingsplan som slår fast vad som händer om någon känner sig utsatt och som klargör vad som är OK. Ett sådant system får förebyggande effekter och förekomsten av mobbning blir lägre. Det visar bland annat en norsk studie bland skyddsombud och HR-personal.

– Hög stressnivå har en tendens att skapa kaos. Man hinner inte lösa konflikter. Om organisationen, trots stressnivån, har ordning och reda och ett tillåtande klimat blir stressnivån lägre eftersom arbetsbelastningen upplevs som lägre. Problemen kommer i annat fall tidigare och kraftigare. Men även fungerande organisationer kan gå sönder om man driver upp tempot för högt, säger Stefan Blomberg.

Frustration, irritation, och andra reaktioner blir riskfaktorer och kan producera syndabockstänkande.

Redskap finns

I SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, finns information om hur man bygger upp en bra, fungerande organisation. Tillsammans med föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, har man de rätta redskapen.

– En utredning av kränkande särbehandling bör skötas av någon som verkligen kan frågorna. Inom företagshälsovården och HR har nu många utbildat sig för att få den rätta kompetensen, berättar Stefan Blomberg.

Sedan OSA kom har arbetsskadeärenden om kränkande särbehandling blivit färre.

– Det kan bero på föreskriften eller slumpen, det vet vi inte.  Men vi ser att aktiviteterna har ökat i företagen så det vore rimligt att tro att det beror på föreskriften.

Däremot ökar diskrimineringsärendena. Det finns sju diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, kön, etnicitet, religiös övertygelse, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning och könsövergripande sexuell identitet.

– Vi ser tydligt att risken för utsatthet är kraftigt förhöjd för dem som tillhör en diskrimineringsgrund. Det innebär en ökad risk för ohälsa och i förlängningen även självmord, säger Stefan Blomberg.

Eva Ekelöf

Telemaster Ett telekombolag privatiserades. Foto: Mario Caruso

Självmordsvåg efter privatisering

En självmordsvåg drog igenom det franska telekomföretaget Orange under åren 2008 och 2009. Då pågick en omorganisation där arbetsstyrkan dessutom skulle bantas inför en privatisering. Över 30 personer tog livet av sig, försökte begå självmord eller drabbades av depressioner.

Tre före detta toppchefer inom företaget har sedermera dömts som ansvariga för personalpolitiken där bland annat systematisk mobbning förekom. De tre cheferna fick både fängelse och böter. Det rapporterar tidningen Arbetarskydd.

Sarah Waters, forskare vid Leeds universitet i Storbritannien forskar om anställdas självmordbrev. Hon har hittat över 65 epostmeddelanden från tre franska företag, bland annat Orange. Hon menar att antalet självmord på grund av arbetet ökar och talar om en självmordsvåg. Hon beskriver människorna som begår självmord som ”företagskrigare” som arbetat länge och hårt för ett företag. Frankrike och Japan för statistik över arbetsrelaterade självmord och det finns lagar som kan ställa arbetsgivaren till ansvar.

I Sverige finns ingen statistik över självmord och deras ursprung i arbetsmiljön.

Eva Ekelöf

Källa: Tidningen Arbetarskydd

Om en elev inte lyckas i skolan är det lätt hänt att läraren tar på sig allt ansvar. Därför måste det finnas en lyhörd ledning som stöttar läraren och sätter in extra resurser vid behov. Foto Sam Bayle

Fler friskfaktorer än riskfaktorer

Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Så gott som alla anställda är behöriga. Men stressade lärare finns förstås också på den här skolan. 
– Arbetsgivare måste skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

Jag letar efter en skola som aktivt jobbar för att minska lärarnas stress. Lärarförbundet tipsar om Skårsskolan som ligger i Örgryte i Göteborg, ett stenkast från Liseberg och med Delsjöområdet runt knuten.

