Fredric Bergström, webbutvecklare, gillar det gränslösa jobbet. Foto Ragnhild Larsson
– Jag har världens roligaste jobb med tillräckligt stor frihet och tillräckligt hög lön. Fredric Bergström jobbar som webbutvecklare på den personalägda kommunikationsbyrån Rabash i Göteborg, där gränserna mellan jobb och fritid ibland flyter ihop. Samtidigt har medarbetarna noga koll på att ingen jobbar för mycket.
Bilpendlare i kö.
Lång tids jobbpendling ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa, visar ny forskning från Arbetsmiljömedicinska kliniken, Lunds universitet.
– Vi ser ett tydligt samband mellan pendlingstid med bil eller kollektivtrafik och upplevd ohälsa som stress, sömnstörning och utbrändhet, säger forskaren Kristoffer Mattisson.
Aktiv cykel- och gångpendling verkar däremot ge ett friskare liv.
Per-Arne Persson, maskinist på färja, ständigt uppkopplad. Foto: Roland Cox
Även livet för en färjkarl digitaliseras, på gott och ont.Per-Arne Persson i Södertälje får meddelanden om ledighet och bemanning i mobilen. Men för det mesta lyckas han hålla jobbet ‒ på jobbet.
Erik Lindstrand
Att mäta sin tid är ett sätt att slippa gränslösheten även för en brinnande medarbetare i idéburet arbete.”En fråga om arbetshygien”, säger personalstrategerna i Örebro pastorat.”Jag är alltid präst, men jobbar inte hela tiden, och det är viktigt att kunna se skillnaden”, säger Erik Lindstrand.
Arbetsgivaren kan behöva beordra ledighet. Foto: FreeImages
Den nya arbetsmiljöföreskriften tydliggör arbetsgivarens ansvar för arbetstiden. Stressforskaren Göran Kecklund menar att arbetsgivaren behöver räkna faktiska timmar och beordra ledighet när så krävs.
Nyutexaminerade sjuksköterskor har en stressig första tid i arbetslivet.
Genom att ge dem mer kunskap och olika metoder för återhämtning, hoppas forskaren Anna Dahlgren stärka förmågan till återhämtning mellan arbetspassen.
Syftet är att förebygga stressrelaterad ohälsa för alla som jobbar skift.
På Södra Cell i Mönsterås har de arbetat mycket och länge för att få så hälsosamma skiftarbetstider som möjligt.
– Visst kan det vara hälsosamt att få långa ledigheter och den återhämtning som det ger. Men risken är att skiftarbetet blir för komprimerat, säger Percy Schiöld, HR-specialist på Mönsterås massabruk med bakgrund som ordförande i Pappersklubben. Han har arbetat med skiftarbetsfrågor under lång tid.
Arbete dygnet runt i pappers- och massaindustrin - hur gör man skift med minst hälsorisker? Foto: Jan Nordström
Hur man förlägger arbetstiden har blivit en tydligare arbetsmiljöfråga. I pappers– och massaindustrin har Industriarbetsgivarna och facken länge arbetat partsgemensamt om skiftarbete och hälsa. Och de har gjort det i ett nära samarbete med forskare.
Forskning visar på många risker med skiftarbete, allt från hjärt–kärlsjukdomar till diabetes. Nattarbete är oundvikligt i vård och omsorg, transporter och processindustri, men går att utforma på olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår fast: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”.
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre
handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i
alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar. Så resonerar man i Finland
och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så
att alla orkar jobba till pension och längre.
‒ Det behövs ett
synsätt som gäller för hela arbetslivet, säger forskaren Mervi Ruokolainen.
Två saker man vill jobba vidare med på förskolor i Luleå, för de äldres skull: arbetstakten och ljudmiljön. Foto: Ashton Bingham
På arbetsplatser med
mycket arbetsglädje blir det svårare att slita sig.
Det menar Eva-May
Hedenström, projektledare för en treårig satsning på Luleås förskolor för att
få sina anställda att kunna och vilja stanna länge.
För de behövs.
Mycket arbetsglädje och kreativitet, arbetsplatser där man
tar tillvara medarbetarnas idéer och tankar.
Då blir det svårare att slita sig i förtid. Och lusten ökar
att komma tillbaka som vikarie.
Rökvanor hade mindre betydelse för om smärtor påverkar jobbet.
Foto: Andrea Dibitonto
Ett forskningsprojekt
om äldre arbetskraft har startat en intensiv debatt i Danmark om hur alla ska
orka jobba längre. Resultaten, som presenteras fortlöpande på en egen hemsida,
har fått stor spridning och upprört och förvånat.
Vad är det som avgör om en anställd fortsätter att arbeta eller går i för tidig pension?
Byggnadsarbetare orkar ofta inte arbeta till 65, eller 67 år. Foto: Guilherme Cunha
Att orka längre handlar bland annat om att göra sig fortsatt anställningsbar, och det gäller i alla åldrar nu när de osäkra anställningarna ökar.
Så resonerar man i Finland och har introducerat en modell för att stödja arbetsgivare och arbetstagare så att alla orkar jobba till pension och längre.