Du mår som din chef är

En bra chef ger bättre hälsa och lägre sjukfrånvaro bland medarbetarna, det är numera vetenskapligt bevisat i en studie av professor Ingemar Åkerlind.

Bra är en chef som är utvecklingsinriktad, uppmuntrar till delaktighet, ger uppskattning för utfört arbete och stöttar anställdas personliga utveckling.

 

Chefen har en avgörande roll för hur de anställda mår på arbetsplatsen. Det visar den vetenskapliga studien ”Verksamhetsstyrning,
arbetsmiljö och hälsa”, författad av Ingemar Åkerlind, professor i Folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.

Utgångspunkten var att hälsa och sjukfrånvaro varierar rejält mellan kommunerna, trots likartade  arbetsupplägg. Speciellt undrade man över den ojämna långtidssjukfrånvaron. En jämförelse skulle kunna ge svar på vad som skiljer, och forskningen grundar sig på enkätsvar från 10 000 kommunanställda i ett femtiotal kommuner.

Arbetsplatsklimat styr

Resultatet är entydigt, enligt studien. Det finns tydliga samband mellan arbetsgivarfaktorer och medarbetarnas hälsa och sjukfrånvaro, och starka skäl till att tillämpa en medveten och aktiv hälsofrämjande strategi när man styr verksamheten.

Den självskattade hälsan och sjukfrånvaron bland de anställda visade sig påverkas direkt av hur mycket man satsat på konkreta hälsofrämjande åtgärder, riktade till individer och grupper. Men den styrdes även indirekt av ledarskapet och organisationsklimatet i verksamheten.

Exempel på hälsofrämjande åtgärder är individuell hälsobedömning, medicinsk hälsokontroll, livsstilinriktad rådgivning, friskvård, stödsamtal individuellt eller i grupp, arbetsmiljöutbildning och arbetsanpassning. Och det är bredden av insatserna som gäller, ingen enskild åtgärd framträder som viktigare än någon annan.

Delaktighet

God delaktighet ger bättre hälsa och ökad lönsamhet, det framgår tydligt av studien. Samma slutsats kan utläsas av den europeiska företagsundersökningen om nya och framväxande arbetsmiljöhot (ESENER).

Det är den största studien av sitt slag med en kartläggning av arbetsmiljön i 31 europeiska länder. Delaktigheten visar sig vara en nyckelfaktor. Företag med engagerade anställda har större chans att lyckas med arbetsmiljöåtgärder, och därmed skapa ett friskare arbetsklimat.

Den europeiska undersökningen visar även att fyra av fem europeiska ledare (79 procent) uttrycker oro för den arbetsrelaterade stressen.

Den har seglat upp i nivå med arbetsplatsolyckorna som hotbild mot hälsan i företagen. Men bara vart fjärde företag har rutiner för att hantera stressen. Fyra av tio chefer tycker att psykosociala problem är svårare att hantera än andra arbetsmiljöfrågor.

Zaremba

En sådan psykosocial fråga är mobbning, något som journalisten Maciej Zaremba har tagit upp i en rad artiklar i DN. Där konstaterar han att detta är ett tecken på en problematisk svensk arbetsplatskultur. Många far illa medan arbetskamrater, fackfolk och även skyddsombud ser på utan att reagera, flera chefer är upphov till mobbning.

Här visar chefer ett svagt ledarskap alldeles för ofta. I värsta fall mobbar man, i näst värsta fall griper man inte in. Man vågar inte, eller bryr sig inte, eller spelar med i spelet. Det är lika illa hur som.

Reaktionen har blivit synpunkter som att ”svenskt ledarskap är otroligt dåligt” och att kurser i  arbetsmiljö måste bli obligatoriskt för blivande chefer, främst i civilingenjörs- och  civilekonomutbildningarna.

Se medarbetarna

Centralt för ledarskapet är att se medarbetarna, att värna om varenda en, att ha en klar linje för hur bemötande mellan anställda ska vara, liksom den mellan chef och medarbetare. Den psykosociala kunskapen och insikten måste bli bättre överlag, för att bygga en frisk arbetsplats. Det kanske kan motivera extra att det är bra för verksamhetens resultat.

Samverkan och delaktighet ger ännu en effekt. I rapporten ”Bra samspel och samverkan skapar säkerhet” visar docent Marianne Törner, forskare på Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs  universitet, att ett gott samspel minskar antalet olyckor.

Det handlar även här om att ha kunskap om psykologi och sociala faktorer i arbetslivet. Det traditionella sättet att söka svar på olyckor genom analys av teknisk och fysisk miljö räcker inte längre, man måste även bygga säkerhet på samspel mellan människor, påpekar Törner.

Ledarskap är viktigt där, med ett bra ledarskap kan ett säkerhetsklimat utvecklas ur en god  säkerhetskultur, där alla i organisationen känner gemensamt ansvar för säkerheten. Då måste det finnas tillit mellan ledning och medarbetare.

 

Torbjörn Uhlin

 

!!!

Stödfaktorer för ett gott ledarskap

Övergripande

Värdegrund

– Företagets värderingar är välkända för alla anställda

– Verksamheten planeras långsiktigt och baseras på tidigare
erfarenheter och på företagets historia.

Ledarskap

– Chefernas ansvar är tydligt, vad som krävs och förväntas
av dem är känt.

– Social kompetens värderas högt vid rekrytering av ledare,
utöver förmåga att producera.

– Cheferna har ett organisatoriskt stöd.

Delaktighet

– Cheferna förväntar sig att de anställda ska vara
delaktiga, är öppna för diskussion och kritik, och har en positiv attityd till
att lösa problem

– Rutiner finns för att kontinuerligt förbättra verksamheten
genom diskussioner i arbetsgrupper.

 

Hälsa och sjukfrånvaro

– En medvetenhet finns om både långtids- och
korttidssjukfrånvarons omfattning, och om arbetets roll för sjukfrånvaron.

– Det finns policy och strategi för sjukfrånvaron och man är
insatt i läget för de sjuka och om deras orsak till frånvaron.

– Flera förebyggande hälsofrämjande aktiviteter är
utvecklade och möjliga för alla.

– Det finns en beredskap för psykosocialt stöd och mot
ohälsosam stress.

 

Fotnot: Artikeln är även publicerad i tidningen Fastigo nr 3/10