Flygplan

Unik studie om flygplanslastares arbetsmiljö nu färdig

2012-06-28

Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.

– Vi har inte bara kartlagt hur en flygplanslastare arbetar utan också undersökt arbetsvillkoren runt omkring, till exempel sambandet mellan organisatoriska och psykosociala förhållanden och arbetet. Vi kan nu jämföra arbetsmiljön med andra branscher och på så sätt få ett större sammanhang, poängterade Svend Erik Mathiassen, professor från Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han har varit forskningsledare för projektet

Resultatet visar att lastarna får höga siffror, också i jämförelse med andra yrken, när det gäller upplevda besvär i ländrygg ( 71 procent de senaste 12 månaderna), besvär i skuldror och axlar ( 60 procent) och i handleder, händer och nacke ( 45 procent de senaste 12 månaderna).

De mest belastande arbetsmomenten var att lasta och lossa i lastutrymme utan hjälpmedel, att skjuta och dra lastade bagagevagnar utomhus vintertid och att lasta och lossa mellan vagn och lastrum utan lastband.

 

Finns inga hjälpmedel

Hjälpmedlen har en avgörande betydelse. När lastarna använde hjälpmedel, som ”sliding carpet” inuti flygplanet och ”rampsnake”, som för bagaget på band in i flygplanet, nästan halverades upplevelsen av att arbetet var belastande för olika delar av kroppen. Men hjälpmedel finns inte överallt och används inte alltid.

På frågan varför hjälpmedlen inte användes svarade många, 34,9 procent, att de inte var tillgängliga, att de var trasiga svarade 34,4 procent och att det tar längre tid med dem, svarade 34 procent.

Undersökningen om de psykosociala arbetsförhållandena visade att lastarna var ganska missnöjda med ledarskap, inflytande och socialt stöd från chefer och kollegor i förhållande till andra yrken.

Återhämtningen mellan tunga arbetspass är viktig. Nästan en tredjedel av tiden gick åt till paus i själva produktionen, medan de tyngsta arbetspassen tog cirka 10 procent av tiden.

– Man kan inte springa ett 100 meterslopp hela dagen. Man måste pusta ut emellan, förklarade en deltagare på slutseminariet.

Mätningar av kroppens rörelser visade att det finns många riskfyllda arbetsmoment i en lastares arbetsdag.

– Finns det enskilda arbetsmoment som innebär en skaderisk måste de naturligtvis tas bort. Men med bra hjälpmedel och bra arbetsställningen går det att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Vi behöver måttliga rörelser och belastningar för att må bra, förklarade Svend Erik Mathiassen,

 

Mer utbildning

Hur får man då alla att använda de hjälpmedel som finns? Under seminariet diskuterade deltagarna de frågorna.

– Det ska vara rätt hjälpmedel till rätt arbete. Vi behöver containrar som går att öppna, lyfthjälpmedel i sorteringen och att vi kan lära av varandra i de olika skiften. Somliga skift funkar bra, andra inte, påpekade Dan Holmberg, skyddsombud inom Transport.Dan HolmbergDan Holmberg

Han efterlyste mer utbildning i ergonomi, även för vikarier och inhoppare.

För att få alla att följa regler om risk och säkerhet och att anmäla tillbud behöver man jobba med attityderna i arbetsgrupperna, lastarna behöver få tydlig information om reglerna och om hur anmälningar går till och se till att det finns uppföljningar.

Studien om flygplanslastarnas arbetsmiljö är unik – dels för att initiativet kom från lastarna själva, dels för att branschen varit ett oumbärligt stöd i genomförandet av studien. Forskarna har arbetat parallellt med arbetsgrupper, som handlat om arbetsorganisation, fysiska och psykiska belastningar, hjälpmedel och utbildningar. Dessutom är studien unik internationellt därför att det inte tidigare gjorts en sådan noggrann studie av lastarnas arbetsmiljö.

Slutrapporten är klar i juni månad och sedan är projektet avslutat. En ny ansökan för stöd med själva implementeringen av forskningsresultaten är inlämnad till AFA Försäkring