Arbetsmarknadens parter är inte nöjda med Arbetsmiljöverkets rapport om hur en kunskapsfunktion om arbetsmiljöforskning ska se ut.
– I rapporten vill man mera förstärka det som Arbetsmiljöverket redan gör. Vi ser forskningen som en bredare fråga som bör ligga utanför Arbetsmiljöverket och deras tillsyn, säger Jana Fromm, handläggare på TCO.
Det är ingen nyhet att både forskarna själva och parterna på arbetsmarknaden gång på gång har efterlyst ett centrum för arbetsmiljöforskningen. Redan det kunskapsråd för arbetsmiljöforskning som fanns under förra mandatperioden gjorde en egen utredning om hur ett sådant centrum skulle kunna se ut. En annan aktör som efterlyst en central funktion är till exempel Industrirådet, som består av arbetsgivare och arbetstagare inom industrin. Rådet vill se ett fristående institut. Även forskarna själva har börjat bilda lokala kunskapscentra för att hålla sig bättre informerade om forskningen och resultaten.
Regeringen föll till sist till föga och gav i höstbudgeten Arbetsmiljöverket i uppdrag att undersöka hur Arbetsmiljöverket ska kunna utveckla en sådan kunskapsfunktion. Verket fick dessutom två miljoner kronor extra för att börja arbeta med att nyttiggöra forskningens resultat. Verkets rapport kom i början av februari. Verket behöver minst 17 miljoner kronor om året men ännu hellre 25 miljoner kronor för uppdraget.
Fyra ministrar
I rapporten beskrivs de nya uppgifterna som att bevaka och samla in arbetsmiljöforskningens aktuella och mest angelägna resultat, både i Sverige och utomlands, att bevaka behovet av kunskap och att ta fram kunskapssammanställningar. Verket vill underlätta för forskare och arbetsmiljöaktörer att nå varandra, och se till att forskningsresultaten når ut till arbetslivet. Verket väljer bort att ha databaser, register över forskargrupper och biblioteksservice.
Brevet från arbetsmarknadens parter är ställt till fyra ministrar, Hillevi Engström på arbetsmarknadsdepartementet, Anders Borg, finans, Jan Björklund, utbildning, Ulf Kristersson, social. Parterna är inte nöjda med Arbetsmiljöverkets förslag. Brevet ställer krav liknande de Industrirådet tidigare presenterat.
– Inför vårbudgeten vill vi understryka att ambitionsnivån är för låg i Arbetsmiljöverkets rapport. Vi efterlyser samma nivå som den Kunskapsrådet presenterade. Framför allt gäller det att upprätthålla och underhålla register och databaser, säger Jana Fromm.
Dessa gäller publikationsdatabaser, databaser om forskningsprojekt och forskargrupper. Parterna vill också att ett kunskapsråd ska säkerställa att det finns högskoleutbildningar och kompetens inom arbetsmiljöområdet, som till exempel kunskapsförsörjning inom företagshälsovården. Ett centrum ska också stödja forskningen inom angelägna arbetsmiljöområden och föra en dialog med finansiärerna om vilka satsningar som behövs.
– Vi vill också att ett kunskapscentrum ska ligga hos en oberoende part, som ett universitet, en högskola eller en befintlig forskningsmyndighet. Arbetsmarknadens parter ska ges möjlighet till inflytande, poängterar Jana Fromm.
Flera departement måste samordna sina insatser när det gäller arbetsmiljön. Finansieringen måste bli långsiktig och parterna föreslår att regeringen omfördelar det nuvarande bidraget till företagshälsovården, som är 550 miljoner kronor om året. Mindre än hälften av bidraget utnyttjades under 2010.
Eva Ekelöf