djupt men lätt om användbara resultat i praktiken
Den nya mejselmaskinen vibrerar betydligt mindre än en traditionell. Foto: Hans
–Maskiner måste inte vibrera och ge skador. Det går att konstruera bort problemen, säger Hans Lindell, Swerea IVF. I det nya projektet Noll vibrationsskador vill forskarna ta ett brett grepp och involvera alla slags intressenter.
Forskning med skydd har Hans Pettersson utfört tillsammans med Lage Burström (med ryggen mot), och då funnit risker för hörselskador av vibration och buller.
Buller och vibrationer ger tillsammans ökad risk för hörselskador. Det visar forskare på yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet i en ny studie.
– Det kräver åtgärder som sänkt bullernivå och mer pauser under dagen när man jobbar med vibrerande verktyg, säger Hans Pettersson, doktorand.
Risker för buller och vibrationer är väldigt utbrett
Riskerna med buller och vibrationer står i fokus för Arbetsmiljöverkets aktuella inspektioner över hela landet. Hela 70 procent av 600 besökta arbetsplatser i södra Sverige hade brister i arbetsmiljön.
– Vi har valt att även besöka lite annorlunda branscher där man inte har tänkt på problemet, säger Håkan Rosengren, projektledare. Som arbetsplatser där montörer, stenarbetare, eller de som sköter kyrkogårdar och golfbanor, arbetar.
Forskare ger gruv- och byggarbetare besked om deras oro för hälsan är befogad och om de behöver söka läkare. Och arbetarna skänker, om de själva vill, sina uppgifter till forskarna, för att på sikt få
fler svar på frågor om arbetsmiljö och hälsa. Bengt Järvholm, yrkesmedicinare i Umeå, leder ett
projekt för en ny sorts IT-verktyg på nätet där både forskare och praktiker bidrar med kunskaper.
Maria Albin
Verktygslådan är ett projekt som ska återge företagshälsan kunskap och redskap för insatser mot stress, belastningsskador, hörselskador och andra arbetssjukdomar och – skador. Vissa verktyg ska kunna användas av skyddsombud eller av besökaren under tiden i väntrummet.
– Svensk arbetsmiljöforskning har högt anseende, men företagshälsan har halkat efter när statsbidraget försvann 1993, säger Maria Albin, docent och överläkare på Arbets- och miljömedicin, Lund. Nationella riktlinjer saknas och vetenskaplig metoder är otillräckligt kända.