Lärarförbundets ombud Camilla Trygg, biträdande rektorn Christina Nilersand och rektorn Pia Skålberg tar emot mig i ett rum på skolans rektorsexpedition, en stund innan det är dags för nästa möte.

Christina Nilersand, Camilla Trygg och Pia Skålberg betonar vikten av att ledningen skapa förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta.
Christina Nilersand, Camilla Trygg och Pia Skålberg betonar vikten av att ledningen skapa
förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta.
Foto: Ragnhild Larsson

Här jobbar 65 lärare med 500 elever från förskoleklass till årskurs 6.

Många av eleverna kommer från villaområdet i Örgryte, men också från Kallebäck där många nyanlända får en lägenhet.

– Jag tror inte att vi har färre barn med diagnoser än andra skolor, men vi har inte en stor tillströmning av nyanlända, som är väldigt resurskrävande, säger Christina Nilersand.

Lång lista med friskfaktorer

För att hantera den oundvikliga stressen jobbar Skårsskolan på olika sätt. 

Pia Skålberg berättar om det så kallade årshjulet, som HR tagit fram tillsammans med facket. Det ska säkerställa att skolan gör alla delar i arbetsmiljöarbetet. Årshjulet är uppdelat på tre färger, en för ekonomi, en för arbetsmiljö och en tredje för systematiskt kvalitetsarbete. Till varje del finns det stödmaterial i form av information och diskussionsfrågor som ska leda till en handlingsplan.

Arbetsplatsträffarna har stående punkter som handlar om organisatorisk, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Personalen har gemensamt tagit fram de friskfaktorer som finns på skolan. Några exempel är hög andel behörig personal, låg personalomsättning, lyhörd och tillgänglig ledning, kollegialt lärande och en lista på uppgifter att prioritera vid hög arbetsbelastning.

Utbildad personal skapar trygghet

Skårsskolan, liksom alla skolor i Göteborg, använder ett system som signalerar när någon ofta är sjuk. Tidigare signalerade systemet när någon varit korttidssjuk sju gånger. Nu har man sänkt antalet till fyra.

Skårsskolan i Göteborg
Skårsskolan i Göteborg har låg personalomsättning och låga sjuktal. Och så gott som alla anställda är behöriga. Foto: Ragnhild Larsson

– Vi vill ingripa i god tid, ha ett samtal och ta reda på om det är något vi kan göra, säger Christina Nilersand.

Att så gott som alla är utbildade, även fritidspedagoger och förskollärare, minskar också stressen för lärarna.

– Det innebär en grundtrygghet för alla, att allt ansvar inte ligger på mig när det gäller läroplaner och styrdokument. Att många är behöriga gör det också lätt att rekrytera ny personal. Det blir en positiv spiral, säger Camilla Trygg.

Viktigt sätta gränser

En riskplan har tagits fram som innehåller olika sorters fysisk och psykisk stress.

– Den psykosociala stressen som lärare handlar bland annat om att du aldrig blir klar. Därför är det viktigt att sätta gränser för sig själv och att vi som arbetsgivare skapar förutsättningar för personalen att hinna planera, reflektera och samarbeta, säger Pia Skålberg.

Mitt fel om en elev misslyckas

Den så kallade uppdragsdialogen är ett annat verktyg för att skapa en mer hållbar arbetsmiljö. 

Där går rektorn igenom med läraren vilket uppdrag hen har för tillfället: ”Du har 25 elever varav två har särskilda behov. Du är rastvärd och ombud för lärarförbundet.”

Rektorns uppgift är att försäkra sig om att tiden räcker till eller om något uppdrag behöver plockas bort.

– En del lärare är otroligt ambitiösa, men vi vill ju att alla ska hålla. En sjuk lärare är inte bra för någon, säger Christina Nilersand.

– Men om en elev inte lyckas är det ju delvis mitt fel. Då har jag inte lyckats hitta rätt lösning för hur jag ska lära ut till just denna elev, säger Camilla Trygg.

