Det här projektet ska bland annat studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön. Foto: Hjärt- och lungfonden

Ett helhetsgrepp mot hjärt- och kärlsjukdomar

Att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar i arbetslivet står i fokus för en femårig studie vid Karolinska Institutet (KI). I denna studie tar forskarna ett helhetsgrepp. De vill undersöka hur en rad olika fysiska och kemiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar.

 

Jenny Selander Foto: Anna Holmgren

– Vi vill ta reda på vilka risker i arbetsmiljön vi behöver begränsa för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom i samhället, säger projektledaren Jenny Selander, som är forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska institutet.

Detta projekt handlar om att studera samverkan mellan en rad faktorer i arbetsmiljön såsom buller, luftföroreningar, vibrationer, fysiskt ansträngande arbete och temperatur.

– Tidigare har forskare ofta studerat en faktor i taget och hur den påverkar risken för hjärt-och kärlsjukdomar. Men vi har sett att dessa faktorer samvarierar väldigt mycket, säger Jenny Selander.

Studerat samverkan

Hon har själv studerat samverkan av olika faktorer på arbetet och i boendet när det gäller risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det visade sig att risken för hjärtinfarkt var dubbelt så hög bland dem som både var utsatta för trafikbuller hemma, yrkesbuller och hade psykiskt ansträngande arbete. Vardera faktor för sig gav en betydligt lägre risk, säger hon.

Senare har hon breddat hon sin forskning till flera faktorer. Hon har undersökt samverkan mellan boendemiljö, buller, en rad kemiska och fysikaliska föroreningar i arbetsmiljön och i vilken grad de samverkar till hjärt- och kärlsjukdomar.

Skillnader mellan könen

En annan viktig fråga i projektet är om riskerna för hjärt- och kärlsjukdom ser olika ut för män och kvinnor.

– Många studier kring fysikaliska och kemiska arbetsmiljörisker har enbart tittat på män och man har tidigare ofta plockat bort kvinnor ur studier, eftersom de varit för få för att kunna studera. säger Jenny Selander.

– Vi vill titta på kvinnor eftersom fler kvinnor numera väljer att jobba i mansdominerade yrken, och vi vet att dessa yrken är mer utsatta för fysikaliska och kemiska arbetsmiljörisker.

Man kommer också att studera hur gravida kvinnors kärl och hjärtan påverkas av arbetsmiljön.

– Riskerna för gravida har vi väldigt lite kunskap om i dagsläget, säger Jenny Selander.

Vad betyder livsstilen?

Det är känt att livsstil som till exempel rökning, alkohol och matvanor är bidragande orsaker till hjärtproblem. Frågan är vad det betyder. Kanske hjärtproblem beror på livsstil, inte på arbetsmiljön?

– I Sverige har vi en unik möjlighet med vår statistik att justera för faktorer i livsstil. I våra befolkningsregister finns det statistik över BMI, rökning, utbildningsnivå, inkomst och andra faktorer som ger socioekonomiska data, säger Jenny Selander.

I en riksomfattande epidemiologisk studie kommer forskarna att göra ett registeruttag på den arbetande befolkningen som de matchar mot andra register med data för till exempel individers rökning och övervikt.

Mäter yrkesgrupper

I projektet jämför forskarna yrkesgrupper. Då använder de så kallade jobbexponeringsmatriser, JEM. Dessa är ett sätt att klassa exponering av yrkesgrupper i stora undersök­ningar. I JEM-matriserna har forskarna samlat tidigare mätningar av buller, luftföroreningar, och fysiskt tunga arbeten för olika yrkesgrupper.

Ett exempel är buller. Forskarna har samlat bullermätningar från många olika arbetsplatser och sammanställt ett medelvärde för yrkesbuller för varje yrkesgrupp. Förskolärare, till exempel, exponeras i genomsnitt för 80 decibel i sitt arbete.

– Medelvärdet av exponering för varje yrke kopplas på registeruttaget av hela den arbetande befolkningen. Då kan vi studera oexponerade och exponerade grupper och jämföra olika yrkesgruppers risker, säger Jenny Selander.

Statistiken forskarna har tillgång till innehåller data från 1950-talet och fram till idag.  De flesta mätningarna är från 1970-talet.

– Visserligen mäter man inte lika mycket på arbetsplatserna numera, men det finns värden också från dagens arbetsplatser.

Nationella yrkesmatriser

Forskarna kommer att ta fram nya yrkesmatriser för vibrationer och temperatur. De har byggt ihop alla matriserna nationellt i det de kallar SWEJEM för att se hur de olika faktorerna samverkar.  Finland gör liknande nationella matriser, liksom Danmark.

