En färsk utvärdering av hemsidan arbetsmiljöforskning.se visar att sidan har varit framgångsrik och är uppskattad. Läsarna anser att det finns ett mycket stort behov av att kommunicera resultat av arbetsmiljöforskning. De tycker att sidan arbetsmiljöforskning.se är proffsigt gjord och ger en god överblick över forskningen.
Etikett: arbetsmiljöforskning
- Att jämföra affärsnytta är mycket mer effektivt och spännande än att bara räkna pengar, säger Ann-Beth Antonsson. Foto: Anna Holmgren
Affärsnytta intressantare än pengar
– Det finns mycket diskussion om att arbetsmiljö lönar sig. Men det är inte så enkelt att det bara går att räkna i kronor och ören, även om de goda exempel vi hittade verkade ha rätt bra ekonomi, säger Ann-Beth Antonsson, projektledare för Allt om städ, IVL.
Suddspänd. Ögat styr din kropp mer än du tror
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.
Gå på museum och lär vad som gör att man kan må bra på jobbet
Forskning om vad som bidrar till hälsa och ökat välbefinnande på arbetet är temat för en museiutställning som Arbetets museum i Norrköping 2010 tog fram i samarbete med arbetsmiljöforskare och LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
– Vi vill identifiera vilka arbetsplatser som fungerar och vad som är deras framgångsfaktorer – och hur man kan sprida dessa, säger Niklas Cserhalmi, biträdande museidirektör och projektledare.
Arbetsmiljöforskningen når inte ut till dem som behöver resultaten
I sin sista rapport har Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet undersökt behovet av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön. Slutsatsen blir att arbetsmiljöforskningen är ineffektiv eftersom resultaten inte når ut. Behovet av ett sådant centrum är därför stort.
Arbetsmiljöforskning.se
Utgivning tryggad för Arbetsmiljöforskning.se?
Tidskriften Användbart! har fått bidrag för tre år framåt. Den ges ut av Arbetsmiljöforskning.se och har nu fått 720 000 kr från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
– Det här ger en bra grund för utgivningen 2014 till 2016. Användbart! är ett unikt medium, vi är de enda som skriver enbart om forskning på arbetsmiljöområdet, säger Eva Ekelöf, ansvarig utgivare.
Lärande nätverk för företagshälsor
Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet.
Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är
svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där
effektiviseringsivern drar fram. I ett treårigt forskningsprojekt
studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom
företagshälsovården.
Det nya kunskapscentrumet ska utvärdera arbetsmiljöpolitiken och sprida kunskap till arbetsplatserna.
Foto: Anna Holmgren
Regeringen vill ha nytt centrum för arbetsmiljö
Efter många års diskussioner om ett kunskapscentrum för arbetslivsforskning kom den till slut, regeringens utredning om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.
Arbetsgivare och fack var nöjda med utredningen.
Forskarna varnar för att förslaget inte tillräckligt tillgodoser de lokala kunskapsbehoven hos skyddsombud, anställda och företag.
Mikael Forsman stoppar ner en sensor i Lars Hansons smarta tröja. Sensorn känner av ryggens vinkel och en röst talar om när han jobbar felaktigt.
Smarta arbetskläder kan minska belastningsskador
I Sverige beräknas belastningsskador kosta 50 miljoner kronor årligen.
Smarta arbetskläder kan minska problemet avsevärt.
– Tekniken ska minska arbetsskadorna och göra jobbet mer effektivt, säger Lars Hanson, produktionsingenjör på Scania och professor vid Högskolan i Skövde, som är drivande i forskningsprojektet, Smarta textilier för ett hållbart arbetsliv.
Repetitiva och monotona rörelser orsakar många arbetsrelaterade belastningsskador som leder till sjukskrivning och förtidspensioneringar. Värst utsatta är de som arbetar med tunga, repetitiva uppgifter, till exempel inom industrin, vården och transportsektorn.
Skadorna beror på dåligt designade arbetsplatser och anställda som använder ergonomiskt felaktiga tekniker. På Scania är fordonsmontörerna en utsatt grupp.