Bara cirka var tionde arbetsgivare hade använt sig av bidraget till företagshälsovården under 2010, mest stora företag. Vanligast var att grundbidraget utnyttjades. Det visar en utvärdering. Men avsikten med bidraget är främst att uppmuntra till att rehabilitera sjukskrivna tillbaka till arbetet. Regeringens ambition var att skapa en ”frontorganisation nära arbetslivet som tidigt kunde stödja en återgång till arbetet”.
Det är arbetsgivaren som beställer vilka tjänster som hon eller han vill ha från företagshälsovården. Utvärderingen visar att det arbetsgivarna främst vill ha – och beställer – är hälsoundersökningar. Många hälsor har en friskvårdsprofil.
Men regeringens avsikt med bidraget var att uppmuntra och stimulera arbetsgivarna att använda företagshälsovården som en resurs för att få de långa sjukfallen tillbaka i arbetet. Företagshälsan ses som en viktig aktör i det arbetet.
– Utvärderingen tyder på att vi behöver göra förändringar. Det behövs en efterfrågan från arbetsgivarna och jag har i dag inga svar på hur vi ska åstadkomma det, säger Sabina Joyau (m), politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
Grundbidrag mest använt
Regeringen har satsat på företagshälsovården sedan 2010 genom att ge en halv miljard kronor om året i bidrag. Motivet är att tidigt rehabilitera sjukskrivna tillbaka till jobbet. Men utfallet visar att bidragen används dåligt.
Grundbidraget, 100 kronor per ansluten anställd, har använts mest. De andra delarna, bidrag för ersättning av medicinsk service, som blodprov, bidrag till läkare som bedömer arbetsförmåga och bidrag till så kallade koordinerade insatser, för rehabilitering och arbetsplatsanpassning, har använts i liten utsträckning. Av de koordinerade insatserna var det bara 2 procent av pengarna som användes.
Företagshälsan mest för hälsokontroller
I samband med satsningen beställde regeringen en utvärdering av Karolinska Institutet och Universitetet i Linköping. Utvärderingen visar att bidraget var okänt hos arbetsgivarna, som beställer insatserna. Det var bara 10 procent av de tillfrågade som använt det, och då främst stora företag som redan medvetet använder företagshälsovården. Dessa ansåg att bidragen hade lett till snabbare och bredare insatser.
I allmänhet tycks företagshälsovård mest användas till hälsoundersökningar, 60 procent. Nästan hälften skickar anställda på läkarbesök, 40 procent använder företagshälsan som samtalsstöd och nästan lika många till ergonomiska bedömningar. Bara en fjärdedel använder hälsan till rehabutredningar och till anpassning av arbetsplatsen, de så kallade koordinerade insatserna i bidragssystemet.
Rehabinsatser minst efterfrågade
Forskningen visar att företagshälsovården är en viktig spelare för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Ofta är insatserna företagsekonomiskt lönsamma. Hälften av företagen ansåg också att företagshälsan var en strategisk resurs och svarade att subventionerade rehabtjänster skulle öka engagemanget.
Företagshälsovården tyckte i enkäten att det var krångligt att ansöka och att tidsgränserna var snäva. De hade inga rutiner och ibland inte heller något behov. Bidraget hade inte påverkat de avtal som hälsan har med företagen.
Sabina Joyau framhåller att motivet till att bidraget infördes var insikten om att en väl fungerande företagshälsovård kan vara både meningsfull och framgångsrik för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet.
– Det fanns ingen annan samhällsaktör. Företagshälsovården är etablerad över hela landet och når många, säger hon.
Men just de rehabiliterande insatserna och bidragen har blivit minst efterfrågade.
– Man har tyckt det var krångligt och tidsramarna snäva. Men vi ser detta som ett försök och bidraget finns kvar och har vuxit med 100 miljoner till 650 miljoner kronor, under 2012.
Just nu pågår en bedömning om hur satsningen på företagshälsovård ska förändras för att bli mer efterfrågad.
Eva Ekelöf
Artikeln har tidigare publicerats i TCO-tidningen.