Varje år dör drygt 40 anställda på sina arbetsplatser. En av dem som inte kom hem från jobbet var en signalman som klämdes ihjäl i en olycka på ett pappersbruk i Piteå för två år sedan. Dödsolyckor på arbetsplatser utreds som arbetsmiljöbrott, men det är få som fälls.
Efter dödsolyckan i Piteå, då signalmannen klämdes ihjäl i samband med ett växlingsarbete, åtalades både arbetsgivaren Green Cargo, pappersbruket Smurfit Kappa och lastbilsföraren. Olyckan skedde på en obevakad järnvägsövergång inne på fabriksområdet en tidig morgon, hösten 2019. Det fanns varken ljus- eller ljudsignal eller bommar där vägen korsade järnvägen. För att göra sitt jobb stod mannen på ett trappsteg längst bak, utanpå tåget som backades fram. Det var mörkt och lastbilsföraren såg inte att tåget kom utan körde rakt på.
Tingsrätten friade – prövas i hovrätten
Två år efter olyckan prövades fallet i tingsrätten. Åklagaren Christer B Jarlås vid Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål hade yrkat på företagsbot för Green Cargo och Smurfit Kappa. Men både företagen och lastbilsföraren friades.
Tingsrätten menade bland annat att det inte finns tillräckligt tydliga föreskrifter om att Green Cargo skulle ha försett godstågets bakre ände med ljus eller ljudsignal. Enligt domstolen fanns det inte heller något som säger att Smurfit Kappa hade behövt förse plankorsningen med signal.
Nu har Christer B Jarlås överklagat domarna mot Green Cargo och Smurfit Kappa till hovrätten.
– Självklart måste en arbetsgivare göra allt som går för att inte arbetare ska skadas och dö på jobbet. I det här fallet är det tydligt att man inte kan arbeta på det sätt som man gjorde – man kan inte backa ett tågsätt utan ljus som markerar att tåget kommer. Det är ett exempel på att Green Cargo inte hade gjort allt man kunde, säger han.
Att företagen friades är i sig inte ovanligt. Det är generellt svårare att få fällande domar vid arbetsmiljöbrott än i andra brottmål, menar Christer B Jarlås.
– Frekvensen fällande domar är omkring 90 procent i vanliga brottmål. Men när det handlar om arbetsmiljöbrott så är det bara 50-60 procent fällande domar.
En anledning till det är, enligt Christer B Jarlås, att domstolarna inte är tillräckligt kunniga på området.
– Vi har ju, till skillnad från vid andra brott, en expertmyndighet – Arbetsmiljöverket – som gör väldigt omfattande och bra utredningar som lämnas vidare till åklagare och polis. Sedan är det specialutbildade poliser och åklagare som arbetar med ärendena. Det finns också många advokater som är specialister på arbetsmiljörätt. Men domstolarna är de samma som för andra brott, vilket innebär att de är minst kunniga i rättskedjan. Därför blir det ibland inte så bra domar.
Stor förändring på arbetsplatser
Christer B Jarlås tycker också att arbetsmiljörätten behöver förändras. Arbetsplatser i dag ser väldigt annorlunda ut jämfört med när arbetsmiljölagen kom till, för ungefär 50 år sedan.
– Då var det enklare, med ett bolag som hade ansvaret för en arbetsplats. I dag kan det handla om 50 olika bolag som är inblandade på samma arbetsplats. Och då blir det svårt i ansvarsdelen, eftersom arbetsmiljölagstiftningen bygger mycket på vem som är ansvarig. Det gör att det i dag blir ganska lätt för ett bolag att komma undan ansvaret.
En förändring till det bättre skulle vara om arbetsmiljölagarna samlades i en egen balk i lagstiftningen, tycker Christer B Jarlås. I dag är reglerna utspridda vilket gör det snårigt för domstolarna.
– Det räcker inte att läsa arbetsmiljölagen, utan man måste gå både till brottsbalken och till Arbetsmiljöverkets författningar för att reda ut ansvarsfrågan. Det är klumpigt och ineffektivt.
Text: Anna Hjorth