Författare: Mats Utbult

Christian Smith, robotforskare på KTH. Christian Smith, robotforskare på KTH.

Nya fiffigare robotar minskar risker

Nya typer av robotar klarar mycket mer än tidigare. De blir fler och fler även utanför industrin, på byggen och inom handel, vård, omsorg och skola. Det här påverkar arbets­miljön för många, på kort och lång sikt.

Robot­forskaren Christian Smith ser många möjliga förbättringar, men också vissa risker.

Plåtniklas och hubotar – robotar som vandrar runt med armar och ben – fanns länge bara i filmens och leksakernas värld. Nu börjar de komma i robotföretagens utvecklingslabb.

De som följer Kemiguidens handfasta råd lever upp till föreskrifterna, även om de inte förstår vad det står där, säger Ann-Beth Antonsson. (Foto: Mats Utbult)

Man kan komma långt med grov uppskattning

– På många småföretag upp­lever man att det är svårt att jobba med kemiska risker. Och om man inte klarar av att bedöma riskerna, kan man faktiskt utsättas för farliga ämnen i farliga halter, säger AnnBeth Antonsson, som har utvecklat verktygen Kemi­guiden och Kemirisk.

Om man med ett beräkningsverktyg närmar sig risknivåer måste man göra riktiga mätningar.

Nyttiga verktyg som kräver kunskap och försiktighet

För att få en uppfattning om hur det ser ut med kemiska hälsorisker på arbetsplatsen kan man ha nytta av beräkningsverktyg som bygger på modeller av verkligheten. Men det gäller att användaren har kunskap om verktygen. Man måste veta något om det man ska beräkna. Och de fungerar bättre och sämre inom olika områden. Det menar yrkes­hygieniker Håkan Tinnerberg, som lett en rad studier om flera olika verktyg.

 

Faktiska mätningar av farliga ämnen, som här på ett varv, är svårare, dyrare och tar mycket mer tid än att använda beräkningsverktyg som Stoffenmanager. (Foto: Ing-Marie Andersson)

Beräkna kan bli billigare, enklare och oftare än att mäta

Med det nederländska verk­tyget Stoffenmanager kan man få en uppfattning om nivån på farliga ämnen i luften, mycket enklare och billigare än med faktiska mätningar. Det menar forskaren Ing-Marie Andersson som har studerat erfarenheterna av verktyget. Hon hoppas att det kan få en spridning också i Sverige.

Företaget DS Smith, som tillverkar förpackningar av wellpapp, använder Stoffenmanager sedan tre år.

Bra med snabbt svar om hygieniska gränsvärden

– Det här har gjort kemikaliehanteringen så mycket enklare, säger Satu Moilanen Lambeth, miljökoordinator på DS Smiths wellpappersfabrik i Mariestad, där de har använt Stoffenmanager i tre år.
I stället för att mäta på plats ute i fabriken, lägger hon in uppgifter om kemikalierna och hur de använder dem, och får snabbt svar av programmet.

Den här metoden för att bedöma risker ingår inte bland dem som beskrivs i artikeln: "Luktar det inte illa är det inte farligt." Från en kampanj mot farliga myter inom arbete och hälsa, som Rigas medicinska universitet genomfört.

Tre sätt att få underlag för att bedöma risker

För att komma igång med att riskbedöma farliga ämnen behöver många mindre företag hjälp med att ta fram underlag.

Tre svenska forskargrupper har arbetat med två verktyg, Stoffenmanager och Kemirisk, som de hoppas ska vara billigare och enklare, och därför gå att använda oftare än de traditionella mät­ningarna.

 

förskolebarn Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham

Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna

På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.

Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.

För de behövs.

Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.

Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.

Film om vibrationsskador Foto: CAMM/HINTA I filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke. Foto: CAMM/HINTA

Med film och podd för att nå ut till unga

Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets-­ och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.

Hälsosam yrkesdebut genom ”välinformerade val”

För ett par år sedan arbetade Marina Jonsson med ”Hälsosam yrkesdebut”, en undersökning vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm om medicinsk studie- och yrkesvägledning, som ett sätt att förebygga att ungdomar drabbas av ohälsa.

Nu är hon ansvarig för ”Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker, som via nätplatsen jobbafrisk.se stödjer den här formen av förebyggande arbete.

Marina Jonsson är allergisamordnare och forskare. Till CAMMs patientmottagning har ungdomar som utbildat sig till exempelvis djurskötare och bagare sökt sig för att få arbetsrelaterade hälsoproblem, en del redan under utbildningen. En återkommande orsak har varit allergi, som man kände till redan innan, men som ingen hade tagit upp det med eleverna inför valet av utbildning.

EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen

Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet runtom i Europa.

Farliga ämnen ligger bakom en betydande andel av alla arbetssjukdomar.

Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.

Framstegen med att minska arbetstagares exponering för farliga ämnen har varit ytterst små på senare år.

Det är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) som står bakom denna bekymmersamma beskrivning av läget. Byrån gör det i sin presentation av EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt”, som pågår under åren 2018–19 i över 30 länder. Faktaruta om farliga ämnen finns sist i artikeln.

Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker att forska om, som biodiesel och nanoteknik.

Luften har blivit renare, men vi kan inte andas ut

Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel.

Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många.

Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda.

Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.

Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40  år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.

 

Västlänken byggs Många underentrenörer, och yrkesgrupper,  delar den hela tiden förändrade arbetsmiljön på bygg- och anläggningsarbetsplatser - på bilden Västlänken Foto: MBargo, Wikipedia

Byggets myller kräver annorlunda grepp

Hur i hela friden gör man med arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats som inte ser ut idag som den såg ut igår, och inte heller som den kommer att se ut imorgon? 

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.

Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.