Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
I bedömningen poängsätts arbetsmomenten efter hur ofta de utförs, tidsåtgång och kraften som måste till. Den sammanlagda poängsumman översätts till en trafikljustabell där grönt ljus är lika med riskfritt, gult ljus betyder förhöjd risk för besvär för en del arbetstagare och rött ljus betyder förhöjd risk för en stor del av arbetstagarna.
Metoderna kallas HARM, Hand och arm riskbedömningsmetod, och KIM, risker vid manuell hantering och de finns båda på Arbetsmiljöverkets hemsida.
HARM är framtagen av TNO, ett forskningsinstitut i Nederländerna och Minke Wersäll och Ann-Britt Gunnarsson,arbetsmiljöinspektörer, har utvärderat metoden som en magisteruppsats vid Tekniska högskolan i Stockholm. De har då undersökt tillförlitlighet och om den är ett lämpligt instrument att använda för yrkesinspektörer. De kom fram till att HARM ger ett bra underlag för riskbedömningar och kan användas i Arbetsmiljöverkets tillsyn.
Checklistor
Just nu används verktygen vid 800 inspektioner runt om i landet fram till årsskiftet. Det ingår i verkets satsning på kvinnors arbetsmiljö. Checklistan Kim har introducerats av Arbetsmiljöbyrån i Bilbao och används runt om i Europa. I Sverige har den använts i cirka fem år.
– När vi är ute på inspektion gör vi stickprov med de nya instrumenten. Är risken påtaglig följer vi upp den. Vi kan till exempel begära att arbetsgivaren gör en kartläggning av riskerna i sin verksamhet eller att en ergonom från företagshälsovården blir inkopplad. Vi kan också ställa krav på rutiner för introduktion av de anställda, säger Minke Wersäll.
Sådana rutiner ska innehålla instruktioner om bra arbetsteknik och möjlighet till praktiskt träning.
Checklistorna kan också användas av arbetsgivaren för att kontrollera hur olika åtgärder påverkar risken.
– Belastningsergonomin glöms ofta bort när man identifierar risker, säger Minke Wersäll.
Metoderna blir ett sätt att diskutera belastande och riskfyllda arbetsuppgifter med arbetsgivaren.
– Metoderna handlar om att hantera varor och ting, men inte människor. Nu försöker vi hitta standardiserade, internationella metoder för att bedöma arbete med människor, säger Minke Wersäll.
Inga gränsvärden i föreskrift
Enligt forskarna på Arbets- och miljömedicin i Lund finns det nu forskningsresultat som är solida och som visar att vissa belastningar leder raka vägen till besvär och sjuklighet. Men sådana gränsvärden finns inte i föreskriften om belastningsergonomi, som nyligen blivit omarbetad. Den träder i kraft den 1 december 2012.
– Det finns inga bra mätinstrument tillgängliga. Det beror i sin tur på att det inte finns någon efterfrågan på sådana, säger Minke Wersäll.
Ruth Carlsson på Arbetsmiljöverket har varit med om att omarbeta föreskriften om belastningsergonomi.
– Vi har valt att inte lägga in gränsvärden i föreskriften, men sådana kan mycket väl komma med i de temasidor på som vi arbetar med nu. Det har vi inte tagit ställning till ännu, säger hon.
Mätinstrument finns
Men Gert-Åke Hansson, yrkeshygieniker och docent vid AMM i Lund berättar att det sedan 20 år finns en bra och noggrant utvärderad givare (goniometrar) som har fått stor spridning och används av de flesta i världen som arbetar med denna typ av mätningar.
– Det finns också många leverantörer av små bärbara dataloggrar för insamling och lagring av heldagsmätningar. Några leverantörer har också program för att analysera och presentera resultat av mätningarna. Metoderna är nu mogna för att användas av praktiker, säger han.
Den tekniska utvecklingen gör att metoderna blir allt enklare att använda.
– Vi har själva använt metoderna och skaffat oss erfarenhet och ett stort referensmaterial. Dessutom har vi i många samarbeten lärt ut metoderna till personer utan specialkunskap som efter en kort introduktion sedan har använt metoderna för att göra mätningar.
Till exempel har företagshälsovården i Västra Götaland-regionen, i samarbete med AMM i Lund, utvärderat prismaglasögon och baserat på mätningar visat att framåtböjningen av huvudet minskade med 5 grader. Vid de arbetsmedicinska kliniker i Köpenhamn och Århus har man genomfört över 300 heldagsmätningar ute på olika arbetsplatser i Danmark, i samarbete med AMM i Lund.
För mer information hänvisar Gert-Åke Hansson till hemsidan fhvmetodik.se