Det finns fortfarande väldigt lite forskning som kopplar ihop klimatet och kneget! Det är ett huvudbudskap i en rapport om den gröna omställningen och arbetslivet, som samtidigt pekar ut spännande forskningsfrågor.
Författare: Mats Utbult
Forskning om återvinning bland annat av elektronik har fått stöd av Forte och Formas. Foto: Roland Cox
Forskning på G om grönare arbetsliv
Forte och Formas har sjösatt ett program med tio projekt som ska fylla kunskapsluckor när det gäller den gröna omställningen och arbetslivet. Programmet startade hösten 2021, projekten är vanligen treåriga och får mellan två och fem miljoner kronor var.
Bygg- och fastighetssektorn står för 20 procent av landets växthusgasutsläpp.
Rättvisa krävs för hållbar omställning
– Det finns tre ben för att en grön omställning ska fungera: ekonomin, miljön och rättvisan. Får vi inte en tydligt rättvis omställning, blir den inte hållbar. Och inom återbruk hotas den av bristande kunskaper om miljö och arbetsmiljö
Det säger Johan M Sanne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Aktivt destruktivt ledarskap innebär att anställda uppfattar chefen som arrogant, orättvis och otrevlig.
När chefen beter sig destruktivt
Chefer vill oftast väl! Ofrivilligt hemfaller många ändå till ett destruktivt ledarskap, till men för de anställdas arbetsglädje, motivation och i värsta fall hälsa. Men detta går att förebygga och åtgärda.
Det säger Maria Fors Brandebo, forskare på Försvarshögskolan. Hon har varit med om att utvecklat ett verktyg, Destrudo, som underlättar att upptäcka ledarskap som skadar.
Titta in i Chefoskopet
De som vill ta itu med att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar, kan få stöd av verktyget Chefoskopet. Partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv har tagit fram det i samarbete med forskarna i Chefiosprojektet.
Verktyget består av två huvuddelar:
- En kunskapsdel med bland annat intervjuer med forskare i korta faktafilmer och poddar. I en ledningsgrupp kan man gemensamt gå igenom kunskapsdelen för att skapa samsyn och gemensamma begrepp för hur man ser på chefer och deras förutsättningar.
- En metoddel innehåller metoder för att kartlägga chefers vardag, och stöd för analys och dialog om hur man kan utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.
Chefoskopet är fritt tillgängligt för alla: chefoskopet.suntarbetsliv.se.
Erik Berntson undersöker hur chefernas arbetsvillkor påverkar de underställdas arbetsmiljö. (Foto Mats Utbult
Chefers villkor påverkar allas arbetsmiljö
Chefer kan ha väldigt olika förutsättningar, som antalet underställda och stöd för administrativa uppgifter – och detta påverkar förstås chefens arbetsmiljö. Men påverkar det också medarbetarnas sjukfrånvaro, arbetslust och vilja att stanna kvar? Det undersöker Erik Berntson och hans forskarkollegor.
Många underentrenörer, och yrkesgrupper, delar den hela tiden förändrade arbetsmiljön på bygg- och anläggningsarbetsplatser - på bilden Västlänken Foto: MBargo, Wikipedia
Byggets myller kräver annorlunda grepp
Hur i hela friden gör man med arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats som inte ser ut idag som den såg ut igår, och inte heller som den kommer att se ut imorgon?
Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.
Intill varandra arbetar anställda från olika företag och olika yrkesutövare. Vilka företag som befinner sig på arbetsplatsen kan skifta från vecka till vecka.
Hälsosam yrkesdebut genom ”välinformerade val”
För ett par år sedan arbetade Marina Jonsson med ”Hälsosam yrkesdebut”, en undersökning vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm om medicinsk studie- och yrkesvägledning, som ett sätt att förebygga att ungdomar drabbas av ohälsa.
Nu är hon ansvarig för ”Hälsosamt inträde i arbetslivet”, Hinta, ett nätverk med landets alla femton arbets- och miljökliniker, som via nätplatsen jobbafrisk.se stödjer den här formen av förebyggande arbete.
Marina Jonsson är allergisamordnare och forskare. Till CAMMs patientmottagning har ungdomar som utbildat sig till exempelvis djurskötare och bagare sökt sig för att få arbetsrelaterade hälsoproblem, en del redan under utbildningen. En återkommande orsak har varit allergi, som man kände till redan innan, men som ingen hade tagit upp det med eleverna inför valet av utbildning.
I filmen om vibrationsskador berättar arbetare om hur de drabbats av arbetsskador – som en ung billackerare som kanske måste lämna sitt yrke.
Foto: CAMM/HINTA
Med film och podd för att nå ut till unga
Hur ska man nå ut till ungdomar med forskningsbaserad kunskap om arbetsmiljörisker? Vid Arbets- och miljömedicin i Örebro bestämde de sig för att höra vad eleverna vid yrkesprogrammen själva ville ha. Resultatet blev en film som nu ligger på Youtube, tillgänglig för såväl gymnasier som praktikarbetsplatser.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
Mer arbetsglädje får fler äldre att stanna
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
EU kampanjar för säkrare hantering av farliga ämnen
Ett oacceptabelt stort antal arbetstagare utsätts för farliga ämnen på arbetet runtom i Europa.
Farliga ämnen ligger bakom en betydande andel av alla arbetssjukdomar.
Det råder en allmän brist på medvetenhet om vad farliga ämnen är, hur vanligt förekommande de är på arbetsplatser och vilka risker de medför.
Framstegen med att minska arbetstagares exponering för farliga ämnen har varit ytterst små på senare år.
Det är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) som står bakom denna bekymmersamma beskrivning av läget. Byrån gör det i sin presentation av EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt”, som pågår under åren 2018–19 i över 30 länder. Faktaruta om farliga ämnen finns sist i artikeln.
Mats Bohgard har sett många förbättringar under sin tid som forskare. Men det kommer hela tiden nya saker
att forska om, som biodiesel och nanoteknik.
Luften har blivit renare, men vi kan inte andas ut
Kampen mot farliga ämnen i arbetet är inget avslutat kapitel.
Det kommer hela tiden nya ämnen och material, som orsakar långsiktiga hälsoproblem för många.
Allt fler olika typer av arbetsplatser är berörda.
Och gamla problem som man trodde var historia kommer tillbaka, som kvartsdamm och asbest.
Det säger forskaren Mats Bohgard, som i över 40 år har forskat om rök, damm och andra luftföroreningar i arbetsmiljön.