Användbart nr 3 2024 handlar om forskning kring metoder inom företgshälsovården. AMM-klinikerna i Sverige har tillsammans med högskolor och univeristet bidragit till nya evidensbaserade metoder till stöd för landets företagshälsovård. Några exempel vi berättar om är idrottshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet och Göteborgs universitet.
Tema: Användbart nr 3 2024 Tema Företagshälsovård
Det idealiska vore att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser Irene Jensen. Foto: Wojciech Wolak
En vision för företagshälsovården i Sverige
Irene Jensen är psykoterapeut och arbetsmiljöforskare. 1983 doktorerade hon om personskadeprevention vid Karolinska institutet. 2011 fick hon Sveriges första professur i metoder för företagshälsa.
– Jag såg tydligt att hur mycket jag än kom fram till som forskare så kom resultaten aldrig till användning. Därför ville jag utveckla evidensbaserade metoder för företagshälsovården, säger hon.
Idag leder Irene Jensen ett forskarteam på KI som arbetar med att utveckla vetenskapligt grundade metoder för hälsofrämjande insatser på arbetsplatser.
På 1980- och 90-talet forskade hon om nack- och ryggbesvär, som då var de stora problemen i arbetslivet. Då sökte och fick forskarna på KI medel från Afa försäkring för ett forskningsprogram om arbetsmiljö och hälsa. Det ledde fram till det så kallade AHA- projektet. Det genomfördes på arbetsplatser inom process- och verkstadsindustrin, bland annat i samarbete med företagshälsorna på Volvo Lastvagnar och på Sandvik Steel.
Ett kanonprojekt
Där tog forskarna tog fram vetenskapligt grundade enkätfrågor för att kartlägga företagshälsan. I samarbete med denna lade de upp åtgärdsprogram som var vetenskapligt prövade på individ- och företagsnivå. I tre år tränade forskarna chefer och anställda i hur de tillsammans med företagshälsovården skulle jobba med arbetsmiljö och hälsa.
– Vi såg att det gav väldigt bra resultat både på hälsan och arbetsmiljön och dessutom ökade produktiviteten. Det var ett kanonprojekt! säger Irene Jensen.
Ett resultat av det så kallade AHA-projektet blev att Afa försäkring anställde arbetsmiljökonsulter. Med stöd av forskarna erbjöd de Afas medlemmar den så kallade AHA-metoden med evidens-baserad metodik för arbetsgivare och företagshälsovård. Afa försäkring lade senare ner verksamheten med egna
arbetsmiljökonsulter.
– Då startade SKR också Sunt arbetsliv, som en avknoppning av Afas satning på AHA-programmet, säger Irene Jensen.
Forskarna fick medel från Forte och Afa försäkring att jobba vidare.,, denna gång med specifikt fokus på att utveckla metoder för företagshälsa.
– Det blev en rivstart för vårt nya forskningsprogram om företagshälsovård, säger hon.
I forskningsprogrammet utvecklade forskarna tillsammans med praktiker från
företagshälsovården evidensbaserade riktlinjer för företagshälsa.
Irene Jensen var redan professor i metoder för personskade-prevention vid KI. 2011 fick hon en helt ny professur i metoder för företagshälsa. Den finansierades av Forte och av regeringens delegation för kunskapsområdet företagshälsovård.
Delegationen lyckades även med att få in utbildning i företagshälsovårdens yrken på högskolor och universitet i Sverige, bland annat magisterutbildningar på Karolinska institutet för företagssjuksköterskor och – psykologer.
2018 bildades Mynak, myndigheten för arbetsmiljökunskap. Mynak fick i uppdrag att vara ett kompetensstöd till företagshälsovården genom att förvalta och fortsätta med att utforma nationella evidensbaserade riktlinjer för företagshälsovården.
– Vi var otroligt glada att Mynak fick detta uppdrag, säger Irene Jensen.
Pressat läge i branschen
Idag hösten 2024 är läget för företagshälsan komplicerat. Stora företag och alla offentliga arbetsgivare har företagshälsovård. Men branschen är pressad. De privata företag som bedriver företagshälsovård måste kämpa för att överleva.
– Vi forskare har svårt att rekrytera företagshälsor till våra projekt. Vi brottas med att de flesta företagshälsor är externa och upphandlas bara för några år i taget. De måste leva på marknadens villkor, säger Irene Jensen.
På uppdrag av regeringen omprövas nu hösten 2024 Mynaks framtid. Det troliga är att Mynak läggs samman med Arbetsmiljöverket. Vad som ska hända med med uppdraget kompetensstöd och riktlinjerna för företagshälsa är ovisst.
– Vi på Karolinska svarade på regeringens remiss. Vi tryckte på att det är jätteviktigt att riktlinjerna för evidensbaserade metoder ska finnas kvar och att man får resurser att ta fram dem. Vi vill också att den blivande myndigheten ska få en tillsyn av företagshälsan. Det har inte Arbetsmiljöverket idag.
Svenskt Näringsliv, PTK och LO är eniga om det inte ska ingå i Arbetsmiljöverkets uppdrag att följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Inte heller Mynaks arbete med riktlinjerna för evidensbaserad praktik bör ingå, enligt parterna. De vill ta fram en annan lösning i samverkan mellan regeringen, de arbetsmiljömedicinska klinikerna och Sveriges Företagshälsor.
Holland en förebild
Inför framtiden för företagshälsovården har Irene Jensen en vision.
.- Jag har en stark tro på att vi borde forma ett system som de har provat i Holland. De har företagsläkare integrerade inom husläkarmottagningar. Det har varit ett framgångsrecept för att få ner sjukskrivningarna i Holland, säger hon.
Här i Sverige vore det idealiska att ha företagsläkare på vårdcentralerna, anser hon.
Företagshälsorna skulle mer ha ansvar för att stödja arbetsgivare i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Sjukskrivning skulle hanteras på vårdcentralerna av utbildade företagsläkare, föreslår Irene Jensen.
Text: Anna Holmgren
Det finns en risk att kontorsarbete får hög prioritet medan andra yrkesgrupper glöms bort när företagshälsovård upphandlas, säger utvecklarna bakom FHV Metodik. Foto: Pixabay.
Stöd på nätet för att förebygga ohälsa
Mätmetoder för vibrationer och ergonomi, konkreta råd om medicinska kontroller av arbetstagare och anvisningar för hur luftmätningar ska göras. Detta och mycket annat stöd för en förebyggande företagshälsovård finns sedan några år tillbaka samlat på webbplatsen FHVmetodik.se. Nu vill forskarna som hela tiden utvecklar verktyget gå vidare för att försäkra att företagshälsovården verkligen kommer alla till del.
