Det finns också hjälpmedel för flygplanslastarna.
Forskningsprojektet om flygplanslastarnas arbetsmiljö är nu färdigt och
en slutrapport är på väg. I den finns förutom resultaten en lång rad förslag till förbättringar. Om de genomförs kan ett bra jobb bli ännu bättre. ”Visst är jobbet tungt och tufft, men också fritt”, menade en lastare, som deltog i slutseminariet.
Hon ska ta fram ett verktyg som gör det lättare att bedöma risk för belastningsskada. Verktyget ska vara fritt tillgängligt och kunna användas av både små och stora företag.
Suddiga bokstäver på bildskärmen gör att ditt öga spänner sina muskler – och utan att du är medveten om det spänner du då också musklerna i nacke och axlar. Du placerar automatiskt kroppen så att ögat ser så bra som möjligt. Det går ut över musklerna. Följden blir ofta huvudvärk, trötta ögon och värk i nacke och axlar. Det visar Hans Richter och andra forskare vid Centrum för belastningsskadeforskning.Inne i ditt öga finns en muskel, fokuseringsmuskeln eller ciliarmuskeln, som reglerar ögonlinsens optiska brytstyrka, det vill säga hur linsen kupas. När din blick fixerar något närbeläget, litet eller suddigt, spänns muskeln och linsen blir kupigare. Sådant närarbete innebär att muskeln normalt sett är anspänd för att anpassa ögats fokus till seende på nära håll. Fokuseringsmuskeln står i förbindelse med det autonoma nervsystemet (det som är utanför din viljas kontroll) och med dina muskler i nacke och skuldror. Kravet på ögats muskler ökar när det som du tittar på är suddigt, ligger på nära avstånd, eller är litet, som en bokstav på en bildskärm.
Bygg om kontorsarbetsplatser så att folk måste röra sig mycket mer! Möten skulle till exempel kunna vara gående och inte sittande. Det skulle vara bra för alla. Detta anser Svend Erik Mathiassen, professor och forskningsledare vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle. Han förklarar att problemet med för litet belastning blir en allt viktigare arbetsmiljöfråga. Inaktivitet kan leda till väl kända välfärdssjukdomar som diabetes och övervikt. Då gäller det att öka aktiviteten, inte minska den ytterligare. Han ser att arbetsgivarna nu är intresserade av att hjälpa anställda att bli friskare och må bättre, som att sluta röka och börja motionera, trots att det inte ingår i själva arbetet. Detta är en attitydförändring, anser han, som säkert kommer att sprida sig till fler hälsofrågor och fler arbetsgivare framöver. På ett callcenter i Sundsvall ingår till exempel träning på arbetstid i arbetsuppgifterna. Det får alla veta vid anställningsintervjun. Och han berättar att det i Holland finns förslag till riktlinjer för hur man bör röra sig mera i kontorsjobb, och spännande experiment med rörliga kontor.
Kvinnor i industrin har ofta bundna monotona arbeten. Foto: Stockxchnge.
– Förbättringar av arbetsmiljön för kvinnorna i industrin handlar i dag mycket om hur man kan skapa en ökad variation i arbetet, säger Caroline Jarebrant, doktorand i produktionsergonomi och ergonom på Swerea IVF. Hon har utvecklat en metod för att få med förbättringar av arbetsmiljön som en del av företagens förändringsarbete.
Videon visar jobbet och på figuren markerar man belastningarna. Foto: Mikael Forsman
Exakt vad som gör ett arbete lätt eller tungt är inte alltid så lätt att beskriva. Ergonomen Mikael Forsman på Karolinska Institutet har utvecklat en video- och datorbaserad metod att analysera arbetet, som är lätt att använda. Metoden är utvecklad som ett stöd för de anställda när de ska vara med och förändra sin arbetsmiljö.
Ett nytt verktyg för att mäta belastningarna vid Arla mejerier och Scania lastbilsfabrik ska ge bättre arbetsmiljö. Arbetet görs av forskare, med hjälp av skyddsombud och arbetsmiljöansvariga. Men det var Arla som tog initiativet för att hitta en lösning på problemen.
Ett projekt vid KTH om styckare handlar om att förbättra kvaliteten och sänka arbetsbelastningarna.
– Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.
En styckare behöver ständigt en nyvässad kniv i sitt arbete.
Om kniven är vass kan styckarens belastning minska med upp till 20 procent. Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH i Stockholm, har visat detta i sin forskning. Forskningsgruppen har nu fått
ytterligare pengar från AFA Försäkring för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial bland knivanvändare i styckning och slakt.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Det kostar på att stå hela dagen i butiken.
En tredjedel av de anställda i en stor livsmedelskedja fick minst en diagnos av forskarna vid Arbets- och miljömedicin i Lund när de blev undersökta. Undersökningen var en del av en studie av arbetsmiljön. På frågan om man haft besvär de senaste sju dagarna hade kvinnor genomgående haft mer besvär än män. De har mer ont både i nacke, axlar, armbågar och händer.