I Norden finns starka avidentifierade heltäckande befolkningsregister, som är unika i världen.

– I Norden har vi unika register. Den forskning vi bedriver här kan man inte göra i USA, övriga Europa eller Asien. I Norden kan vi se hur människors egna val påverkar risken för insjuknande och vi får bra och starka resultat, säger Jenny Selander, som hoppas på ett framtida samarbete med forskare i de andra nordiska länderna.

I den aktuella studien använder forskarna data från tre nationella statistiska grupper, så kallade kohorter. ( Kohort är beteckning på en grupp individer med gemensamma kännetecken, till exempel födelseår, kön mm.)

970 000 gravida kvinnor

En av dessa kohorter består av 970 000 yrkesarbetande gravida kvinnor, en kohort består av 50 000 män som följts sedan 1950-talet fram till idag, och en kohort utgörs av 10 000 arbetare, män och kvinnor, som svarat på frågor om sin hälsa och arbetsmiljö. Kring dessa kohorter byggs även data från hela den arbetande befolkningen i Sverige på totalt ca 6,5 miljoner personer.

– Det behövs stora grupper när man ska studera hur flera olika arbetsmiljöfaktorer samverkar och när man skall justera för livsstil och andra bakgrundsfaktorer. För min del tror jag att livsstil bara påverkar sambandet mellan yrkesexponering och hjärt-kärlsjukdom lite, och jag tror vi kan visa det i vår studie, säger Jenny Selander

Fältstudie i byggbranschen

Den andra delen av projektet är en fältstudie av hur exponering för buller och kvartsdamm påverkar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Studien ska ske i byggbranschen.

– I en fältstudie kan man för varje individ mäta de direkta effekterna av exponering. Det kan man inte i en epidemiologisk studie, säger Jenny Selander.

Forskarna kommer att följa ett par hundra byggnadsarbetare och mäta olika markörer i blodet, som visar på risk för framtida hjärt- och kärlsjukdomar.

Deltagarna i fältstudien kommer att ta prover före och efter semestern och tre månader in i arbetet assisterade av en sjuksköterska och två yrkeshygieniker från CAMM, Centrum för arbetsmiljöforskning i Stockholms läns landsting.

– Vi mäter bland annat om blodtrycket förändras vid buller i arbetsmiljön.

Tidigare forskning har visat att buller kring flygplatser ger en blodtrycksförändring. Även under sömn skedde en blodtrycksstegring.

I fältstudien kommer forskarna också att mäta om kvartspartiklar i arbetsmiljön ger en ökad mängd av hjärt- kärlrelaterade markörer i blodet.

Förebyggande åtgärder

Syftet med hela projektet är att ge ett bättre underlag för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi vill komma fram till nya rekommendationer som myndigheter och företagshälsovård kan använda sig av i i utvecklingen av det förebyggande arbetet, säger Jenny Selander.

I dag är det svårt att veta vilka förebyggande åtgärder man ska satsa på. Det gäller att reda ut vad som leder till sjukdom. Om man är aktiv på fritiden minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, men om man har ett tungt arbete ökar snarare risken.

– Vi vill reda ut vilka faktorer som bidrar och inte bidrar till sjukdom. Då kan man göra ett bättre riktat förebyggande arbete, säger hon.

I det förebyggande arbetet har Arbetsmiljöverkets gränsvärden stor betydelse.

– Dagens gränsvärden är satta utifrån annat än risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Troligen behöver man sänka en del gränsvärden, säger Jenny Selander.

Andra gränsvärden

Ett exempel hon nämner är gränsvärdet för kvartsdamm, som är mycket debatterat idag.  Det finns forskning som säger att värdet bör sänkas, men det behövs mer kunskap för att se när hälsoeffekterna kommer för att ytterligare motivera en sänkning.

Ett annat exempel är buller: Vid 80 decibel ska arbetsgivaren erbjuda hörselskydd, vid 85 decibel måste alla använda hörselskydd. Men forskningen har visat att buller också påverkar koncentration, inlärning och ger sömnsvårigheter. Även diabetes har kunnat kopplas till buller.

– Dagens gränsvärden handlar enbart om att skydda hörseln. Om det visar sig att buller i arbetsmiljön ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom kommer det att behövas helt andra gränsvärden, säger Jenny Selander.

Projektet som tilldelats 8 miljoner kronor av Afa Försäkring ska bedrivas under fem år vid IMM och CAMM i nära samarbete med en rad forskare i Umeå, Lund och Stockholm.

 

Anna Holmgren