Det är Arbets- och miljömedicinska klinikerna, AMM, i Sverige som står bakom den stora kunskapsbanken om evidensbaserad företagshälsovård.
– Vi ser exempelvis att vårt verktyg för att bedöma risker med vibrationer används mycket, säger Jakob Riddar, yrkeshygieniker vid AMM Syd i Lund. Jakob leder FHVmetodiks styrgrupp, som har representanter från alla AMM-kliniker och från Sveriges företagshälsor.
Just verktyget för att bedöma risken för att utveckla vibrationsskador har fördelen att det är väldigt konkret. Det finns tydliga gränsvärden och verktyget har syftet att förebygga vibrationsskador innan de uppkommer.
Projektledare för vidareutveckling av FHVmetodik har varit Catarina Nordander, överläkare och adjungerad professor vid AMM i Lund, som i många år har arbetat med belastningsergonomi. Utifrån erfarenheter från arbetet inom bland annat fiskeindustrin där anställda fileade fisk med repetitiva handrörelser dagarna i ända utvecklade hon ihop med kollegor redan på 2006 metoden MEBA – Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete. Den metoden har sedan kommit att använda för många olika yrkesgrupper. Den används ofta för medicinsk kontroll vid handintensivt arbete, enligt AFS 2019:3 om medicinska kontroller i arbetslivet.
Idag erbjuds utbildning i MEBA vid flera AMM-kliniker och den som har gått kursen får tillgång till materialet som används via FHVmetodik.
Ergonomi går att mäta
– Vi har under årens lopp också satsat mycket på ergonomiska mätmetoder för till exempel axelrörelser, armpositioner och handledsrörelser. Det går att mäta belastningen och sätta gränsvärden i förebyggande syfte även för ergonomi, säger Catarina Nordander.
Ju tydligare något går att mäta, desto bättre fungerar det förebyggande arbetet och även en eventuell kommunikation med Försäkringskassan kring arbetsskador. Jakob Riddar skulle gärna vilja tillhandahålla fler konkreta verktyg som vibrationsverktyget inom FHVmetodik.
– Buller är ett exempel, det borde gå att utveckla ett verktyg, säger han.
Utvecklas efter behov
FHVmetodik startades runt 2010 av AMM i Lund och Göteborg med medel från Forte och AFA . Bakgrunden var att man ville dela med sig av evidensbaserade metoder som företagshälsovården kunde ha nytta av. Genom åren har projektet utvecklats och fått nya medel från AFA försäkring 2019 för att förbättra den tekniska plattformen och uppdatera och utöka informationen på sidan.
– Vi som hanterar sidan kan se vad användarna söker efter, och vi försöker hela tiden utveckla sidan för att möta behoven, fortsätter Jakob Riddar.
Både Jakob Riddar och Catarina Nordander ser att intresset och behovet av sidan är stort. I och med att företagshälsovård idag oftast är något som upphandlas av företag eller kommuner och regioner är situationen annorlunda än tidigare då exempelvis Bygghälsan och Lantbrukshälsan hade hand om alla inom en bransch.
– Ett problem blir därmed att specialiserad kunskap inte finns samlad på samma sätt. Ett annat är upphandlingen i sig, säger Jakob Riddar.
Risk att upphandlare glömmer yrkesgrupper
– Det finns en risk idag att de HR-avdelningar som upphandlar företagshälsovård till ett stort antal olika yrkesgrupper inom en organisation tappar bort behoven och riskerna som finns för vissa anställda. Det kan bli så att man fokuserar på till exempel kontorsmiljön, stress och den organisatoriska arbetsmiljön. Många är väldigt duktiga på de områdena. Men sedan kanske det finns flera grupper inom företaget som har en helt annan arbetsmiljö, till exempel med belastningsergonomiska eller kemiska risker, som man inte har samma fokus på, säger han.
Och om dessa risker inte finns med i beställningen kan inte den upphandlade företagshälsovården lägga fokus på dem .
– Jag tror att vi skulle kunna utveckla FHVmetodik även här. En framtida inriktning för FHVmetodik bör kunna vara att nå HR och säljare på FHV så att de inte missar nödvändiga delar i en upphandling. Säljare och upphandlare saknar ofta kontakt med en del av de berörda yrkesgrupperna, fortsätter Jakob Riddar.
Studie- och yrkesvägledare bör avråda ibland
Till ungdomar på högstadiet som är på väg att välja en utbildning eller ett yrke har de arbets- och miljömedicinska klinikernana i Sverige skapat en särskild webbplats: www.jobbafrisk.se (JobbaFrisk, om ett hälsosamt inträde i arbetslivet).
I skolan får eleverna som ska välja yrke oftast mycket lite information om arbetsmiljön inom det yrke de vill satsa på. Det kan leda till att de väljer en utbildning där det senare kommer att visa sig att de inte kan vara kvar.
– Ett exempel – om en ungdom har stora besvär med pollenallergi tänker välja en utbildning till bagare – då bör man informera eleven om riskerna med bageriyrket så att eleven kan göra ett informerat val, och visa yrkesalternativ som innebär mindre hälsorisker för just den eleven. Vi vet av erfarenhet att risken annars är mycket stor att hen kommer att utveckla en mjöldammsallergi och inte kommer att kunna fortsätta i yrket. Om man faktiskt ingriper från början sparas både resurser för samhället och lidande för individen, säger Jakob Riddar.
Sidan FHVmetodik drivs idag av alla AMM-kliniker i landet gemensamt. Den har också funktionen av en portal där alla klinikernas aktiviteter som webbinarier och seminarier samlas i ett kalendarium.
Laboratorieanalyser av till exempel luft – och blodprover finns fördelade mellan de olika AMM-klinikerna. För att underlätta för FHV att hitta rätt laboratorium har webbsidan SLAMM (Sveriges laboratorier vid arbets- och miljömedicin) flyttats in under FHVmetodik.
Birgitta Ländin
Samarbete med och stöd från företagshälsovården gav en mer hållbar struktur på arbetsplatserna. Foto: Pixabay.
”Roten till problemen måste identifieras”
En långsiktig strategi som flyttar perspektivet från att rehabilitera individer till att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö genom att förändra organisationen.
Introduktionen av processtöd från företagshälsovården gav resultat.
Åtta verksamheter i Västra Götalandsregionen valdes ut av en grupp från ISM, Institutet för stressmedicin och 15 konsulter från Västra Götalandsregionens interna företagshälsovård Hälsan och arbetslivet
Efter att ha studerat sjukfrånvarostatistik och personalomsättning identifierades de åtta som hade det tuffast
– Eftersom de hade en ansträngd situation hade de inte tid att sitta ner och skriva ansökningar om att få hjälp. Därför sökte vi upp dem och frågade om de ville vara med på vårt upplägg. Alla tackade ja.
