När du behöver datorn som mest sviker den dig. En plötslig uppdatering avbryter ditt jobb. En krasch raderar hela förmiddagens arbete. Kanske kan du känna igen stressen när du gjort ett misstag som inte går att ångra?Forskaren Bengt Sandblad menar att sättet som de flesta IT-system är uppbyggda på ligger i konflikt med hur vi människor fungerar. Då uppstår kognitiva arbetsmiljöproblem.
I över 30 år har han forskat om mötet mellan människor och IT-system, och han har visat hur krångliga och opålitliga IT-system leder till stress och gigantiska samhällskostnader.
Interaktionen mellan människa och dator är ett tvärvetenskapligt ämne med sin grund i flera forskningsfält, som datavetenskap, psykologi och ergonomi. Den breda ansatsen märks inte minst i Bengt Sandblads egen bakgrund. Han är i grunden civilingenjör, disputerade inom reglerteknik och är docent i systemanalys. Hans nuvarande kollegor har vitt skilda akademiska bakgrunder, allt från teknik till psykologi och didaktik.
Hjärnorna känsliga för för att belastas fel
Under 80-talet var han med och byggde upp CMD, Centrum för studium av människan och datorn, vid Uppsala universitet. Där myntade de i början av 90-talet begreppet kognitiva arbetsmiljöproblem.
Precis som att våra ryggar inte är gjorda för att göra tunga lyft hela dagarna, är våra hjärnor känsliga för att belastas på fel sätt. Till exempel är vårt korttidsminne väldigt begränsat, och kan inte hålla mer än en liten mängd information aktuell samtidigt.
Egentligen är datorstöd ett utmärkt sätt att komma runt denna begränsning. Plötsligt kan vi samla den nödvändiga information på skärmen i stället för att behöva ha den i huvudet. Men detta bygger på att systemet verkligen hjälper oss, vilket inte alltid är fallet.
Tappar tråden när vi störs
Bengt Sandblad radar upp exempel. Ofta finns informationen vi behöver för att utföra en arbetsuppgift i flera olika system. För att se de olika delarna måste vi växla mellan fönster eller bläddra i rullmenyer, och samtidigt hålla allting aktuellt i huvudet. En omöjlig uppgift, menar han.
– Det fungerar bara inte att jobba i sådana system, där man ska navigera i en informationsrymd och
sammanställa informationen för att fatta ett beslut. Vi kan inte jobba så.
Upplägget gör att vi lätt tappar tråden om vi blir störda, och tvingas börja om från början. Vi blir frustrerade och irriterade. Det finns en allmän känsla av att systemet är långsamt, struligt och krångligt, eller till och med i vägen för det ”riktiga” arbetet. Men det är ofta svårt att sätta ord på vad det är som inte fungerar.
– Frustrationen över att inte kunna göra sitt jobb på ett bra sätt leder till ett långvarigt stresspåslag. Nivån av stresshormoner behöver inte vara dramatisk, men påslaget finns ständigt där, säger han.
Från forskning till användning
I början av 1990-talet medverkade Bengt Sandblad i forskningsprogrammet Människor-Datateknik-Arbetsliv MDA, och i programmets bok ”Mänskligare datateknik – bättre jobb” (1993) sammanfattar han det forskarna då visste om hur man bör utforma gränssnitt och IT-system – och vad man ska se upp med. Den som i dag läser den slås av att problemen såg ungefär likadana ut.
– Det är frustrerande att vi forskare i stor utsträckning säger samma saker nu som då. Varför i helsike blir det inte bättre, utan snarare sämre? Det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för IT-utvecklingen inte tagit till sig av kunskapen, säger han.
Många av hans projekt har varit så kallad aktionsforskning, vilket innebär att man arbetar i nära samarbete med arbetsplatsen, med sikte bland annat just på att de nya kunskaperna ska komma till användning direkt. Och under åren har han och hans kollegor presenterat sina forskningsfynd för verksamhetsansvariga och företrädare för de anställda, oavsett om det handlar om sjukvården, industrin eller myndigheter, och i en del fall även för IT-företagen som levererar systemen.
Börjar röra på sig
Många av åtgärderna för att förbättra IT-miljön har Bengt Sandblad och hans kollegor 2013 i sammanfattat i ”Checklista för god arbetsmiljö vid datorstött arbete”. 2015 gav Arbetsmiljöverket ut rapporten ”Digital arbetsmiljö”, som han är medförfattare till.
Hösten 2017 sjösatte Prevents webbtjänst ”Inför rätt IT”, som han varit med om att ta fram (se sid 6). Och i slutet av 2017 kom boken ”Digitaliseringen och arbetsmiljön”, skriven tillsammans med Carl Åborg.
Kanske börjar det äntligen röra på sig, menar Bengt Sandblad. Han nämner samarbeten mellan fack och näringsliv, så kallade IT-skyddsronder som blivit vanligare – och många har blivit mer uppmärksamma på dåliga IT-system.
– IT-användningen har blivit mer omfattande, den har krupit in i alla branscher. Därför har problemen blivit större. Men samtidigt ökar medvetenheten. Massor av folk jobbar med frågorna, och kämpar för att förbättra systemen. På lång sikt verkar det bli bättre, men kampen är inte vunnen, säger Bengt Sandblad.
Nils Otto
FAKTA/Kognition och arbetsmiljö
• Kognition är ett samlingsnamn för vårt tänkande. Där ingår bland annat minne och informationshantering.
• En kognitiv arbetsmiljö uppstår när arbetet ställer krav på att hantera information. Det är inte bara i digitala
sammanhang en kognitiv arbetsmiljö finns, men begreppet används oftast där.
• Kognitiva arbetsmiljöproblem innebär att den anställde inte kan använda sina kunskaper och förmågor på ett bra sätt i arbetet. Det kan t ex bero på att informationen är svår att överblicka eller att man ständigt blir avbruten i sitt tänkande.
• Kognitiv ergonomi är läran om att anpassa arbete, arbetssystem och arbetsmiljö till våra kognitiva förmågor.