Kränkningar tar mycket tid

Christina Nilersand betonar vikten av att läraren får stöd från elevhälsoteamet för att hitta olika lösningar. 

– Även om läraren är den viktigaste pjäsen för hur en elev lyckas, så måste det finnas en lyhörd ledning och ett team som stöttar läraren och kan sätta in extra resurser. Annars kan det nog skapa en väldig stress, säger hon.

Eftersom Skårsskolan har många friskfaktorer, uttrycker lärarna då och då önskemål om att få jobba på med undervisning istället för att skriva ännu en plan. De omfattande kraven på dokumentation tar tid från undervisningen och stressar personalen. Framför allt handlar det om kränkningar. Om en elev känner sig kränkt ska det utredas och dokumenteras och återkopplas, avslutas och följas upp. Och fysiska och psykiska kränkningar sker ganska ofta.

Drömmen – två vuxna per klassrum

Under 2020 ska Skårsskolan, liksom andra skolor, få statsbidrag för hälften av lönen till en lärarassistent. En lång lista visar på tänkbara arbetsuppgifter, allt från att hålla i elevråd, ta hand om kränkningar, kopiera, vara rastvärd till att ringa föräldrar och städa i klassrummet, sådant som lärarna gör idag. 
– Men en lärarassistent på 500 lever räcker inte långt, säger Pia Skålberg.

Något som verkligen skulle minska stressen för lärare idag, enligt Pia Skålberg,  är att alltid vara två vuxna i klassrummet. Och det räcker med en utbildad lärare. Då kan en ha ansvar för undervisningen, planeringen och uppföljningen, och den andra för allting runtomkring. 
– Det skulle göra att sjuktalen gick ner ännu mer, stressen och kränkningarna skulle minska och barnen skulle lära sig bättre, säger Pia Skålberg.

Christina Nilersand tror att stressen i läraryrket kommer att öka i framtiden. Samtidigt, menar Camilla Trygg, att ju mer man pratar om arbetsmiljön, desto större chans är det att faktiskt göra något åt den.– Nu har vi i Lärarförbundet jobbat jättemycket för att lärarnas löner ska bli högre. Nu behöver vi tänka på att man också ska orka med sitt jobb.

Ragnhild Larsson

På Lunds universitet pågår ett större forskningsprojekt om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Foto: Unsplash

Otydligt ledarskap gör lärare till rön för vinden

Ett otydligt ledarskap kan skapa hinder för att jobba på ett hållbart sätt. Det visar en ny studie från Lunds universitet om utmattade lärare. 

Stressen orsakar arbetsrelaterade dödsfall, och lärare är en riskgrupp, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket. Olivia Gronowitz och Katalin Niklasson håller just på att färdigställa en studie om utmattade lärare. Syftet är att ta reda på vilka krav som orsakar stress, vilka resurser som skyddar och  hur man kan få en kultur där alla lärare får goda förutsättningar.
Arbetet är en del av ett större forskningsprojekt vid Lunds universitet som handlar om hur hållbart det är att jobba som lärare i Sverige idag. Det leds av Elinor Schad, filosofie doktor och specialist i pedagogisk psykologi på psykologiska institutionen vid Lunds universitet.

Behöver veta vad lärarna tycker

Om ledarskapet brister, ökar stressen hos lärarna, säger Elinor Schad. Foto: Johan Paulin
Om ledarskapet brister, ökar stressen hos lärarna, säger Elinor Schad. Foto: Johan Paulin


Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Fem fokusgrupper bestående av sex till åtta lärare har träffats under tre timmar. Lärarna fick i uppgift att prata om sig själva och relationerna sinsemellan, istället för att prata om relationen till elever, vårdnadshavare eller till samhället i stort.
– Vi  behöver undersöka skärningspunkten mellan lärarens egna behov och organisationens möjlighet att ge stöd, men ofta tittar vi på dokumentationskrav och besvärliga elever, säger Elinor Schad som är ansvarig för studien.