Det säger Marica Heimdahl, utvecklingsledare på Institutet för stressmedicins, IMS och hälsostrateg Maria Lüborg på företagshälsovården som ledde några av insatserna på de åtta verksamheterna.
Strategiska grupper
De hade ett antal ledstjärnor:
Stöd och medverkan från verksamhetens ledning var ett krav.
Verksamheterna bildade strategiska grupper på sju, åtta personer som diskuterade och följde arbetet. Dessa var aktiva och fattade beslut under hela projektet.
I gruppen skulle chefer, HR-ansvariga och företagshälsovården ingå.
Vad som var roten till problemet måste vaskas fram.
– Det lade vi ner mycket arbete på. Initialt var fokus ofta på symptomen på problemen – inte vad som var själva grundorsaken till dem. Genom att diskutera i den strategiska gruppen försökte vi analysera oss fram till problemens rot, säger Marica Heimdahl.
Och framför allt: Att flytta fokus från individen, symptomen, till hur en god arbetsmiljö ska organiseras.
– Om man till exempel var missnöjd med bemötandet på en verksamhet försökte vi fokusera på om det möjligen var hur arbetsplatsen var organiserad som gjort att det blivit så. Vi granskade den och inte enbart bemötandet i sig, säger Maria Lüborg.
Stödja cheferna
I arbetet att hitta roten till de utmaningar som fanns i arbetsmiljön och för att skärskåda organisationen studerade gruppen medarbetarenkäter, intervjuade medarbetare om arbetets innehåll och hur man önskade att det vore på arbetsplatsen. Det fick ta tid.
– Efter att ha arbetat oss fram till en samsyn kring rotorsakerna till problemen kunde insatsen till exempel vara att stödja cheferna. Ett annat exempel var att delta på utvecklingsdagar, besöka arbetsplatsträffar och diskutera i strategigrupper. Men upplägget kunde se väldigt olika ut beroende på förutsättningarna och om verksamheten förändrades. Vi började alltid med cheferna men arbetade aldrig efter en fast mall, säger Maria Lüborg.
Problemen de stötte på varierade:
Hög arbetsbelastning, otydlighet, stor personalomsättning, svårigheter att attrahera ny personal, problem med återhämtning, stor omsättning av chefer.
Det kunde dock vara väldigt olika, understryker Maria Lüborg.
Över lag var medarbetarna på verksamheterna mycket positiva till insatserna.
Minskad sjukfrånvaro
– De var mycket tacksamma att få hjälp! De hade det ofta så pressat att de inte visste var de skulle börja och såg det som en skänk från ovan att här kom någon och knackade dörr och ville hjälpa oss!, säger Maria Lüborg.
Och hur blev då utfallet alltifrån starten 2017?
I en utvärdering av insatserna så här långt konstaterar Institutet för stressmedicin:
En övergripande sänkt sjukfrånvaro kunde konstaterades liksom en minskad personalomsättning.
Dessutom var insatsen med processtöd lönsam – jämfört med när bara chef och HR-ansvarig designade insatserna.
Maria Lüborg och Marica Heimdahl är dock något mer blygsamma.
– Effekterna är lite olika i de olika verksamheterna. Men ett resultat är att det nu finns en extra budgetförstärkning för stöd och hjälp att arbeta med arbetsmiljön – vilket det annars finns begränsade resurser till. Men att skriva att insatserna räddat arbetsmiljön är att gå för långt. Det finns fortfarande väldigt mycket att jobba med då många har det tufft i de besparingstider vi lever i, säger Maria Lüborg.
Projektet har väckt intresse på andra håll i Sverige.
– Jag har inte hört att någon arbetar precis som vi. Vi har överfört kunskap till olika regioner eftersom de är intresserade av vårt arbetssätt. Men vilken fas de är i vet vi inte, säger Marica Heimdahl.
Lennart Lundquist
- Det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön, säger Lydia Kwak. Foto: Nikada/IStock
Holland förebild för svenska riktlinjer
Lydia Kwak forskar på Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet. Sedan 2007 har hon arbetat på KI tillsammans med Irene Jensen med ett program för evidensbaserade metoder inom företagshälsovården. Deras forskning har i många år haft Holland som förebild.
Lydia Kwak började sin bana som forskare i Holland och doktorerade där på förebyggande av övervikt på arbetsplatsen. 2007 kom hon till Sverige till Karolinska Institutet.
– Holland arbetade redan då med riktlinjer för företagshälsovården. Deras forskning var främst inriktad på företagsläkare och hur man kan stödja dem. Inom vårt program på IMM såg vi att det behövdes riktlinjer för företagshälsovården även här i Sverige, säger Lydia Kwak, som är docent och lektor på IMM.
Där leder hon arbetet på enheten för interventions- och implementeringsforskning för arbetshälsa. Tillsammans med professor Irene Jensen på IMM har Lydia Kwak utvecklat en rad riktlinjer för företagshälsovården i Sverige.
De började med att Irene Jensen utvecklade riktlinjer för ländryggsbesvär och att Lydia Kwak tog itu med riktlinjer för hälsoundersökningar på arbetsplatsen. De fortsatte med att stödja utvecklingen av riktlinjer för alkoholproblem på arbetsplatsen och exponeringsmätning av hörselskadligt buller.
– Det är oerhört viktigt att förstå hur man på ett evidensbaserat sätt kan främja hälsa och förebygga att man blir sjuk. Grunden för varje riktlinje hämtade vi från vetenskapliga artiklar och genom att summera evidens från praktiken inom företagshälsovården, säger Lydia Kwak.
Kopplingen mellan forskare och praktiker hade Irene Jensen utvecklat i ett projekt om besvär i muskler och rygg. Metoden gick ut på att forskarna samverkade med praktiker som visste vad som var tillämpbart och som fungerade i praktiken. I programmet för evidensbaserad praktik startade forskarna därför så kallade praktikerbaserade forskningsnätverk. Till dem inbjöds representanter för arbetsgivare, fackföreningar och föreningen Sveriges företagshälsor.
Partnerträffar
– Det var viktigt att ha med parterna och fråga dem vad som behövdes. På våra partnerträffar kom det till exempel upp förslag till flera av våra teman, säger Lydia Kwak.
Trots behov av vägledning på arbetsplatserna är det inte alltid det finns vetenskaplig grund för att utveckla en riktlinje.
