Foto: Blaz Erzetic, Unsplash

Sex träffar för arbetsmiljölyft bland små underentreprenörer

Hur får man till ett lyft i arbetsmiljökunnandet hos små underentreprenadföretag i bygg- och anläggningsarbete? Om detta forskar Anders Pousette på Arbets- och miljömedicin, vid Göteborgs universitet.

Hans forskargrupp prövar en metod med sex utbildnings- och diskussionsträffar under cirka tio månader,  med chefer och representanter för de anställda, som mellan träffarna genomför eget arbetsmiljöarbete på hemmaplan (se faktaruta).

Alla kommer från mindre företag som arbetar med det stora järnvägsbygget Västlänken i Göteborg. Huvudentreprenörer och Trafikverket deltar i satsningen.

– Större byggföretag har oftast ett ambitiöst arbetsmiljöarbete, med specialister som enbart arbetar med detta. Men mindre företag kan inte sätta av anställda på det sättet. De behöver därför ofta stöd för att utveckla arbetsmiljöarbetet, säger Anders Pousette.

Organisationspsykolog

Anders Pousette
Anders Pousette Göteborgs universitet

 Han är organisationspsykolog och arbetade länge inom företagshälsovården, innan han för 20 år sen blev arbetsmiljöforskare. Han har deltagit i studier om säkerhetskultur och säkerhetsklimat inom bygg och vård, och det gällde såväl arbetsmiljö och informationssäkerhet som patientsäkerhet. I en studie följde forskarna  bygget av Götaleden, och erfarenheterna därifrån har han tagit med sig till dagens projekt. 

– Vårt mål var att genomföra tre omgångar med tio företag i varje. Men det har varit svårt att rekrytera deltagare. En del företags företrädare har uttryckt intresse, men sagt: ”det är för stort för oss”, berättar Anders Pousette.  

I den första omgången, klar hösten 2020, deltog fyra företag. Den andra omgången startade under covidåret och då blev det bara två. Tredje omgången startar 2021. Juridiska turer har försenat byggstarten av Västlänken, och i kombination med covid har detta sinkat och försvårat forskningsprojektet. Hösten 2020 har de kommit halvvägs, med målgång 2022.

Uppmuntrande resultat

Anders Pousette tycker att resultaten hittills är uppmuntrande, metoden fungerar. Hur ska metoden sedan kunna användas i det verkliga livet, utanför forskningsvärlden? 

Kanske kan det ibland bli en del av det arbete som huvudentreprenörer och byggherrar gör för att samordna byggarbetsmiljöarbetet med sina underentreprenörer.

– Detta kräver ju att det finns ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete hos alla – vilket i grund och botten är det som den här utbildningssatsningen handlar om. 

Förutom att pröva olika sätt att lyfta arbetsmiljöarbetet hos mindre företag, vill forskarna ta reda på hur man med framgång genomför sådana här satsningar, då en aktör kommer utifrån och i så kallade interventionsprojekt försöker påverka verksamheter.

Ragnhild Larsson

En metod för att lyfta arbetsmiljökunnandet i små bolag

  • Första träffen: forskarna ökade deltagarnas kännedom om de risker som finns,  och hjälpte dem att börja analysera sina företags viktigaste arbetsmiljöproblem.
  • Varje företag bildade utvecklingslag med chefer och företrädare för arbetarna. Experter (främst från Arbets- och miljömedicin) besökte arbetsplatserna för att hjälpa till att identifiera problem och göra olika mätningar.
  • Andra träffen: utifrån en genomgång av fyra riskområden, buller, ergonomi, kemiska och fysiska risker, säkerhet och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA), arbetade deltagarna fram en plan för det egna arbetet.  De fyra företagens respektive teman blev arbetssäkerhet (olyckor och skador), organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), kemiska risker (damm) och formerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Träffarna tre, fyra och fem gav deltagarna stöd att arbeta med sina utvecklingsprojekt. Alla anställda var involverade, bland annat genom att projekten fanns med  på dagordningarna för arbetsplatsträffarna.
  • Sjätte och avslutande träffen: man redovisade resultat, presenterade goda exempel, och delade erfarenheter med varandra.