Forskningsområde: Möte & utbyte

Forskningskommunikation
Palle Urbeck vill konkurrera med god arbetsmiljö mot Kina och Indien

Nordiskt arbetsmiljömöte om risker med klimatet och för migranter

Det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet synade klimatförändringar med tekniska, sociala och medicinska ögon för att finna gemensamma yrkeshygieniska, medicinska och psykosociala synfält. Även migrationsanställdas usla arbetsvillkor och EU:s  arbetsmiljömål kom upp.

– Att samla flera discipliner för att se på riskerna utifrån en helhet ger en bättre förståelse av arbetsmiljön, säger Mats Bohgard, professor vid Ergonomi och aerosolteknik, Lunds tekniska högskola.

Ett projekt vid KTH om styckare handlar om att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna.

Ny användbar forskning om arbetsmiljö

– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.

Arbetsmiljöforskningen når inte ut till dem som behöver resultaten

I sin sista rapport har Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet undersökt behovet av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön. Slutsatsen blir att arbetsmiljöforskningen är ineffektiv eftersom resultaten inte når ut. Behovet av ett sådant centrum är därför stort.

Möte praktiker - forskare

”Experterna vet mer än andra – men bara inom smalt område”

Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker.

Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.

– Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha
respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa
annat och visa ödmjukhet.

Byggarbetsgivarnas arbetsmiljöexpert forskar om hälsofrämjande arbete

– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av.
Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning.
Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.

”Forskarna själva måste engagera sig i att föra ut sin forskning”

Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.

Svar på nätet om vibrationer blir ett stöd för både arbetare och forskare

Forskare ger gruv- och byggarbetare besked om deras oro för hälsan är befogad och om de behöver söka läkare. Och arbetarna skänker, om de själva vill, sina uppgifter till forskarna, för att på sikt få
fler svar på frågor om arbetsmiljö och hälsa.   Bengt Järvholm, yrkesmedicinare i Umeå, leder ett
projekt för en ny sorts IT-verktyg på nätet där både forskare och praktiker bidrar med kunskaper.