Vi tänker sällan på ljusmiljön och hur vi påverkas av den, men en felplacerad lampa kan leda till sjukskrivning på grund av nackbesvär. Det säger Hillevi Hemphälä, synergonomiforskare vid Lunds universitet.
– Med min forskning vill jag skapa en bättre visuell arbetsmiljö som leder till bättre hälsa och ökad prestationsförmåga.
Det finns en stor okunskap om hur ljuset påverkar vår hälsa.
– Om jag frågar dig vad som är ett bra respektive dåligt ljud, har du en referensram, men om jag frågar dig vad som är ett bra ljus, så vet de flesta inte. Vi har aldrig lärt oss att ifrågasätta om ljuset är bra eller dåligt och det ställer till det. Vi tänker inte på att den där lampan kanske bländar mig jättemycket och gör att jag får huvudvärk som in sin tur gör att jag får ont i nacken.
Hillevi Hemphälä har forskat på belysningsfrågor i 18 år och framför allt ägnat sig åt att ta reda på hur den visuella arbetsmiljön påverkar individer och kan förbättras på olika arbetsplatser. Hon har bland annat arbetat med brevbärare, vårdpersonal och tagit fram belysningsrekommendationer för återvinningscentraler, neonatal- och intensivvårdsavdelningar.
Dygnsrytmsbelysning och flimmer
Under de senaste åren har hon undersökt så kallad dygnsrytmsbelysning inom vården för att ta reda på hur den kan ge en bättre dygnsrytm. Just nu håller hon på med flimmerstudier för icke visuellt flimmer för att se hur det påverkar hjärnaktivitet och prestationsförmåga.
Just nu håller hon på med flimmerstudier för icke visuellt flimmer för att se hur det påverkar hjärnaktivitet och prestationsförmåga. Det är första gången man testar påverkan av flimmer med fMRI, säger Hillevi.
– Vi ska utsätta försökspersoner för flimmer och undersöka skillnader mellan personer som är huvudvärksbenägna och de som inte är det. Vi vill veta om flimret är det som orsakar problem för de som är känsliga för ljusstimuli. Med hjälp av en magnetresonanskamera kan vi i realtid se vad som händer i hjärnan.
En av få optiker som studerat ljusdesign
Från början är Hillevi optiker. En av hennes första kunder var en juridikstuderande som hade problem med kraftig huvudvärk. Det visade sig att hon var extremt ljuskänslig. Enda gången hon inte fick huvudvärk när hon studerade var när hon tände ett stearinljus hemma.
–Det var den ljusmängd hon klarade av. När hon började använda en keps och gradalfärgade solglasögon försvann huvudvärken.
Hillevi ville lära sig mer och gick en kurs i ljusdesign och upptäckte sedan att hon var en av få optiker i världen som hade studerat belysning. Hon blev erbjuden en doktorandtjänst vid Lunds universitet och disputerade 2014 med inriktning på synergonomi.
Starka visuella kontraster ger problem
Vår syn är gjord för att vistas utomhus där vi inte har så stora kontraster mer än när vi behöver varnas till exempel från att äta en färgstark växt eller för en randig geting. Inomhus där vi tillbringar den mesta tiden är det mycket skarpare ljuskontraster. Vi har ofta lampor som lyser neråt från ett mörkt tak.
– De största problemen i den visuella arbetsmiljön är bländning och flimmer. Felplacerade armaturer är det absolut vanligaste. LED-paneler i kontorslandskap är något av det av det sämsta man kan ha, på grund av den stora skillnaden i ljushet mellan tak och armatur. Dessutom är formen på dem svåra att placera utan att orsaka grannen bländning, eller att ge rätt riktning på ljuset.
Metod för att bedöma synergonomi
Hillevi föreläser ofta för ergonomer som besöker olika arbetsplatser. Länge har de saknats en riskbedömningsmetod för den visuella miljön, men nu har Hillevi varit med och tagit fram världens första synergonomiska riskbedömningsmetod VERAM, Visual Ergonomics Risk Assessment Method, i samarbete med forskare och praktiker inom ergonomi, belysning, ljus och arbetsmiljö.
Metoden består av fem olika delar:
- En subjektiv del där arbetstagaren besvarar en enkät med frågor om ögonbesvär, huvudvärk och muskuloskeletala besvär samt hur man upplever sin omgivning
- En objektiv del med fysiska mätningar av belysningsstyrkor och luminanser, ett mått på hur ljus en yta är.
- En objektiv riskbedömning av den visuella miljön delvis kopplad till rött (hög risk), gul (risk) och grön (ingen/låg risk) inom flera olika områden som ljusets distribution (indirekt/direkt belysning), belysningsstyrkan på arbetsområdet, bländning, arbetsobjektets/datorarbetets utformning, flimmer och arbetsställningar.
- En återkopplingsdel där de subjektiva svaren diskuteras tillsammans med den objektiva riskbedömningen.
- En sista del med åtgärdsförslag med fokus på åtgärder för belysningen, dagsljuset, arbetsobjektets utformning etc., samt en remiss för glasögon eller andra belastningsergonomiska riskbedömningar.
Hittills har 98 personer från företagshälsovården gått en utbildning i synergonomisk riskbedömning och kan använda sig av den här metoden. En screeningversion av VERAM finns också som en app, som bara på en kvart kan göra en enklare utvärdering av den visuella miljön.
Nya riktlinjer för god synergonomi
I september 2021 lanserade Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK, nya riktlinjer för synergonomi – Belysning och synförhållanden på arbetsplatsen.
Syftet med riktlinjerna är att ge företagshälsovård och arbetsmiljökonsulter ett evidensbaserat underlag för det praktiska arbetet med att utforma goda synergonomiska förhållanden på olika arbetsplatser, både i industrin, på sjukhus och på kontor.
– Tillsammans med forskare och praktiker inom ämnet har vi tagit fram tydliga och praktiskt användbara riktlinjer, som förklarar hur befintliga arbetsmiljöer kan förbättras ur synergonomisk synpunkt och hur nya arbetsplatser kan planeras och utformas.
Riktlinjerna är utformade för att användas inom företagshälsovården eller av arbetsmiljökonsulter. Även chefer med arbetsmiljöansvar, personer som arbetar med arbetsmiljö- eller personalfrågor och skyddsombud kan använda delar av riktlinjerna.
– Nu behöver riktlinjerna, som är helt gratis att ladda ner från MYNAKS hemsida, spridas mycket mer. När jag är ute och föreläser har nästan ingen hört talas om dem, säger Hillevi.
