Kommer handläggarsystem byggda på AI ta hand om de enkla besluten, och människan bara de svåra? (Foto: Gorodenkoff)
Automatisering och artificiell intelligens kan underlätta arbetet, men många är överoptimistiska och undervärderar de risker som också finns. Det hävdar Åsa Cajander, professor i människa-maskininteraktion vid Uppsala universitet.
Hur kan man upptäcka tidiga varningssignaler om utmattningsreaktion? Finns det risk för att vi åldras för tidigt i våra hjärt- och kärlsystem på grund av de mycket små partiklarna i den nya nanotekniken? Det är några av många viktiga frågor som lundensiska forskare inom medicin och teknik forskar tillsammans om. Maria Albin och Mats Bohgard vid forskningscentrum för ”Medicin och teknologi för arbetsliv och samhälle” berättade om detta vid Arbetsmarknadsdepartementets årliga konferens om arbetsmiljöforskning.
Forskare ger gruv- och byggarbetare besked om deras oro för hälsan är befogad och om de behöver söka läkare. Och arbetarna skänker, om de själva vill, sina uppgifter till forskarna, för att på sikt få
fler svar på frågor om arbetsmiljö och hälsa. Bengt Järvholm, yrkesmedicinare i Umeå, leder ett
projekt för en ny sorts IT-verktyg på nätet där både forskare och praktiker bidrar med kunskaper.
Forskning om vad som bidrar till hälsa och ökat välbefinnande på arbetet är temat för en museiutställning som Arbetets museum i Norrköping 2010 tog fram i samarbete med arbetsmiljöforskare och LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
– Vi vill identifiera vilka arbetsplatser som fungerar och vad som är deras framgångsfaktorer – och hur man kan sprida dessa, säger Niklas Cserhalmi, biträdande museidirektör och projektledare.
Under fem år, 2003-2007, inträffade tio vägarbetsolyckor per månad, i genomsnitt. Kampanjer för lägre farter vid vägarbeten kan hjälpa för en tid, ibland. Men vägarbetarna tycker det är bättre när man leder om trafiken.
– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av.
Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning.
Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.
Möte praktiker - forskare
Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.
Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.
– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.
På Södra Cell i Mönsterås har de arbetat mycket och länge för att få så hälsosamma skiftarbetstider som möjligt.
– Visst kan det vara hälsosamt att få långa ledigheter och den återhämtning som det ger. Men risken är att skiftarbetet blir för komprimerat, säger Percy Schiöld, HR-specialist på Mönsterås massabruk med bakgrund som ordförande i Pappersklubben. Han har arbetat med skiftarbetsfrågor under lång tid.
Arbete dygnet runt i pappers- och massaindustrin - hur gör man skift med minst hälsorisker? Foto: Jan Nordström
Hur man förlägger arbetstiden har blivit en tydligare arbetsmiljöfråga. I pappers– och massaindustrin har Industriarbetsgivarna och facken länge arbetat partsgemensamt om skiftarbete och hälsa. Och de har gjort det i ett nära samarbete med forskare.
Forskning visar på många risker med skiftarbete, allt från hjärt–kärlsjukdomar till diabetes. Nattarbete är oundvikligt i vård och omsorg, transporter och processindustri, men går att utforma på olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår fast: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”.
Svetsare tillhör riskgrupperna i arbetslivet när det gäller nanoämnen. Foto: Jason Conlon
Efter tolv års dansk forskning om nano och arbetsmiljö törs professor Ulla Vogel slå fast: På många arbetsplatser är nanomaterial en okänd arbetsmiljörisk, som kan leda till
cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
Men forskarna har också hoppfulla resultat: En del farhågor var ogrundade – och det går att minska riskerna på samma sätt som man minskar damm.
Det behövs särskilda gränsvärden för ämnen i nanostorlek! Detta är forskare i Lund och Köpenhamn eniga om. Men de två grannländernas arbetsmiljöverk tycker olika.
I Danmark arbetar forskare med att ta fram gränsvärden för tre nanomaterial för Arbejdstilsynet, som även har en vägledning för nano i arbetsmiljön.
På svenska Arbetsmiljöverket anser man att varken gränsvärden eller föreskrifter behövs.
Danska arbetsmiljöverkets nanovägledning
Arbetsgivare och fack i Danmark har gemensamt krävt att arbetsmiljömyndigheten Arbejdstilsynet ska ta itu med de nya riskerna med nanomaterial på arbetsplatserna. Det är en direkt följd av att arbetsmiljöforskare har kunna visa att riskerna verkligen finns.
Första steget var en vägledning, från Arbejdstilsynet, en ”AT–vejledning”, om hur man ska förebygga hälsorisker för dem som arbetar med tillverkade nanomaterial.