Svar saknas om effekt i arbetslivet

Det finns fortfarande väldigt lite forskning som kopplar ihop klimatet och kneget! Det är ett huvudbudskap i en rapport om den gröna omställningen och arbetslivet, som samtidigt pekar ut spännande forskningsfrågor.

Fem forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet har skrivit kunskapsöversikten ”Grön omställning och arbetsliv – Kunskapsläge och fortsatta forskningsbehov”, som kom våren 2021. Uppdragsgivare var forskningsråden Forte och Formas, tillsammans med Socialfondens plattform för hållbart arbetsliv.

Det finns ingen tydlig och etablerad definition av grön omställning. I rapporten beskriver författarna fyra delområden:

> ”Fossil omställning” handlar mest om teknik för att ersätta kol och olja.

> ”Grön tillväxt” är en politisk strategi som kombinerar miljömässig hållbarhet med ekonomisk tillväxt och nya jobb.

> ”Cirkulär ekonomi” fokuserar på sådant som återbruk och delning.

> ”Socio-ekologisk omställning” handlar om mer grundläggande förändringar, man ifrågasätter tillväxt som mål och betonar rättvisa och sociala perspektiv.

Det finns inga knivskarpa gränser mellan områdena. Och alla har kopplingar de olika delar som ryms under paraplyet ”arbetsliv”.

Blir det fler eller färre jobb

Fler eller färre jobb? Det är en fråga som många har försökt svara på, inte minst i samband med ny teknik. Nu talar om ”gröna jobb”. Till exempel kommer det nya jobb inom vind- och solenergi, batteritillverkning, energieffektivisering av äldre bostäder, ekologiskt jordbruk och ekoturism.

Andra jobb kan bli färre, som på bilverkstäder, eftersom elbilar kräver färre reparationer. Om man återbrukar mer, ger det fler jobbet inom just återbruket – men färre i tillverkning och försäljning av nya produkter.

Om jobben blir fler eller färre beror på många faktorer, som till exempel energipriser och skatter (skattesubventioner och straffskatter).

Arbetsinnehåll och arbetsmiljö

Arbetsinnehåll och utbildningskrav i befintliga jobb är lättare att sia om! Miljökrav och nya arbetssätt kräver mer kunskaper i yrken som takläggare, VA-tekniker, rörmokare och avfallshanterare, men också ingenjörer och arkitekter. Nya (men små) expertyrken kommer, som jordbruksmeteorolog och analytiker av handel med koldioxidsläpp. Samtidigt finns nya jobb med lägre kunskapskrav, som inom återvinning.

Arbetsmiljön kan för en del bli riskabel, men riskerna i sig är sällan nya. Men de kan bli, i kombination med nya sätt att arbeta. När byggföretag sätter ihop trähusmoduler i fabrik, kan anställda bli mer utsatta för kemikalier, jämfört med när de gjorde samma sak utomhus. I företag med fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ser man risken och åtgärdar den. Det är inte säkert att detta är fallet i nya och mindre ”omställningsföretag”, där man saknar arbetsmiljökunskaper.

Kunskapsluckor att fylla

Rapporten pekar ut åtta kunskapsluckor och tre av dem zoomar vi in här ”Användbart”, därför att arbetsmiljö och arbetsförhållanden står i fokus:

• Hur kan man, genom samverkan mellan parterna, skapa ett ändamålsenligt arbetsmiljöarbete och bibehållen anställningstrygghet under en grön omställning?
• Hur ska man klara den kompetensutveckling som många kommer att behöva, och hur ska man fördela ansvaret mellan olika aktörer?
• Hur kan man hantera målkonflikter mellan miljömål och mål för arbetslivet?

När det gäller målkonflikterna menar rapportförfattarna att man behöver koppla ihop miljölagar, miljöpolitik och ”grön innovationspolitik” – med arbetsmiljölagen och arbetslivspolitik. Och för att åstadkomma detta, behövs bland annat forskning om arbetsmiljöarbetet:

”Hur kan fack och arbetsgivare samverka i nya eller omdanade sektorer med nya affärsmodeller eller värdekedjor?”

Det behövs också forskning om hur man kan väva samman riktlinjer och politik för miljö och arbetsmiljö:

”Hur kan arbetsmiljöhänsyn få plats när nya ”gröna” affärsmodeller och sektorer etableras?”

Mats Utbult