– Det måste finnas evidens. Parterna var till exempel intresserade att få en riktlinje om arbetsförmåga. Men vi såg att det var svårt att hitta tillräckligt med vetenskaplig grund för det.
Med tiden blev det allt tydligare att riktlinjer inte är någon garanti för att de tillämpas.
– Ofta vet man vad man ska göra, men att tillämpa den kunskapen i praktiken är inte lika lätt.
2018 bildades myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Arbetet med att sammanställa riktlinjerna flyttades till myndigheten och forskarna på IMM är sedan dess ett expertstöd.
– I början var det vi forskare som ledde grupper som sammanställde vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet. Sedan blev det en bra förflyttning till myndigheten, säger Lydia Kwak.
Numera arbetar forskarna på enheten främst med forskning om evidensbaserade metoder, och hur de kan tillämpas i praktiken, till exempel metoder för återgång till arbetet och för psykisk hälsa. Ett exempel på det är ett Afa-finansierat projekt som Lydia Kwak har lett och ett Forte-finansierat projekt som hon leder just nu. Forskarna på enheten har under flera år utvecklat och testat stöd till skolorna hur de kan tillämpa riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Stöd till skolor
Det var 19 skolor som deltog i Afa-projektet och totalt 58 skolor i Forteprojektet. Forskarna lärde ut metoder för att tillämpa riktlinjen för att förebygga psykisk ohälsa. Då ingick bland annat att utveckla och förankra arbetsmiljöpolicyer, kartlägga psykisk ohälsa på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som främjar psykisk hälsa. Och de bidrog även med förslag på konkreta åtgärder både på organisationsnivå och på medarbetarnivå.
– Vardagen i skolan handlar mycket om akuta insatser och att släcka bränder. Och skolledare byts ofta ut. Det blir inte hållbart i längden. Jag tror att det behövs samverkansgrupper i skolan som kan arbeta mer långsiktigt med den psykosociala arbetsmiljön för att förebygga psykisk ohälsa, säger Lydia Kwak.
– Skolor är duktiga på att kartlägga arbetsmiljön och att återkoppla till personalen, men att sedan komma i gång med en åtgärdsplan är inte lika lätt.
Resultatet av projektet blev bra. På de 19 skolor som jobbade enligt riktlinjen för förebyggande av psykisk ohälsa hade lärarna bättre hälsa, mindre utmattning och bättre psykosocial arbetsmiljö.
– Det var otroligt roligt att vara ute och jobba bland engagerade människor. Och vi såg att de fackliga representanterna tyckte att det var skönt att vi alla kunde kommunicera med varandra med samma mål, säger hon.
Text: Anna Holmgren
Kungälvs sjukhus - en av arbetsplatserna där man arbetar med att fånga upp tidiga signaler genom informell information. Foto: Västra Götalandsregionen.
Stöd från FHV sänkte sjukfrånvaron
Det räcker inte med att bara skicka över en påse pengar till en verksamhet för att de själva ska lösa sina arbetsmiljöproblem. Det krävs en långsiktighet, en struktur på insatserna över tid. Västra Götalandsregionen valde att ta in den regionala företagshälsovården Hälsan och arbetslivet som processtöd.
Det anser Ewa Wikström som lett arbetet med att utvärdera Västra Götalandsregionens, VGR:s, mångmiljonsatsning på att komma till rätta med arbetsmiljöproblem på en lång rad av sina verksamheter.
Hon är professor vid Göteborgs universitet i styrning av hälso- och sjukvård och har vid granskningen arbetat tillsammans med medarbetare vid Institutet för stressmedicin, ISM, i Göteborg – regionens kunskapscenter inom stress, hälsa och arbetsmiljö.
Västra Götalandsregion har haft problem med bland annat hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning.
För att om möjligt komma tillrätta med detta satsades 15 miljoner kronor på att förbättra arbetsmiljön där problemen var som störst.
Regionens chefer och HR-ansvariga uppmanades att söka medel för detta. Mellan 2017 och 2018 kom det in 154 ansökningar.
– Det kunde vara allt från vårdinrättningar till administrativa enheter. Ett mycket brett utbud av regionens olika verksamheter.
Ingen rolig läsning
Resultaten av dessa satsningar har nu utvärderats av Ewa Wikström och hennes medarbetare i projektet. Och det är ingen rolig läsning.
– De verksamheter som valdes ut var sådana där man kunde analysera sina problem och kunde se roten till arbetsmiljöproblemen. Vi gjorde arbetsplatsbesök, intervjuer, lyssnade på ledningsmöten och satt med på ett otal arbetsplatsträffar. Tre verksamheter valdes ut där vi gick mer på djupet av för att se om det till exempel fick ner sjukfrånvaron.
Slutsatsen var nedslående.
Förbättring av arbetsmiljön kunde bara identifieras för två av de 13 faktorer av arbetsmiljön som utvärderades. Faktorerna var sådant som hög personalomsättning och sjukskrivningar, interna konflikter mellan olika grupper på arbetsplatsen med mera.
Missade målet
Varför blev det inte bättre?
Gruppen kunde bland annat konstatera att det fanns ”en diskrepans mellan problem och åtgärder”.
– I ansökningarna såg vi att man ofta var mycket duktiga på att analysera problemen. Men i de föreslagna åtgärderna fanns ofta ett gap mellan problem och åtgärder. Om det till exempel fanns konflikter mellan olika arbetsgrupper eller problem med arbetsplanering hände det att man förslog en friskvårdsdag. Eller en föreläsning i hälsofrämjande ledarskap. Målet missades helt enkelt.
Slutsatsen var att det inte tjänade mycket till att bara lämna över pengar till en verksamhet.
– Det fanns helt enkelt inte kapaciteten att efter att ha ringat in problemen kunna se vilka aktiviteter som krävs för att verkligen skapa nya hållbara förutsättningar och förhållanden i verksamheten. Det krävs processtöd för att få en varaktig förändring av arbetsplatsen.
Ledorden för processtöd är bland annat långsiktighet och en struktur för insatsen.
För detta valdes åtta verksamheter ut där VGR:s interna företagshälsovård Hälsan- och Arbetslivet gick in och tog tag i problemen.
– Företagshälsovården gick in på djupet för att förstå vilken typ av stöd verksamheten behövde för en reell förändring. Processtöd innebär bland annat att man skapar arenor där de personer som behöver träffas möts regelbundet – och då över tid och håller det vid liv tills verksamheten själv har kapaciteten att bli självgående. Det behövs en strategisk grupp som tillhandahåller resurser och en grupp med medarbetare och chefer som samspelar kring aktiviteter och som träffas regelbundet.
