djupt men lätt om användbara resultat i praktiken
- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall
Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.
Det finns en rik flora av olika mätmetoder för risker med fysisk exponering som ergonomer kan använda. När siffrorna trillar ut blir de hårda fakta i kommunikationen om förändringar och förbättringar på arbetsplatsen.
Marcus Andersson och Tobias Lekberg, Leksands gymnasium. har deltagit i Spets-projektet. Foto: Eva Ekelöf
Gymnasieelever på praktiska linjer får lära sig att använda personlig skyddsutrustning, men ingenting om systematiskt arbetsmiljöarbete och hur man ska tänka för att undvika risker. Det är en brist, menar Ing-Marie Andersson, professor vid Dalarnas högskola.
Blomstrande företag med ny modell.
En modell som kopplar ihop arbetsmiljö, anställdas välbefinnande och företagsutveckling. Det låter som tulipanaros men en forskargrupp ska nu testa om en sådan modell kan bli ett verktyg i arbetsmiljöarbetet. Gruppen leds av Per Lindberg vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle.
Belastningsskador kan undvikas.
Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.
Det går att mäta belastningar.
Arbetsmiljöverkets nya metod för att riskbedöma belastande arbetsuppgifter består av ett frågebatteri och bedömningsunderlag som leder till en risknivå. Metoden bedömer risken för att få smärta och andra besvär i armar, nacke och skuldror genom att titta på hur arbetet utförs. Det är själva arbetsmomentet som bedöms, inte den person som utför det.
Marcus Andersson och Tobias Ekberg. Foto: Eva Ekelöf
I Leksands gymnasiums snickerisal slipar eleven Tobias Ekberg med en planslip medan läraren Marcus Andersson tittar på. Det luktar gott av trädamm i salen, men något damm syns inte i luften. Här har Spets-projektet varit på besök och visat hur trädamm virvlar upp när man slipar om det inte finns något utsug, och hur det ser ut när utsuget är igång. Både lärare och elev har fått lära sig en läxa för livet.