Undersökningen visar att ledarskapet kan vara en resurs, men om det brister ökar det på stressen. Hur mycket stöd får lärarna till exempel när det gäller att hantera elever som inte mår bra. Det är också viktigt vilken inställning till jobbet som uppmuntras. 

Katalin Niklasson undrar vem arbetsgivaren uppmuntrar, de som kan sätta gränser eller de som alltid är tillgängliga.
Katalin Niklasson undrar vem arbetsgivaren uppmuntrar, de som kan sätta gränser eller de som alltid är tillgängliga. Foto:privat.


– Uppmuntrar ledarna dem som alltid är tillgängliga, som kanske är på väg in i väggen istället för dem som är duktiga på att sätta gränser, undrar Katalin Niklasson.

Ständigt tillgänglig

Ett sätt att minska stressen är att fundera över hur fördelningen av arbetsuppgifter ser ut. Idag gör lärare många arbetsuppgifter som inte är läraruppgifter, som att ringa in en vikarie när någon är sjuk. Kraven på flexibilitet ställer också till det.
– Det finns en kultur som säger att man måste vara flexibel och tillgänglig, samtidigt som man ska planera och bedriva undervisning, säger Elinor Schad.

Autonomin kan vara ett hinder

Ny teknologi och nya betygssystem ökar stressen för lärare, säger Olivia Gronowitz.
Ny teknologi och nya betygssystem ökar stressen för lärare, säger Olivia Gronowitz. Foto: privat

Att balansera jobbet och fritiden på ett rimligt sätt är en stor utmaning för många lärare, som inte anser sig  ha tid till återhämtning. Delvis beror det på att lärare  i sitt avtal har tio timmar i veckan som ska utföras i hemmet. Det påverkar deras möjlighet till att sätta gränser mellan arbete och fritid.
– Att ständigt anpassa sig till nya förändringar, som ny teknologi eller ett nytt betygssystem, ökar också stressen, menar Olivia Gronowitz.

Till viss del kan autonomin i läraryrket väga upp kraven. Att kunna vara kreativ och utveckla undervisningen tycker många lärare ger energi, men autonomin kan också vara ett hinder för att jobba på ett hållbart sätt.
– Du bestämmer själv om du vill hålla hårt på dina pauser, eller om man svarar på mejl direkt eller en elevs knackning på dörren, säger Katalin Niklasson.

Tillgängliga lärare blir poppis

Risken är stor att lärarkåren splittras om rektorn inte beslutar vilka riktlinjer som ska gälla på skolan.
– Vissa lärare som alltid är tillgängliga och har mobilen i byxfickan blir jättepopulära, medan de som håller hårdare på sina gränser och tar hänsyn till sina egna behov inte blir lika poppis. Men ska jag verkligen behöva känna mig misslyckad för att jag behöver min paus?  
Elinor Schad skulle önska att rektorerna föreslår tydliga ramar för hur lärarna ska interagera med föräldrar och hur tillgängliga  de ska vara på sina raster. Man kan testa ett nytt arbetssätt under ett läsår och sedan utvärdera.
– Det gäller att rektorn kliver fram och leda sina medarbetare om man ska få med sig alla på tåget.

Ragnhild Larsson

Den farligaste aspekten av tungt fysiskt arbete är ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Foto: Arbetsmiljöverket

Ihållande fysiskt tungt arbete är farligast

Antalet dödsfall som hänger samman med arbetet är långt fler än de cirka 50 arbetsolyckor med dödlig utgång som sker varje år i Sverige. Enligt en kunskapsöversikt från 2019 uppskattas det totala antalet dödsfall orsakade av arbete till över fem tusen per år.

Ihållande fysiskt tungt arbete är den enskilt största riskfaktorn i arbetslivet enligt kunskaps översikten. Det finns forskning som visar att sådant arbete ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det sker på grund av brist på återhämtning i kombination med för låg ansträngning för att förbättra konditionen (Fransson m fl, Stroke, 2016).