Informell information
Vid behov ska det också finnas möjligheter till kunskapshöjande insatser som till exempel föreläsningar om hur man skapar en hållbar arbetsmiljö eller workshops där man diskuterar hur verksamhetens framtid bör se ut.
Gruppens slutsatser var att processtöd fick sjukfrånvaron och personalomsättningen att sjunka. Insatserna var också lönsamma genom minskad produktionsförlust.
Enligt Ewa Wikström har Västra Götalandsregionen tagit till sig av gruppens slutsatser och insett betydelsen den interna företagshälsovårds stöd.
En annan slutsats som gruppen kom fram till när det gäller att förebygga ohälsa var att inse betydelsen av något som förbisetts tidigare:
Informell information.
– Jo, jag anser att det inte beaktats tillräckligt tidigare.
Informell information skiljer sig från hård och faktamässig formell information som statistik över sjukfrånvaro eller enkätsvar som konstaterar att en försämring skett. Den speglar ingenting om resan dit, om signalerna som förebådade detta.
– En bra chef kan se när något förändrats, att kroppsspråket blivit ett annat hos anställda, att det finns de som slutar att ta lunch, eller de som stämplar in tidigt och stämplar ut sent. Rykten kan vara värdefulla eftersom de kan förmedla varningssignaler. Informellt informaion kan användas för att upptäcka en kris. Att du hör vad som sägs på fikapauser och i lunchrum. Finns det ett bra samarbete med Företagshälsovården kan man stämma av med dem och undersöka om det hänt något i verksamheten och om man kan göra någonting åt det.
Men – det finns risker med informell information, påpekar Ewa Wikström.
– Det är skillnad på berättelser och rykten och skitprat och skvaller. Att personal ska komma och skvallra är inte vad vi är ute efter, utan vi vill framhålla betydelsen av informell information för att fånga svaga och tidiga signaler.
Hon nämner ett exempel på när informell information fungerar bra och på rätt sätt:
Kungälvs sjukhus.
– Chefen där menar att hon kan känna direkt på morgonen när hon kommer in i sjukhuset att någonting har hänt, en känsla i luften av att något är på gång i verksamheten. Då sammankallar hon till teammöte så fort som möjligt. Eftersom hon gör det regelbundet väcker det inte så stor uppmärksamhet utan blir ett naturligt sätt att arbeta på och ha en dialog med medarbetarna för att tidigt bryta något som håller på att gå snett.
Lennart Lundquist
Svenskarna ohälsa kostar miljarder. Foto: Jarmoluk, Pixabay
Ohälsa kostar miljarder
Kristian Bolins rapport som publicerades i våras visar på stora samhällskostnader som kan förknippas med ohälsosamma levnadsvanor. Kostnaden för svenskarnas livsstil beräknas till upp emot 55 miljarder kronor varje år. Rökning, fysisk inaktivitet, alkoholkonsumtion, övervikt och fetma ligger bakom de största utgifterna.
Det positiva med rapporten ”Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg” är att resultaten visar att det finns möjligheter att förbättra folkhälsan genom förebyggande åtgärder.
Människor skulle må bättre, belastningen på vården skulle minska och samhällsekonomiskt skulle det vara en god affär.
– Om bara var tionde person med ohälsosamma levnadsvanor skulle förändra sina beteenden – som att sluta röka, gå ner i vikt, börja motionera eller minska sin alkoholkonsumtion – skulle samhället kunna spara upp till 20 miljarder kronor varje år, säger Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet, som författat rapporten.
De välkända riskfaktorerna för ohälsa ligger bakom en halv miljon vårdtillfällen i öppen- och slutenvård och över två miljoner besök inom primärvården årligen. Därutöver tillkommer sjukskrivningar, förtidspensioneringar och förtida dödsfall.
– Det finns goda belägg för att interventioner som till exempel vänder sig till rökare fungerar ganska bra. Det svåra är att nå ut till människor och identifiera dem som befinner sig i riskzonen för livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Kristian Bolin.
Företagshälsovården lämpad
Att förlita sig på att sjukvården ska sköta det preventiva arbetet är sannolikt ingen framkomlig väg. Människor i allmänhet uppsöker inte vården förrän de redan har fått hälsoproblem. Det bästa vore om man kunde genomföra en hälsoscreening av hela befolkningen, tycker Kristian Bolin.
– Men även företagshälsovården borde vara väl lämpad för att identifiera människor som befinner sig i riskgrupperna. Företagshälsan har också möjlighet att bidra med något av de interventionsprogram som finns, säger han.
Professorn tror att företagshälsovården är en underutnyttjad resurs som bättre skulle kunna utnyttjas i det förebyggande hälsoarbetet. Företagshälsovården möter arbetstagarna på ett naturligt sätt och kan erbjuda regelbundna hälsoundersökningar.
– Att det inte finns en lagstiftning som tvingar arbetsgivaren att tillhandahålla företagshälsovård är egentligen märkligt. Samtidigt finns det förstås branscher och företag som inte kan bära kostnaden, funderar Kristian Bolin.
Nästan hälften av landets arbetstagare saknar dessutom företagshälsovård och kan inte ta del av det preventiva hälsoarbetet. Dessutom finns det människor som står helt utanför arbetsmarknaden eller av olika anledningar kan vara svåra att nå med informationsinsatser.
Fettskatt och läkemedel
I sin rapport efterlyser Kristian Bolin breda åtgärder som kan nå ut till hela befolkningen. Bland annat rekommenderar han att undersöka möjligheterna att utnyttja informationsteknologi för att nå ut med interventionsprogram. Helst från en parallell organisation som inte belastar befintliga strukturer, som skolan och sjukvården.
– Jag anser också att man bör utreda hur tillgängliga läkemedelsbehandlingar för rökavvänjning, viktminskning och minskad alkoholkonsumtion är i praktiken. Min åsikt är att de underanvänds i nuläget, säger han.
Rapporten innehåller även ett tredje förslag, som har diskuterats i åratal. I våra grannländer liksom i flera andra länder inom EU finns beskattning på ohälsosam mat. Kristian Bolin tycker att skatteinstrumentet även bör utredas i Sverige.
– Sedan länge har vi beskattning på alkohol och tobak vilket vi är ganska säkra på har en dämpande effekt på konsumtionen. Min rekommendation är en differentierad matmoms, med sänkt moms på hälsosam mat, säger han.
Lotta Engelbrektson
Fungerande team är nyckeln till bra företagshälsovård. Foto: StartupStockPhotos, Pixabay
Teamarbete en utmaning i FHV
Inom företagshälsovården samarbetar flera professioner tillsammans med arbetsgivare och arbetstagare. Ett bra teamarbete är nyckeln till ett bra resultat.
Men fysiska avstånd och otydliga roller kan göra att samverkan brister.
Arbetsplatser är komplexa miljöer. En värkande rygg kan ha flera orsaker, allt från felbelastningar till stress och otrivsel på jobbet. Tanken med företagshälsovård är därför att samla olika kompetenser under samma tak. Sjuksköterskor, läkare, ergonomer, fysioterapeuter, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer arbetar i team för att utforska bakgrunden till patientens smärta.
Nu har Anna-Karin Mouazzen, doktorand i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, undersökt hur teamsamverkan fungerar i praktiken.
– Ett bra teamarbete innebär ömsesidigt beroende, tydliga roller, delat ansvar och gemensam förståelse av uppdraget som ska utföras, förklarar Anna-Karin Mouazzen, doktorand i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.
I realiteten kan dock det fysiska avståndet vara långt mellan de olika professionerna. Ofta är konsulterna utspridda på orten och tillkallas först när de behövs i ett ärende, något som kan ha en negativ inverkan på samarbetet.
– När professionerna sitter på samma plats samtalar de mer med varandra och tar sig tid att diskutera varje ärende, konstaterar Anna-Karin Mouazzen, doktorand i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet.
Det viktiga teamet
Anna-Karin Mouazzen har lång erfarenhet som sjuksköterska och har haft en arbetsledande position. Under många år arbetade hon som operationssjuksköterska – där teamarbete är livsviktigt – innan hon gick vidare till företagshälsovården.
– Jag har alltid varit intresserad av arbetsmiljöfrågor, både som chef och fackligt förtroendevald. Enligt min uppfattning påverkas vår hälsa mycket av våra arbetsförhållanden och tvärtom, säger hon.
När Anna-Karin Mouazzen skulle välja område för sin forskning blev teamarbete ett naturligt val. Hon har själv sett på ”golvet” vilken betydelse samarbetet mellan olika professioner kan ha för ett bra resultat.
– Om kommunikationen och samarbetet i teamet är undermåligt kan det försämra kvaliteten på servicen eller handläggningen av ärenden, säger hon.
Bristande samarbete
Av två tusen utskickade enkäter till alla tänkbara yrkesgrupper samlade Anna-Karin Mouazzen in 456 resultat. I studien fick deltagarna skatta sina erfarenheter av teamarbete inom företagshälsovården utifrån tre parametrar – partnerskap, samarbete och koordination.
Hon upptäckte en signifikant skillnad i hur de olika yrkesgrupperna skattade sina upplevelser av interprofessionell samverkan.
– Koordinationen, alltså hur man lägger upp arbetet runt patienten, var generellt låg bland alla som svarade. När de gäller samarbetet med andra professioner skattade psykologer och beteendevetare, som i vissa fall hyrs in vid behov, sig lägst på skalan, berättar hon.
Arbetsmiljöingenjörerna som besöker arbetsplatserna för att kontrollera hälsofaktorer som buller, luftkvalitet och temperaturer kände sig inte särskilt delaktiga i processen och upplevde inte att de ingick i ett partnerskap. En förklaring kan vara att de ofta arbetar ensamma ute hos kunderna, tror Anna-Karin Mouazzen.
– Däremot skattade arbetsmiljöingenjörerna högre på skalan när det gällde samarbete vilket troligen handlar om att deras specialistkunskap värdesätts av de övriga professionerna, säger hon.
Det som överraskade Anna-Karin Mouazzen mest var psykologernas och beteendevetarnas låga skattningar på samtliga skalor. De skattade lågt på såväl koordination, samarbete och partnerskap och upplevde i mindre utsträckning att de ingick i ett team än övriga svarande i andra yrkesroller. Precis i arbetsmiljöingenjörernas fall kan en förklaring vara att psykologer och beteendevetare arbetar mer på individnivå än övriga professioner.
– Möjligen kan det också bero på att många av dem saknar specialistutbildning för företagshälsovård, säger hon.
Privata bättre än offentliga
Medarbetarna som deltog i studien arbetade både på interna företagshälsor inom offentlig verksamhet och privata mottagningar. Även där fanns en tydlig – och oväntad – skillnad i deras svar. Tvärtemot vad Anna-Karin Mouazze hade förväntat sig upplevde de som arbetade inom den privata företagshälsovården att teamarbetet fungerade bättre, jämfört med dem som jobbade in-house.
– När samverkan fungerar bra har företagshälsovården möjlighet att ge adekvat och säker service. Men det krävs kontinuitet i arbetet för att bygga välfungerande team, vilket borde avspeglas i upphandlingsförfarandet, säger Anna-Karin Mouazzen.
Lotta Engelbrektson
Företagshälsovård på pappret är ingen garanti. Foto: Lukas Bieri, Pixabay
Så fungerar företagshälsovården: ”Det räcker inte med en kurs i mindfulness”
Företagshälsovården finns där när något går snett på jobbet. Det kan handla om arbetsskador, stress eller kränkande särbehandling.
Men minst lika viktigt är det förebyggande arbetet. Företagshälsans uppgift är att fånga upp tidiga signaler på ohälsa i arbetsmiljön.
En heltidsarbetande person spenderar en tredjedel av sin vakna tid på jobbet. När kroppen och själen gör ont kan det finnas anledning att leta efter orsaker i arbetsmiljön.
Över 60 procent av Sveriges arbetsföra befolkning har tillgång till företagshälsovård. En bransch som omsätter fyra miljarder kronor per år och sysselsätter 4 500 läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, hälsovetare och arbetsmiljöingenjörer.
Samtidigt är företagshälsan ett okänt begrepp för många arbetstagare, som aldrig sett skymten av en förebyggande insats på sin arbetsplats. En statlig utredning som presenterades för ett par år sedan visade att knappt var femte arbetstagare i landet hade koll på vad de hade för företagshälsovård. Sämst är tillgången till företagshälsovård i hotell- och restaurangbranschen, inom transportsektorn och för egenföretagare och anställda inom gig-ekonomin.
Lag och pengar
Peter Munck af Rosenschöld som är vd på branschorganisationen Sveriges Företagshälsor förklarar hur lagstiftningen – som regleras i Arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete – ser ut gällande företagshälsovård.
– Lagen säger att arbetsgivaren ska se till att de anställda har tillgång till den företagshälsovård som verksamheten kräver. Det betyder alltså att det inte finns något tvingande i lagstiftningen, säger han.