Enligt översikten orsakar tungt fysiskt arbete över 1 500 dödsfall om året enbart bland män.

– I arbetslivet är vi inne i ett robottänkande. Många tycks tro att man kan jobba kontinuerligt hela dagen med hög fysisk eller psykisk ansträngning, säger Lisbeth Slunga Lisbeth Slunga Järvholm, en av forskarna bakom översikten. Hon är överläkare på AMM i region Västerbotten och adjungerad professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

Tärande arbete

Att jobba konstant på 35 till 40 procent av sin fysiska maxkapacitet utan återhämtning har negativ effekt och är tärande på kroppen.

– Det viktiga är att tänka över hur man doserar fysisk aktivitet och hur länge den pågår.

– Vi behöver växla mellan aktivitet och återhämtning. Då fungerar vi som bäst på ett långsiktigt hållbart sätt. Det gäller både musklerna och hjärnan, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Hon är medförfattare till två rapporter om arbetsrelaterad dödlighet. Den första handlar om dödligheten i Sverige år 2016, den andra är
en framtidsstudie (Arbetsmiljöverket 2019:3 och 2019:4).

Faktiska dödsfall 2016

Rapporterna bygger på befintlig forskning och offentliga data, till exempel dödsorsaksregistret och SCB:s arbetsmiljöundersökningar. Slutsatserna är baserade på faktiska dödsfall 2016 och en uppskattning av hur många som är orsakade av exponering i arbetet.

– Det nya med rapporterna är att vi utgått från befintlig kunskap om olika typer av exponeringar i arbetslivet i stället för det traditionella att utgå från hur många som avlidit av olika diagnoser, säger hon. Exponeringarna forskarna valt ut är allt från organisatoriska och sociala faktorer till fysikaliska, ergonomiska, kemiska och biologiska.

Kvinnor obeforskade

För dödsfall bland kvinnor med fysiskt tungt arbete är forskningen så mager att forskarna valt att inte uttala sig.

– Vår bedömning är att det behövs mer forskning om kvinnor som har fysiskt tungt arbete.

– Det är oerhört viktigt att forska mer på vad ihållande fysiskt tungt arbete betyder för kroppen och hur arbetet ska utformas för att vara hälsosamt, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Det finns däremot gott om data om vad stress i arbetet betyder för fysisk och psykisk hälsa. Forskarna beräknar att stress och spänt arbete orsakar 772 dödsfall om året, 360 dödsfall bland kvinnor och 462 dödsfall bland män.

Frågan är hur man kan skräddarsy jobben så de blir hälsosamma vid en fysisk belastning under hela arbetsdagen.

Återhämtning minskar dödsfall

Det går att använda samma resonemang för fysiskt tungt arbete som för stress, anser Lisbeth Slunga Järvholm.

– Om man kan få en bättre återhämtning under arbetsdagen skulle det sannolikt sänka antalet dödsfall, säger hon.

Syftet med de båda rapporterna är att de ska ligga till grund för förebyggande arbete.

– Vi behöver självklart ta bort alltför hög exponering från de mest utsatta. Det är också viktigt att sänka de lägre exponeringar som många fler är utsatta för. Det behövs om det ska bli någon större effekt på det totala antalet dödsfall, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Stress ökar mest

Stress i arbetet är enligt forskarna den dödsorsak som kommer att öka mest, främst bland kvinnor. Svårbedömda faktorer vad gäller framtiden är
skiftarbete, motoravgaser, fysiskt tungt arbete, organiskt damm och nanopartiklar. Forskarna tror att dessa exponeringar och antalet dödsfall kommer att ligga på ungefär samma nivå som 2016.

De exponeringar som kommer att minska är passiv rökning, oorganiskt damm, kvartsdamm, svetsrök, buller och joniserande strålning. Enligt forskarna kommer antalet dödsfall på grund av asbest i framtiden att minska radikalt från 268 dödsfall år 2016 ner till ett enda fall om året.

Anna Holmgren