Det finns heller ingen offentlig finansiering av företagshälsovården utan det är arbetsgivaren som betalar för företagshälsans tjänster. En del större företag och regioner, landsting, kommuner, samt Försvarsmakten har sin egen inbyggda företagshälsa, men majoriteten av landets arbetsgivare sluter avtal med externa företag.
Att täckningen ändå är så pass hög i landet beror på att företagshälsovården inom den offentliga sektorn regleras i kollektivavtalen, vilket gör att den är obligatorisk inom staten, regionerna och kommunerna. Likaså har de stora industriföretagen ett omfattande arbetsmiljöarbete som innebär ett nära samarbete med företagshälsovården.
– Men man kan alltid ställa sig frågan varför stora privata företag med vinstkrav är duktigare på preventionsarbete än vad de offentliga arbetsgivarna är. Enligt mig handlar det om huruvida ledningen har förstått kopplingen mellan vad verksamheten presterar och de anställdas arbetsmiljö, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Ojämlik fördelning
Att en arbetstagare har tillgång till företagsvård ”på pappret” är heller ingen garanti för att den är en reell resurs. Vissa arbetsgivare avsätter bara några hundralappar per anställd till företagshälsovård, medan de som är bäst i klassen satsar mer än tjugo gånger så mycket.
– Det finns arbetsplatser där enbart de som har varit sjukskrivna i mer än 180 dagar får ta del av pengarna. Andra arbetsgivare lägger mycket resurser på hälsoundersökningar, medicinska kontroller och förebyggande arbete, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Till skillnad mot primärvården, vars främsta uppgift är att bota, lindra och trösta, ska företagshälsovården säkra patientens arbetsförmåga. Hur ser personens arbetsmiljö och arbetsbelastning ut och finns det tecken på mobbning eller psykisk ohälsa?
– Företagshälsovårdens målsättning är alltid att stödja en positiv utveckling, genom att analysera individens funktionsförmåga i kombination med att kartlägga arbetsmiljön. Vårt fokus är inte hur någon mår, utan att personen har en väl fungerande arbetsförmåga, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Att arbetsgivaren ska erbjuda företagshälsovård i den mån ”verksamheten kräver” är en formulering som är öppen för tolkningar. Färre än var fjärde arbetstagare har tillgång till en fullgod företagshälsovård med experter inom medicin, ergonomi och psykologi. Istället anlitar majoriteten av arbetsgivarna någon form av anropsvård, då man kontaktar företagshälsan när något har inträffat på arbetsplatsen. Ordet företagshälsovård är heller inte namnskyddat och i princip kan vem som helst som vill starta en företagshälsovård. För arbetsgivaren kan det vara en djungel att ta sig igenom när upphandlingen ska ske.
– Det kan vara svårt att genomföra bra upphandlingar om man inte riktigt förstår vad som behövs i verksamheten. Därför är det särskilt viktigt att välja en företagshälsa som är medlem i branschorganisationen, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Kvalitetskrav
Sveriges Företagshälsor ställer höga kvalitetskrav på sina medlemmar. Bland annat måste alla kompetensområden finnas med inom verksamheten och det ställs krav på personalens utbildning och arbetssätt. Saknas kompetensen är det annars lätt att skapa individproblem av något som har organisatoriska orsaker, menar organisationens vd..
– Att till exempel analysera orsakerna bakom ett utmattningssyndrom är en komplicerad process som inte löses av att arbetsgivaren köper in en kurs i mindfulness. säger han.
Trots en del invändningar tycker ändå Peter Munck af Rosenschöld att företagshälsovården i Sverige mår förhållandevis bra i dagsläget. Den har genomgått en utveckling från generösa statsbidrag på 1980-talet via besparingar och entreprenörskap till dagens samarbete med arbetsmarknadens parter. I dag finns också en rad riktlinjer som tagits fram inom Myndigheten för Arbetsmiljökunskap. De handlar om allt från vägledning till hur man ska hantera alkoholproblem på arbetsplatsen till riktlinjer för exponeringsmätning av buller. Även branschföreningen erbjuder guider för att vägleda såväl arbetsgivare som branschens professioner.
– Samarbetet med företagshälsan fungerar som bäst när arbetsmiljöfrågorna kommer med på dagordningen på högsta nivå, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Han nämner Torsby kommun som ett gott exempel. Här har kommunledningen insett betydelsen av de anställdas hälsa för att säkra kompetensförsörjningen inför framtiden, menar han.
– I Torsby utbildar man till exempel alla chefer och medarbetare i arbetsmiljöarbete och man har satt upp ett system för hur man ska prata om psykisk ohälsa. Dessutom har kommunen inlett ett långsiktigt samarbete med den lokala företagshälsovården Hälsolänken, säger han.
Brist på läkare
Ett alarmerande bekymmer som Peter Munck af Rosenschöld vill uppmärksamma är den stora bristen på företagsläkare i landet. Han berättar att av 1 100 företagsläkare har 900 passerat pensionsåldern.
– Det beror framförallt på att det inte finns någon statlig finansiering för läkarnas specialistutbildning och därför är det få som vidareutbildar sig. Det här har lett till en akut kompetensbrist som staten omedelbart behöver ta ansvar för, säger han.
Lotta Engelbrektson
Växande klyftor. Långt ifrån alla har tillgång till en bra företagshälsovård. Foto: Josep Monter Pixabay
Den ojämlika företagshälsovården
Företagshälsovården har blivit en orättvis resurs. En unik studie på 420 000 arbetstagare visar på växande ojämlikheter mellan olika grupper.
Nu vill forskare vid Idrottshögskolan i Stockholm utveckla en mer inkluderande företagshälsovård.
En av de vanligaste hälsoundersökningarna, så kallade hälsoprofilbedömningar, som erbjuds i företagshälsovården, utvecklades redan under 1970-talet och används fortfarande. Inledningsvis får arbetstagaren fylla i en enkät om bland annat sin livsstil och sitt mående, därefter mäts vikt, längd och midjemått. Blodtrycket kontrolleras och oftast ingår ett konditionstest på cykel.
Sedan trettio år tillbaka finns också en central databas där genomförda hälsoprofilbedömningar samlas för att utvärdering. På senare år har också bedömningarna använts i flera studier som velat undersöka hur den arbetande befolkningen mår. Eller åtminstone den del av befolkningen som har tillgång till en hälsoundersökning via sin arbetsgivare, vilket långt ifrån alla har.
Stora skillnader
Förra året påbörjades ett forskningsprogram, där den första delen bygger på data från genomförda hälsoprofilbedömningar. Ambitionen är att ta reda på vilken räckvidd hälsoprofilbedömningarna har haft, vilka grupper som har varit över- respektive underrepresenterade, och om de varit till någon nytta.
Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap vid idrottshögskolan i Stockholm, leder forskningsprogrammet WORK TOGETHER som finansieras av Forte.
– Vi är precis i slutskedet av den första artikeln. Totalt innehåller den data från nästan 420 000 individer som sedan 1995 har gjort hälsoprofilbedömningar, berättar hon.
Antalet undersökningar som genomförs av företagshälsovården ökade under 1990- och 2000-talet, med det största antalet under tidigt 2010-tal. Sedan dess har antalet hälsoprofilbedömningar varit ganska konstant.
– Däremot ser vi skillnader mellan olika sociodemografiska och arbetsrelaterade grupper. Vissa skillnader har varit desamma genom hela perioden, andra har blivit mer tydliga i slutet av studieperioden, säger Elin Ekblom Bak.
Viktiga jämförelser
Det finns även branscher som, i princip, står utanför företagshälsovården som till exempel hotell- och restaurang och transportsektorn. Plus att en del av befolkningen inte arbetar alls.
För att kunna se hur representativa de som gör hälsoprofilbedömningarna är för den arbetande befolkningen har forskarna valt att samarbeta med SCB.
– Vi har begärt ut data om alla som arbetat i Sverige under de här åren, med samma sociodemografiska och arbetsplatsrelaterade information som vi har på de som genomfört hälsoprofilbedömningarna, säger Elin Ekblom Bak..
Genom att jämföra grupperna hoppas forskarna få svar på frågeställningen om vilka som är och har varit under- eller överrepresenterade under studieperioden. Nästa steg kommer bli att undersöka om ett deltagande i en hälsoprofilbedömning hänger ihop med någon förändring i hälsa och livsstil.
Omkring 40 000 hälsoprofilbedömningar genomförs varje år via landets olika företagshälsovårdsmottagningar. Många av dem är återbesök med jämförande kontroller. Den här är informationen kan vara en guldgruva för forskarna, som därmed kan följa arbetstagarna under längre tid.
– Nästa steg är att prata med folk. Vi vill intervjua arbetstagare om, bland annat, varför de valt eller inte valt att delta i en hälsoundersökning, samt vilka hinder och möjligheter som har funnits för att göra skillnad i deras hälsa, säger Elin Ekblom Bak.
Även arbetsgivare och representanter för företagshälsovården ska få komma till tals. Hur resonerar de runt ansvar och arbetsmiljö och kan man förbättra samarbetet.
Ett nytt program
I de två sista delarna av WORK TOGETHER ska man tillsammans med arbetsgivare, arbetstagare och företagshälsor försöka utveckla och uppdatera den befintliga hälsoprofilbedömningen. Därefter är tanken att den uppdaterade versionen ska testas ute i verksamheterna.
– Vi hoppas på en ännu mer inkluderande, effektiv och evidensbaserad företagshälsovård. Ambitionen är att minska hälsoklyftor och skapa ett mer hållbart arbetsliv över tid, säger Elin Ekblom Bak.
Lotta Engelbrektson
Gör riktlinjer till stöd för FHV
Sedan starten 2018 har Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, arbetat med riktlinjer för företagshälsovården. Liv Nilsson är processledare för att uppdatera och ta fram nya riktlinjer.
– Jag kastades in direkt i arbetet med att implementera riktlinjerna när de flyttades hit från Karolinska institutet, säger hon.
Liv Nilsson är civilingenjör med inriktning mot industriell arbetsmiljö. Innan hon kom till Mynak var hon arbetsmiljöingenjör på Sandvik och drev olika förändringsprojekt om säkerhet och arbetsmiljö.
– Vi införlivade också många föreskrifter från Arbetsmiljöverket i Sandviks ordinarie verksamhet, säger hon.
Liv Nilsson arbetar med att uppdatera och ta fram nya riktlinjer för företagshälsovården. Dessa kan också vara användbara för arbetsgivarna, som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.
– Riktlinjerna riktar sig i huvudsak till företagshälsovården. De kan även användas som stöd för arbetsgivare, fackliga företrädare och andra aktörer som primärvård och myndigheter, säger Liv Nilsson.
Vid flytten från Karolinska institutet till Mynak i juli 2018 ingick fem riktlinjer som forskarna på Institutet för miljömedicin tagit fram. De handlade om att
- förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet
- exponeringsmätning av hörselskadligt buller
- hälsoundersökningar via arbetsplatsen med fokus på levnadsvanor
- ländryggsbesvär
- psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Mynak har därefter utifrån behovsanalys tillsammans med arbetsmarknadens parter och föreningen Sveriges företagshälsor tagit fram två nya riktlinjer om
- Synergonomi
- Kränkande särbehandling och mobbning
Just nu arbetar med myndigheten med riktlinjer för hälsofrämjande insatser och arbetsanpassningar för yrkesverksamma som lever med autism och adhd. Dessa beräknas vara klara i slutet av 2025.
Uppdaterar med ny forskning
Parallellt pågår arbetet med att uppdatera riktlinjerna från 2015.
– Huvudskälet till det är att de börjar få många år på nacken och att ny forskning tillkommer, säger Liv Nilsson.
Mynaks arbete baseras på forskning och bästa tillgängliga kunskap.
– Vi lyfter alltid fram hur man kan koppla riktlinjerna till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi är också noga med vad lagen säger och införlivar detta i riktlinjerna.
Med tiden har det kommit nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket till exempel om rehabilitering och arbetsanpassning. Det låg bakom uppdateringen av riktlinjerna om alkoholproblem på jobbet.
Parterna har också efterlyst mer information om hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Det har lett till uppdaterade riktlinjer om psykisk ohälsa på arbetsplatsen som ska vara klara i november 2024.
– Det är ett större arbete än man tror att revidera riktlinjerna. Forskningsfältet ska sökas av på nytt och införlivas, säger Liv Nilsson.
Mynaks framtid i stöpsleven
Sedan i september 2023 pågår en utredning om Mynaks framtid. Bakgrunden är regeringens avsikt att minska antalet myndigheter och att effektivisera statsförvaltningen. På uppdrag av regeringen har Arbetsmiljöverket och Mynak utrett en sammanläggning av de två myndigheterna med start i januari 2026.
I ett gemensamt remissvar till regeringen skriver Svenskt Näringsliv, LO och PTK ”att uppgifterna att följa och främja företagshälsovårdens utveckling inte lämpar sig att hamna hos Arbetsmiljöverket.”
När det gäller hur arbetet med riktlinjerna ska organiseras framöver vill parterna ha en dialog med regeringen, de arbetsmiljömedicinska klinikerna och föreningen Sveriges företagshälsor.
Text: Anna Holmgren